Shia

S  Fördjupning

Shia är benämningen på en stor grupp av olika riktningar inom islam. Utgångspunkten för dem alla är dock att de ser Ali -profeten Muhammeds svärson, kusin och den fjärde kalifen – som den legitime arvtagaren till ledarskapet efter Muhammeds död. Ali är också far till Muhammeds barnbarn Hasan och Husayn. Speciellt Husayn har spelat en viktig roll inom shia. Till minne av hur han orättfärdigt dödades av sunnitiska styrkor genomförs årligen en ritual och ett historiespel som återberättar händelsen. Det är i dessa ritualer som självgissling ibland ingår. Under senare år har ritualen även utförts i Stockholm.

Det är från den alidiska delen av Muhammeds släkt som dagens profetättlingar härstammar. Både kung Abdallah II av Jordanien och kung Muhammad VI av Marocko menar att de härstammar från denna gren av profetens familj. Detta ger dem ytterligare legitimitet som härskare.

Shiamuslimer anser också att Ali och den alidiska familjen innehar en särskild position. Det innebär bl.a. att det inom shia lämnas utrymme för fortsatt inspirerad vägledning i andliga frågor. Den som är imam, "rättledd", är andlig ledare för riktningen och tillhör den alidiska familjen. En imam kan i shia verka som uttolkare av vad som är "rätt" islam. Till skillnad från sunnitisk islam finns inom shia en klarare markerad hierarki bland de religiöst lärde, där titlar som t.ex. ayatollah anger utbildningsnivå och status.

Ett annat karakteristiskt drag inom shiitisk islam är taqiya-principen, "döljandet av tron". Den innebär att när shiiter varit förföljda, vilket de ofta varit, då har det varit tillåtet att dölja sin tro och utöva den i det tysta.

Shia är vanligt förekommande i Libanon och Irak. I Irak tillhör majoriteten av befolkningen shia. Shiaislam är dock mest förknippad med Iran där den är statsreligion. Riktningen har vävts samman med föreställningar från iransk kultur och iransk nationalism, vilket har påverkat lärans utformning. De moderna konflikter som uppstått mellan muslimer, t.ex. konflikten mellan Iran och Irak under 1980-talet, inbördeskriget i Libanon och konflikter mellan sunnitiska och shiitiska grupper i Irak har ibland setts som en konflikt mellan sunniter och shiiter eller då det är relevant mellan perser och araber. Det är dock troligare att motsättningarna har ekonomiska, politiska eller sociala orsaker än religiösa. Religionens roll i konflikter är som regel att mobilisera människor till stöd för de åsikter olika ledare lanserar.

Sammanfattningsvis kan man säga att både sunniter och shiiter tror på den ende guden och Koranens uppenbarelser som eviga och oskapade. En viktig skillnad är shias syn på Ali och efterföljande imamer som speciellt utvalda av gud.