De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning

De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en viktig del av handlingsmönstret som islam tillhandahåller. I Koranen nämns bönen och fastan ofta. De fem pelarna (som en grund för tron) är däremot inte omnämnda och kan ses som en senare utveckling av läran som har stöd i hadithsamlingarna. De fem pelarna ska ses som krav på muslimen i hans eller hennes religionsutövning.
S

De fem pelarna är handlingar som muslimen ska utföra. De ses av många som uttryck för det förhållande som råder mellan gud och människan. Det är en relation vars utseende fastställts av Koranen och sunna.

1. Trosbekännelsen (shahada)

I ordet shahadas betydelse ligger också att muslimen avger ett vittnesmål om sin tro. Trosbekännelsen lyder:

Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans sändebud.

Gud är en och har ingen vid sin sida. Gudsbilden påminner starkt om den judiska. Den judiska trosbekännelsen inleds: "Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är En". När det gäller kristendom brukar muslimer kritisera läran om treenigheten och mena att den inte är förenlig med tanken på en gud.

Gud, som på arabiska heter Allah, är herren och människan är tjänaren. Det är detta tillstånd som bl.a. symboliseras av den djupa bugningen en muslim gör i bönen. Allah är världens skapare, allsmäktig, allvetande och den som dömer människan på domens dag, men också den barmhärtige, den förbarmande och den som förlåter. I det andra ledet av muslimernas trosbekännelse fastställs att Muhammed är ett sändebud, en profet. Det betyder att han inte tillförde uppenbarelserna någonting, utan att dessa var guds egna ord till människan.

ANNONS

ANNONS

En annan aspekt av trosbekännelsen är att den markerar vem som tillhör en viss religion och vem som inte tillhör den. En trosbekännelse markerar gräns mellan troende och icketroende. Trosbekännelsen kan också särskilja muslimer, då man inom shia gärna tillfogar satsen: "och Ali är guds vän" till ovanstående shahada.

2. Den rituella tidebönen (salat)

Ordet salat ska inte översättas med bön i allmänhet, utan här avses endast de fem dagliga tideböner som muslimen ska utföra. Ordet för bön och ritualens utformning anses vara påverkad av kristen och judisk tradition. Denna bön förrättas alltså fem gånger om dagen och vid bestämda tider.

Den första bönen ska förrättas under tiden mellan gryning och soluppgång. Den andra bönen är middagsbönen. Den tredje ska utföras innan solen gått ner. Nästa bön beds på kvällen någon gång efter solnedgången innan skymningsljuset försvunnit och den femte och sista bönen beds när mörkret fallit.

I alla muslimska länder liksom vid moskéer i Västeuropa finns tidtabeller som anger mellan vilka tider bönen ska ske.

Liksom de fem pelarna är inte heller de fem tidebönerna nämnda i Koranen, utan de har tillkommit med hjälp av sunna - "den heliga och normerande seden" - profetens egen bön som vägledande exempel för alla muslimers bön.

Tahara, "rituell renhet", fordras inför varje rituell handling. Inför bönen ska muslimen passera från ett tillstånd till ett annat, redo att i bönen möta gud. Den obligatoriska tvagningen (ablutionen) som ska föregå bönen är alltså en religiös rit i första hand.

Bönen innehåller recitation av Koranens första sura, men också andra koranverser. I böneformeln uttalas även trosbekännelsen och välsignelser över profeten Muhammed. Samtidigt bugar muslimen sig, knäfaller och låter pannan beröra marken enligt ett bestämt mönster. Bönen sker alltid i riktning mot Kaba i Mekka. Utförandet ska vara disciplinerat och det är förtjänstfullt (bra) om den genomförs i grupp. Vid besök i moskéer i muslimska länder kan man se att muslimer ofta samlas och utför bönen gemensamt under en böneledares ledning.

Men bönen kan utföras på de flesta platser, så länge det sker i någon form av avskildhet från den övriga världen. Det är t.ex. vanligt att utföra bön på kontoret eller vid vägkanten om man befinner sig på resa. Fredagens middagsbön bör, när det gäller män, dock utföras i en moské. En vanlig åsikt är att det behövs en imam och tre män för att kunna utföra den. Fredagen är följaktligen muslimernas huvudgudstjänstdag. Det är vid fredagsbönen som en predikan (khutba) hålls. Vid sidan av de rituella tidebönerna finns även andra böner som kan vara mer personliga och som kan utföras när som helst.

ANNONS

ANNONS

3. Den religiösa avgiften (zakat)

Denna avgift är en religiös plikt. Den är alltså skild från "den frivilliga avgiften" (sadaqa.) Koranen betonar på ett flertal ställen vikten av en religiös avgift som en av den troendes viktigare dygder. Den är avsedd för fattiga, sjuka och mer allmänna ändamål, t.ex. församlingens olika behov.

