Islam som världsreligion och vardagsreligion

Det var på den Arabiska halvön, framförallt i städerna Mekka och Medina, som islam växte fram under den första delen av 600-talet e.Kr. Islams siste profet Muhammed blev då inte bara en religiös förkunnare utan också ledare för den första muslimska samhällsbildningen. Islam, brukar muslimer ofta säga, är mer än religion i privat eller personlig bemärkelse. Islam kan ses som en världsordning, som ger anvisningar både om människans vardagliga handlande och om hur en stat ska styras. Samtidigt kan det som uppfattas som islam av en muslim röra sig om firande av helgdagar, matvanor och idén att man tillhör en religiös tradition. Uppfattningarna om vad det innebär att vara muslim skiftar följaktligen bland muslimer. Mångfalden har i samklang med övrig samhällsutveckling både förstärkts och blivit tydligare under det senaste århundradet.
S

Att islam kopplats till samhället och dess maktutövning har medfört att islams roll diskuterats livligt bland muslimer allt sedan islams första århundrade. Det var viktigt att veta vilket handlande som var förenligt med "sann" islam. Ett svar på frågorna utvecklades genom utformandet av sharia (shari'a), det på uppenbarelsen vilande rättssystemet. Denna rätt anses som grunden för individens handlande och beskrivs ibland som islams kärna - att handla rätt och riktigt är avgörande för att få inträde i paradiset.

ANNONS

ANNONS

En mångtydig tradition

Det arabiska ordet islam betyder "underkastelse", att underkasta sig Guds vilja. Ordet muslim betyder "den som underkastar sig". Men vem har den legitima auktoriteten att tolka Guds vilja? Den frågan har varit viktig för muslimer genom historien och den är en nyckelfråga i muslimers diskussioner idag om hur islam ska tolkas.

Om vi ställer frågan: Vad är islam? till en iransk student från storstaden Teheran, som studerar till tandläkare i Malmö, lär vi inte få samma svar som när vi ställer frågan till en muslimsk bybo på den indonesiska ön Java. Men det finns naturligtvis också sådant som förenar dem, bl.a. delar de förmodligen uppfattningen att islams fem pelare är grunden för muslimers religionsutövning.

Under de senaste årtiondena har islam, kanske främst som politiskt fenomen och i mindre grad som religiös praktik, fått allt större uppmärksamhet i svenska medier. Ofta presenteras islam då med många felaktigt förenklande stereotyper. Den främsta är kanske att islam beskrivs som enhetlig och konstant. Islam förknippas då som regel med arabvärlden, trots att det stora flertalet muslimer lever på många andra ställen i världen.

Av jordens ca 8 miljarder invånare är omkring två miljarder muslimer [The World Factbook]. Att många muslimer vänder sig till religionen för att lösa samhällets problem kan vara svårt att förstå. Medierna framställer i många fall islam som en bakåtsträvande religion och de rörelser som vill islamisera samhället antas vilja införa ett "medeltida" styrelsesätt. Den bilden är typisk och hör hemma bland uppfattningar i vilken religion ses som för alltid bestämd och entydig.

Islam och politik

Det finns många förklaringar till att människor valt islam till verktyg för att försöka forma ett nytt samhälle. Att islam ses som lösning på samhällsproblemen yttrar sig på många sätt i muslimska länder, inte bara i militanta politiska organisationers strävanden. Även inom t.ex. sufismen, islams mystik, finns det förespråkare som menar att islams inflytande i samhället bör öka.

Vilka problem ställs islamiseringens förespråkare inför, när islam presenteras som ett alternativ till framförallt västeuropeiskt och nordamerikanskt samhällsliv i stort? Svaret på frågan ovan kan ges i tre punkter, som alla griper in i varandra och som visar på den mångfald islam kan vara:

ANNONS

ANNONS

  1. För det första är islam en religion som spänner över stora geografiska områden. En mängd olika folkslag och kulturer finns bland muslimer och religionsutövningen påverkas av den lokala traditionen. Detta är lätt att upptäcka om man jämför moskéarkitektur i Indonesien eller Kina med den i Saudiarabien. Ett annat exempel är att kvinnors roll i samhället varierar från en del av den muslimska världen till en annan. Kvinnors situation påverkas inte bara av religion, utan också av bl.a. klasstillhörighet och lokal tradition. Skillnader när det gäller utbildning, ekonomiska förhållanden, social och politisk situation samt historisk bakgrund leder till att islams "utseende" och individens förhållningssätt till religionen varierar. Islam behöver inte utövas på samma sätt i Damaskus som i Kuala Lumpur eller i Malmö.
     
