Islams gudssyn och kärna

Ordet islam kommer från ett arabiskt ord som betyder "underkastelse" eller "överlämnande". En anhängare av religionen kallas en muslim (härlett ur samma arabiska ord), dvs en person som "överlämnat sig" åt Allahs/Guds vilja. Gud stiftar lagarna, både för privatlivet och samhället. Gud äger allt. Människan förfogar över sina ägodelar endast som Guds ställföreträdare. I och med detta har Gud fastställt hur det sociala, politiska, ekonomiska och kulturella livet ska fungera.
M

Det arabiska ordet för Gud är Allah.

Gud är större

I böneorden "Allah akbar" - "Gud är större", finns själva kärnan till muslimernas trosövertygelse. Gud är så stor att han alltid är större än vad någon människa kan föreställa sig. Därför kan inte Gud beskrivas med ord eller avbildas. Alla försök till sådant blir missvisande.

Gud är den store skaparen av allt. Gud är suverän och har ingen konkurrens om makten över det skapade. Ingen kan bli lik Gud eller uppnå den intelligens som finns hos Gud.

ANNONS

ANNONS

Allah = Gud

Allah är det arabiska ordet för Gud. Det är alltså inte ett namn på Gud utan ordet for tillvarons yttersta grund, Gud.

Av de troende muslimerna uppfattas Gud som en personlig makt, uppenbarad för människan genom Muhammed i Koranen.

Den absoluta monoteismen uttrycks genom den första satsen i trosbekännelsen: "La ilaha illallah" - "det finns ingen Gud utom Gud". Ingenting kan sättas istället för Gud. Inget i naturen, inga vetenskapliga rön och inte heller något människan lyckas producera kan nå Guds väldighet eftersom Gud finns bakom allting och är alltings upphov. "Gud är större" än allt. Därför ses varje försök att sätta något istället för Gud som en så grov olydnad, att det inte finns någon förlåtelse för den.

Tron på Guds storhet är något som totalt bemäktigar muslimen och denne svarar med lydnad och tillbedjan. En muslim underkastar sig Gud i allt. Ordet islam betyder just underkastelse.

Genom skapelsen och i naturen har Gud visat sin storhet. Men han har också i ord talat om vem Gud är och vad Gud vill med skapelsen och människan. Trosbekännelsens andra sats lyder: "wo muhammad rasulullah" - "och Muhammed är Guds profet". Gud har genom profeterna och sist och främst genom Muhammed visat människan den rätta vägen. Detta vet muslimen genom att allt nedtecknades i Koranen.

Människan - Guds tjänare

Människan är enligt Koranen Guds tjänare. Hon ska råda över skapelsen, värna om naturen och allt levande. Hon ska utbreda Guds goda ordning i världen. Hon har fått förmågan att med sina sinnen njuta av det som är vackert och att uppleva lycka. Hon ska utnyttja denna gåva.

Människan står inte under synden utan kan med ledning av Guds ord undvika ondskan och leva ett rättfärdigt liv. Människan är också fri att välja handlingssätt samtidigt som hon har ansvar inför Gud för sina handlingar och sin tro. Det kan tyckas motsägande att muslimen härleder allt, både framgångar och misslyckanden, till Gud samtidigt som de menar sig ha frihet att själva välja sina handlingar. Men det finns en lång tradition i islam om hur Gud förutbestämmer allt hos människan, predestinationsläran. Idag tonas den läran ned. Istället lyfter man fram synen på människans frihet att själv välja.

Gud har fastlagt reglerna for det som är rätt och fel och kräver av varje muslim att denne följer reglerna. På domens dag ska människan svara inför Gud för sina gärningar. De goda belönas med paradiset och de onda döms till helvetet. Men Gud är barmhärtig och muslimerna förlitat sig på att barmhärtigheten är så stor att varje litet försök att bättra sig ska vara nog för att belönas. Men det finns en gräns för barmhärtigheten. Den heter avgudadyrkan (shirk). Den muslim som underkastar sig någon annan kraft eller passion istället för Gud eller som smädar Gud har ingen väg tillbaka till Gud.

ANNONS

ANNONS

De fem plikterna (eller pelarna)

En muslim betygar sin underkastelse under Gud genom att fullgöra de religiösa plikterna. Härigenom - och genom att islam och därmed Gud utgör grunder för allt som sker runt människan - förstärks ständig tron på Gud och blir till något som inte ifrågasätts. De fem plikterna eller pelarna är:

  • Trosbekännelsen - Shahada
  • Bönen - Salat
  • Fattigskatten - Zakat
  • Fastan - Sawn
  • Vallfärden - Hadj

Trosbekännelsen

"Det finns ingen Gud utom Gud och Muhammed är Guds sändebud". Dessa ord är de första som viskas i ett barns öron efter födelsen och de sista en muslim vill uttala när dödsstunden kommer. Den som uttalat orden och tror på dem är muslim. I islam förekommer inte dop eller någon annan upptagningsceremoni för att bekräfta medlemskap och trosgemenskap.