Många forskare menar att denna pelare vilar på inflytande från judendomen. Det finns olika uppfattningar om hur mycket, och av vad, muslimen ska ge. Den vanliga uppfattningen är att en fastställd del av inkomst, boskap, gröda och kapital ges som zakat. När det gäller den kontanta inkomsten brukar 2,5 procent av den anges som religiös avgift. Pengarna kan användas till olika ändamål, men idag kopplas zakat gärna till idén inom sharia att verka för samhällets bästa.

4. Fastan (sawm, siyam)

Fastan består i en fullständig avhållsamhet från mat, dryck och sexuellt umgänge från solens uppgång till dess nedgång i månaden ramadan. Föreskrifter som reglerar fastans utförande finns i Koranen. Man är undantagen från fastan om man befinner sig på resa eller är sjuk. De som är barn, havande eller ammar, gamla eller sjuka och de som har ett tungt arbete brukar också undantas från fastan.

Fastan innebär inte bara avhållsamhet från mat och dryck utan också att muslimen ska leva ett frommare liv.

Under fastemånaden är moskéer ofta upplysta och utsmyckade. Många besökare ber under natten, deltar i andaktsövningar eller lyssnar på koranrecitation. I moskéer, radio, TV och på internet kan man lyssna till koranläsning.

Det är vanligt att Koranen delas upp i 30 eller 60 läsestycken, så att en muslim kan läsa hela Koranen under ramadan. Det finns speciella utgåvor av Koranen för detta ändamål, där varje läsestycke utgör ett eget häfte.

En speciellt viktig natt i fastemånaden är laylat al-qadr, "maktens eller ödets natt". Under denna natt, som regel den 27:e, anses Muhammed ha mottagit den första kallelsen från gud.

Fastemånadens slut firas med en av den islamiska kalenderns största fester. Festens namn är id al-fitr, "fastebrytande festen eller lilla festen". Även om denna fest kallas den "lilla" festen firas den i många fall med stor glädje då fastans umbäranden är över.

ANNONS

ANNONS

5. Vallfärden (hajj)

Vallfärden till Mekka (ibland besöks också Medina) ska varje vuxen muslim göra som har möjlighet. Sista månaden i den islamiska kalendern är vallfärdsmånad. Vallfärden kan också göras någon annan tid under året och kallas då "lilla vallfärden", men den är mindre förtjänstfull än en vallfärd i vallfärdsmånaden.

De riter som utförs i Mekka finns föreskrivna i Koranen och traditionen (sunna).

När muslimen närmar sig Mekka ska han eller hon klä sig i vallfärdsdräkt. Pilgrimen inträder då i ett helgat tillstånd, som är skilt från det profana (ickereligiösa) livet.

Det rituella omloppet kring Kaba brukar en pilgrim utföra tre gånger under en vallfärd och pilgrimen ska då vid varje tillfälle gå sju varv motsols kring den heliga byggnaden i den stora moskén i Mekka. Riten anses vara instiftad av Abraham som med sin son Ismael ska ha byggt Kaba. Det betraktas därför som islams äldsta tempel.

Kaba i Mekka
Bild: Konevi
Mängder av pilgrimer i det rituella omloppet kring Kaba i Mekka under vallfärden.

Pilgrimen ska även "löpa" den korta sträckan mellan två kullar sju gånger. Muslimen erinrar sig här Abrahams hustru Hagars sökande efter vatten åt sonen Ismael. Hagar fann vatten i en källa vid namn Zamzam.

De här riterna utför pilgrimen individuellt, medan en rit som utförs tillsammans är en samling vid berget Arafat ungefär två mil utanför Mekka. Här hålls en predikan för de församlade. Denna rit har två orsaker. Det var här som Adam och Eva mötte varandra efter fallet ur paradiset och det var på denna plats som Muhammed höll en predikan under sin avskedsvallfärd.

De vallfärdande fortsätter vidare till Mina och på denna plats "stenas satan". Denna rit ska påminna om hur Abraham prövades av gud, som uppmanade Abraham att offra sin son Ismael. Satan försökte påverka Abraham att inte följa guds befallning, men Abraham jagade bort Satan med stenkastning. Riten symboliserar hur människan ska driva bort det onda och att hon ska strida mot frestelser i lydnad inför gud. Koranens berättelse om Abraham och Ismael kan jämföras med beskrivningen av hur Abraham prövas av gud i första Mosebokens 22:a kapitel. I den bibliska berättelsen är det sonen Isak och inte Ismael som ska offras.

ANNONS

ANNONS

Denna dag utförs också en rituell slakt av får eller kamel till åminnelse av att Abraham klarade av guds prov och att guds begäran om offer ändrades - istället för sonen offrades ett djur. Koranen berättar om denna händelse och om profeterna Noa, Abraham, Isak, Moses, Aron, Elia, Lot och Jona från vers 37:75 till kapitlets slut. Offerriten utförs i hela den muslimska världen denna dag. Den kallas för "den stora festen" eller för "offerhögtiden". Det är en av de stora högtiderna i den islamiska kalendern.

Vallfärden till Mekka har många betydelser. Muslimer utför inte bara en av de plikter gud ålagt dem, utan enas också socialt. Muslimer från världens alla hörn utför riter tillsammans. Muslimer i hela världen riktar mycket av sin uppmärksamhet mot Mekka under vallfärdstiden.