  2. För det andra är islam på många sätt inte en enhetlig religion. Det finns visserligen en religiös grund och ett ideal som många muslimer delar, men det finns också redan i tidig islamisk historia en mängd litteratur som behandlar frågan om vad som är "rätt" och "sann" islam. Mystiska rörelser inom islam betraktas av andra muslimer som kätterska. Det finns många tolkningar av religionens källor och möjligheter att lösa ett problem inom islams riktningar. Trots det kan banden vara starka mellan muslimer. Bönen i riktning mot och vallfärden till Mekka är handlingar som världens muslimer utövar tillsammans, oavsett vilken etnisk härkomst eller riktning inom religionen de tillhör. Uppfattningen att religionstillhörigheten är en nationstillhörighet binder också samman muslimer från alla världens hörn. Under senare decennier har utvecklingen i Israel och Palestina samt konflikten i bland annat Irak engagerat och stärkt banden mellan muslimer. Sammantaget kan den faktiska utvecklingen sägas medföra en uppsplittring där tid och plats spelar stor roll för vad som blir islam, men samtidigt finns alltid motkrafter, t.ex. teologer, som kan sträva efter enhetlighet i hur islam ska praktiseras.
     
  3. För det tredje är avståndet ofta stort mellan teologernas islam och den religion som utövas av det stora flertalet muslimer. Många muslimer har, liksom kristna eller judar, svårt att förstå det finstilta i de teologiska resonemangen. Lokala kulter kring helgonpersoner, mystikens andlighet eller offerritualer kan många gånger stå i kontrast till mer "renläriga" uppfattningar om islam. Under 1900-talet och 2000-talets början har det även varit en trend att lekpersoner, islamtolkare utan formell teologisk utbildning, utmanat det religiösa etablissemanget när det gäller tolkningar. Idag kan vi följa unga islamtolkare, som likt egyptiern Amr Khaled närmast har stjärnstatus. Via egna satellit-tv-sända program och webbplatser tolkar de traditionen och presenterar en islamisk etik för muslimer globalt.

ANNONS

ANNONS

Det är avgörande vem som kan besluta vad som är "rätt" eller "sann" islam. Enligt t.ex. Egyptens konstitution ska islam vara huvudkällan för landets lagstiftning. Detta ger de lagstiftande vid makten en viss frihet gentemot teologer, men det innebär också att när en ny lag införs är det betydelsefullt att ha religiösa ledares stöd. Teologer som är anställda av staten ger därför fatwas (utlåtanden) som kan svara på om t.ex. nya lagar överensstämmer med islam eller inte.

En kontrast till detta förfaringssätt är det saudiarabiska. Saudiarabien har ingen skriven konstitution. Ledarna anser att islam genom Koranen och sunna, "den heliga och normerande seden" - profetens tradition och handlingar som vägledande exempel - är landets konstitution. I en sådan situation är de religiöst lärdes ställning stark, även om de också i Saudiarabien kontrolleras av staten.

I Iran är rollen för de religiöst utbildade något annorlunda. De har traditionellt haft en friare roll och har inte varit knutna till staten på samma sätt som i t.ex. Egypten. Detta var ett skäl till att moskéer blev platser där opposition mot schahen kunde uttryckas under den iranska revolutionen vid slutet av 1970-talet. I dagens iranska islamiska republik är teologer överordnade parlamentet och ingen ny lag kan stiftas utan deras medgivande.

En av islams många roller är också att vara försvarare av de förtryckta, en "befrielseteologi". I länder som är icke-demokratiska och förtryckande kan religionen och dess institutioner bli kanaler för opposition. Tanken om islam som en jämlikhetens och rättvisans samhällsordning är också aktuell i många av dagens konflikter där muslimer är inblandade.