Bönen

Vid fem tidpunkter om dygnet kallas muslimerna till bön. Kallelseropen ljuder från moskéernas minareter. Den första bönen sker i gryningen och den sista efter solens nedgång. Bönen kan förrättas på vilken plats som helst, men bäst i en moské. Fredagens eftermiddagsbön är den viktigaste. Den ska förrättas i moskén. Då hålls också en predikan av imamen, böneledaren.

Om bönen sker i en moské ska muslimen bära anständig klädsel och ta av sig skorna vid entrén. Moskéernas golv är alltid täckta med bönemattor, en slags avgränsning mot världen. Om bönen sker på annan plats har muslimen ofta med sig en egen liten bönematta eller ser till att platsen är avgränsad med någon buske eller träd. När man ber ska ansiktet vara vänt mot Mekka.

Många muslimer använder radband, oftast med 99 bönekulor som representerar de 99 olika ordbeskrivningar på Gud som finns i Koranen.

Fattigskatten

Enligt Koranen ska den som har inkomster eller tillgångar utöver livets absoluta nödtorft dela med sig till fattiga och nödlidande. Zakat beräknas till 2,5% av inkomsten och betalas idag av den enskilde direkt till något välgörande ändamål eller till särskilda zakatkommittéer.

I länder dar islam blivit en samhällsordning är zakat en statlig skatt och medlen fördelas av staten.

ANNONS

ANNONS

Fastan

Under årets nionde månad, Ramadan, avstår muslimen från att äta och dricka under dygnets ljusa del. Sexuellt umgänge är inte heller tillåtet. Även om man får äta under natten är fromma muslimer sparsamma med rnatintaget.

Den som inte har möjlighet att följa fastereglerna försöker att kompensera detta på annat sätt, t.ex. med gåvor till fattiga. Under Ramadan ökar deltagandet i andaktslivet. De religiösa programmen i TV och radio får mer utrymme. Restauranger och hotell begränsar sitt öppethållande.

Fastan syftar till att förstärka muslimens engagemang för Guds vilja. Fastereglerna iakttas olika men även de mest sekulariserade muslimerna brukar fasta de sista dagarna.

En natt under fastans senare del kallas "Maktens natt" och räknas som den när Muhammed tog emot sin kallelse. Fastan avslutas med en fest, då man äter gott, klär sig fint, besöker släktingar, ger presenter, skickar hälsningskort m.m.

Vallfärden

Det är en plikt eller snarare en merit för varje muslim som har ekonomisk möjlighet att en gång i livet genomföra vallfärden till Mekka. Under ett antal dagar i Mekka lever muslimen i en intensiv troskoncentration genom att utföra de heliga riterna. Upplevelserna ger pilgrimerna en föraning om allas gemenskap i paradiset.

LÄS MER: Islams grunder

LÄS MER: Islams fem pelare

LÄS MER: Islam

LÄS MER: Introduktion till islam

LÄS MER: Mekka - världens centrum

PODCAST: Islams fem pelare

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem är Gud enligt islam?
     
  2. Varför avbildas inte Gud?
     
  3. Vilken är människans roll i skapelsen?
     
  4. Hur är människans förhållande till det onda?
     
  5. Vad innebär domens dag?
     
  6. Vilka är de fem plikterna?
     
  7. Vilka syften har fattigskatten och fastan?
     
  8. Bönen är muslimens dagliga gudstjänst. Vilken betydelse kan den ha för muslimernas förhållande till Gud?
     
  9. Tvagningen före bönen är en religiös reningsrit. Vad menas med att den är religiös?
     

 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).
 

Senast uppdaterad: 27 november 2023
Publicerad: 12 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
halal vs haram

Matregler inom islam

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där...

M

Mekka - världens centrum

För muslimer är staden Mekka (eller Mecka) i Saudiarabien världens centrum. I Mekka föddes Muhammed...

S

Sufismen - islams mystik

Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också...

S

De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning

De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en...

S

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia...

S

Synen på män och kvinnor inom rättssystemet och äktenskapet

I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet (sharia) har män och kvinnor olika rättslig status....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Relaterade taggar

Re
Ljusinsläpp genom kyrkofönster.

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...

Re
Islams pelare

Islams fem pelare

Islam har fem pelare som bär upp dess lära. Dessa pelare har alla muslimska riktningar gemensamt....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Islams fem pelare

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-25

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom islams fem pelare.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna