Det finns en viss enighet bland formellt utbildade religiöst lärde om hur sharias grunder ska tillämpas. Meningarna kan emellertid skilja sig om - och på vilket sätt - muslimen får använda sin egen åsikt i arbetet med att bestämma vilka handlingar som är goda eller onda eller uttryck för islam. Trots en viss enighet om principer för tolkning kommer religiöst lärde ofta till olika slutsatser när de ska förklara vad islams innebörd är i konkreta fall. Ett klassiskt exempel är om muslimer ska fira Muhammeds födelsedag. I Saudiarabien är det förbjudet, men i andra muslimska länder som t.ex. Indonesien, kan det vara en av årets stora fester.
Ett exempel på hur sharia kan användas
Systemet med grundvalarna (sharias källor) kan något förenklat fungera på följande sätt:
Om muslimer ställs inför ett problem, t.ex. könsstympning av kvinnor, vänder man sig till den främsta auktoriteten, Koranen (1). Finner man inget svar där, vilket man inte gör i detta fall, måste man gå vidare. Om Koranen hade uttalat klara regler om könsstympning av kvinnor hade frågan varit avgjord.
Den nästkommande auktoriteten är sunna (2). I traditionssamlingarna finns ett svagt stöd för könsstympning av kvinnor. Man skulle kunna nöja sig med detta, men nutidens starka kritik av företeelsen har medfört att man kan gå vidare.
Nästa grundval för den islamiska lagen är qiyas (3). Om man finner något analogt (jämförligt) fall till könsstympning av kvinnor i Koranen eller sunna skulle detta vara förenligt med islamisk rättstradition.
När så inte är fallet vänder sig den rättslärde till den fjärde källan ijma (4). Det innebär att det som är faktiskt accepterad sed i islam åberopas. I fallet kvinnlig könsstympning kan påstås att det inte är en accepterad sed bland alla muslimer (det råder inte konsensus). Dock är det en accepterad sed regionalt, främst i Egypten och Sudan. Formellt utbildade religiöst lärde, främst i länder där traditionen med kvinnlig könsstympning är stark, kan följaktligen bejaka denna och anse att det är något islamiskt, medan andra religiöst lärde kan anse att det inte tillhör islam och borde förbjudas.
En poäng i ovanstående är att notera att det finns skilda åsikter om vad som är sharia bland muslimer. Det finns följaktligen ingen entydighet i denna så kallade lag. Vad som även blir tydligt ovan är att i syfte att förstå hur sharia praktiseras och vad som är den allmänna uppfattningen blir tid och plats viktigt. Var vi är i historien och var vi är på kartan avgör till stor del vilket regelsystem som finns.
Rättssystemet klassificerar en muslims handlingar
Eftersom ambitionen i rättssystemet är att värdera handlingar, kan varje fråga som en muslim ställs inför få ett svar. Såväl en privatperson som en stats regim kan vända sig till en religiös lärd, som i egenskap av mufti (se grå rutan nedan) förklarar islams mening. I teorin ska den religiöst lärde börja sitt svar med att repetera frågan och sedan förklara islams ståndpunkt. Både fråga och svar ska formuleras generellt. I teorin är meningen att svaret ska kunna vara giltigt för alla muslimer.
Värderingen av en människas handlingar ska inte bara ge anvisningar (instruktioner) om hur livet ska levas, utan även ligga till grund för om människan efter sin död kommer till paradiset eller helvetet. På domens dag vägs människans goda handlingar mot hennes onda och det sammanlagda resultatet avgör var hon hamnar.