Trots det jag sagt ovan om islam som samhällsordning är islam ändå till sin kärna mest en fråga om praktiserad religion. För den som överhuvudtaget ar religiös är oftast vardagens religionsutövning, helgfirande, ritualer och mystik viktigare än stora frågor om religion och politik.

Diskussionerna om islams innebörd aktualiseras för många muslimer såväl i mötet med det moderna samhället som i minoritetssituationer, t.ex. i Sverige. Hur en muslim utövar sin religion kan idag vara ett personligt val. En muslim i Västeuropa kan med hjälp av modern kommunikationsteknologi välja att följa en uttolkning av islam från en religiöst lärd i USA likaväl som en tolkning utförd på arabiska halvön.

ANNONS

Fler likheter än skillnader mellan islam, judendomen och kristendomen

Historiskt sett har islam semitiskt ursprung och träder fram i en miljö där kristna och judiska traditioner redan är etablerade. Forskning har visat att islam i första hand är influerad av judendomen. Trots de konflikter som existerat och existerar mellan judar, muslimer och kristna finns det i teologisk mening mer som förenar religionerna i form av traditioner och föreställningar än som skiljer dem åt. Alla tre är monoteistiska religioner och likheterna visar sig vid en jämförelse av texterna i Gamla testamentet, Nya testamentet och islams heliga bok - Koranen. Många berättelser finns, om än i något olika form, i alla de heliga böckerna. Religionerna har också delvis samma persongalleri. Men religiösa traditioner kan inte reduceras enbart till texter som Koranen eller Gamla testamentet. Förutom textlikhet finns det rituella beröringspunkter och ett likartat sätt att förhålla sig till frågor som rör kön inom respektive teologiska traditioner.

LÄS MER: Politisk islam

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var och när växte islam fram?
     
  2. Vad menas med att islam är mer än en "privat eller personlig" religion?
     
  3. Vad är sharia och varför är det viktigt inom islam?
     
  4. Vad betyder ordet "islam" och ordet "muslim"?
     
  5. Hur varierar uppfattningen och utövandet av islam i olika delar av världen?
     
  6. Vilka tre punkter nämns för att förklara mångfalden inom islam?
     
  7. Beskriv hur kvinnors roll i det muslimska samhället kan variera beroende på olika faktorer som utbildning och lokal tradition.

Ta reda på:

  1. Vilka är islams fem pelare och hur påverkar de muslimers vardagsliv?

Diskutera:

  1. Varför tror du att det finns så många olika sätt att tolka och praktisera islam runt om i världen?
     
  2. Hur påverkar mediernas bild av islam människors uppfattning om religionen?
     

 

Litteratur:
Leif Stenberg och Jonas Otterbeck (red.), Islamologi : studiet av en religion. Carlsson, 2012
Birgit Schaebler och Leif Stenberg (red.), Globalization and the Muslim world : culture, religion, and modernity. Syracuse University Press, 2004
Jan Hjärpe, Tusen och en natt & den 11 september, tankar om islam. Stockholm, 2003
Koranen, i översättning av Muhammad Knut Bernström. Stockholm, 1998
Mikael Nordberg, Profetens folk. Stat, samhälle och kultur i islam under tusen år. Stockholm, 2001


Text: Leif Stenberg, professor i islamologi, Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University
Webbplats: Dr Leif Stenberg, Institute for the St​udy of Muslim Civilisations
Wikipedia: Leif Stenberg

Senast uppdaterad: 19 januari 2024
Publicerad: 29 april 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
halal vs haram

Matregler inom islam

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där...

M

Islams gudssyn och kärna

Ordet islam kommer från ett arabiskt ord som betyder "underkastelse" eller "...

M

Mekka - världens centrum

För muslimer är staden Mekka (eller Mecka) i Saudiarabien världens centrum. I Mekka föddes Muhammed...

S

Sufismen - islams mystik

Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också...

S

De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning

De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en...

S

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Re

Politisk islam

Samhällsordningen i de muslimska länderna är starkt påverkad av islam. De politiska, ekonomiska och sociala...

Relaterade taggar

Re
Bild saknas

Religion och politik idag

Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...

Re
Bild saknas

Jämförelser mellan religioner

Material som innehåller jämförelser mellan religioner. Här hittar du likheter och skillnader mellan...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Islams fem pelare

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-25

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom islams fem pelare.

+ Lyssna