Efter hemkomsten får den vallfärdande en högre social status. I många muslimska länder, t.ex. på den egyptiska landsbygden, är det vanligt att beskriva vallfärden genom målningar på hemmets fasad.

I muslimers berättelser från vallfärden betonas också den egna andliga upplevelsen och den betydelse resan till Mekka haft för deras personliga liv. Den rit som brukar väcka de starkaste känslorna är samlingen vid Arafat, kanske just för att det är en gemensam rit. Många tar även med sig vatten från källan Zamzam. Vattnet ses som heligt och som bärare av en andlig kraft. Det kan erbjudas gäster vid festligheter, men även drickas i preventivt syfte, som skydd mot sjukdom. Vid en debatt om islam i en svensk moské föreslogs t.ex. att vatten från Zamzam-källan på grund av sin andliga kraft skulle kunna erbjudas cancersjuka.

LÄS MER: Islams fem pelare

LÄS MER: Vallfärden till Mekka

LÄS MER: Islam

LÄS MER: Introduktion till islam

PODCAST: Islams fem pelare

ANNONS

Användbara begrepp

Allah: Det arabiska namnet för Gud.

Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.

Islam: Att lyda Guds vilja - att låta sig vägledas av Gud.

Kaba: En kubliknande byggnad i Mekka och islams heligaste helgedom. Muslimer runt om i världen ska vända sig mot Kaba i Mekka när de ber.

Koranen: Islams heliga skrift, en urkund, författad av Muhammed. Originalet finns i himlen. Skrevs ursprungligen ner på arabiska och ska därför helst läsas på arabiska. Läs mer om Koranen >

Medina: Den första staden som övergick till islam. Muhammed bodde där en stor del av sitt liv.

Mekka eller Mecka: Islams heligaste plats (en stad som ligger i nuvarande Saudiarabien), dit en muslim helst bör vallfärda minst en gång under sitt liv.

Moské: Muslimers samlingslokal för gudstjänst, bön, undervisning m.m.

Muslim: Person som bekänner sig till islam.

Pilgrim: En person som genomför en helig resa. En pilgrim har både ett inre och yttre mål med sin vandring. Några exempel på inre mål kan vara ökad självkännedom, att känna frid och gudsnärvaro. Det yttre målet är den geografiska plats där resan slutar.

Profet: Person som kommer med budskap från Gud. Islams viktigaste profet heter Muhammed.

Ramadan: Islams fastemånad, då man i regel inte äter när solen är uppe.

Sharia: Lagar för samhället, baserade på islam.

Sunna: Den normerande seden inom islam som baseras på utsagor och handlingar som Muhammed - enligt traditionen - ska ha sagt och gjort. Sunna fungerar som vägledning för troende muslimer. Vad som är sunna hittar man i haditherna och sira.

Sura: Verser/kapitel i koranen.

Vallfärd: Besök på en helig plats för att fullgöra en religiös plikt, för att bedja och få välsignelse.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur lyder islams trosbekännelse?
     
  2. Varför är det viktigt för muslimer att utföra trosbekännelsen?
     
  3. Beskriv kortfattat de fem dagliga tidebönerna som en muslim bör utföra varje dag.
     
  4. Varför är fredagens middagsbön speciell?
     
  5. Redogör kortfattat för vad som menas med zakat och vad det innebär.
     
  6. Varför fastar muslimer under månaden ramadan?
     
  7. Vilka regler gäller för muslimer under fastan?
     
  8. Varför är id al-fitr en festhögtid för muslimer?
     
  9. Varför vallfärdar muslimer till Mekka?
     
  10. Beskriv kortfattat hur en vallfärd till Mekka går till.


Litteratur:
Leif Stenberg och Jonas Otterbeck (red.), Islamologi : studiet av en religion. Carlsson, 2012
Birgit Schaebler och Leif Stenberg (red.), Globalization and the Muslim world : culture, religion, and modernity. Syracuse University Press, 2004
Koranen, i översättning av Muhammad Knut Bernström. Stockholm, 1998
Mikael Nordberg, Profetens folk. Stat, samhälle och kultur i islam under tusen år. Stockholm, 2001
 

Text: Leif Stenberg, professor i islamologi, Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University
Webbplats: Dr Leif Stenberg, Institute for the St​udy of Muslim Civilisations
Wikipedia: Leif Stenberg

 

Senast uppdaterad: 15 september 2021
Publicerad: 15 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Sufismen - islams mystik

Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också...

S

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia...

S

Synen på män och kvinnor inom rättssystemet och äktenskapet

I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet (sharia) har män och kvinnor olika rättslig status....

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...

ANNONS

Ämneskategorier

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Relaterade taggar

Islams fem pelare

Islam har fem pelare som bär upp dess lära. Dessa pelare har alla muslimska riktningar gemensamt....

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...

SO-rummet tag typ

Pilgrimer och vallfärder

En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...

Mekka

Mekka (eller Mecka) är en stad i Saudiarabien som är känd som profeten Muhammeds födelsestad och...