Ramadan

Lästid 3 minuter

Fastan är Islams fjärde pelare. Under denna månad får muslimer varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång.

Artikel

Bild: Landahlauts

Festlyktor under ramadan.

Ramadan infaller på olika datum

Fastemånaden ramadan börjar den dag man ser nymånen och den slutar officiellt efter en månad, när nästa nymåne visar sig. Ramadan var den månad Muhammed mötte ängeln Gabriel.

Eftersom muslimernas kalender följer månåret förskjuts månaden ramadan med tolv dagar varje år. Det gör att man ibland kan uppleva ramadan på vintern, ibland på sommaren.

ANNONS

Fasteregler

De år när ramadan infaller under den varmaste delen av året kan det bli jobbigt för muslimer i varma länder att inte få dricka eller äta under dagen. Folk som är sjuka, barn som inte kommit in i puberteten och gravida brukar inte fasta. Om någon bryter fastan medvetet ska hon eller han fasta extra vid ett annat tillfälle eller betala en summa pengar till fattiga. Om fastan missas av misstag så bryts inte fastan men man måste givetvis avbryta sitt matintag så fort man kommer på att man fastar. Det är till och med så att om man skulle bli mätt och komma på först efteråt att det är ramadan, så har man fortfarande inte brutit mot fastan.

Bild: Aphrodite

Under ramadan är det viktigt att ha koll på när solen går ner.

Även personer som är på resande fot slipper fasta. Men de kommer inte undan. De måste senare göra en särskild fasta (Qada) för de förlorade dagarna. Detta sker efter att deras undantagstillstånd upphört.

Vardagsliv under ramadan

Under ramadan är alla dagliga vanor förskjutna. Muslimerna börjar ofta sina arbeten senare än vanligt, som regel först vid 10-tiden, sedan försöker man att inte arbeta så hårt.

Men när solnedgången kommer är det dags att äta. Ofta brukar man med ett kanonskott meddela befolkningen att solen har gått ner.

Under ramadan umgås folk under nätterna. Det är först efter midnatt, som man drar sig tillbaka och försöker få några timmars sömn.

Ramadan avslutas med en stor fest

Fastemånaden ramadan avslutas med en stor fest som varar i fyra dagar. Festen kallas för stora Bairamfesten. Det finns många traditioner förknippade med denna fest. Då ska man baka traditionella kakor, bland annat konafa av vetetrådar med sockerlösning och nötter i, och fatira som är tunna pannkakor.

ANNONS

Även de döda ska ges uppmärksamhet under Bairamfesten. Då far man ut till begravningsplatserna och besöker anhöriga som dött. Det vilar inte någon begravningsstämning över sällskapen. Man betraktar istället dessa utfärder som ett folknöje.

Efter stora Bairamfesten skickas fina blomsterkort till alla vänner med gratulationer till en lyckligt överstånden ramadan.

Varför ska muslimer fasta under ramadan?

Motiveringarna till fastan är lite olika. Men en anledning är att man ska bli mer tålmodig och känna sig närmare Allah, samt känna större samhörighet med övriga muslimer. Ramadan stärker också den egna andliga identiteten och gemenskapen med alla andra muslimer.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad får man inte göra under ramadan?
Varför förskjuts ramadan?
Hur påverkar ramadan människorna?
Vad händer när solen går ned?
Vad sker efter fastemånaden?
Varför fastar man?

L LÄS MER: Några viktiga muslimska högtider

L LÄS MER: Islams grunder

L LÄS MER: Islams fem pelare

L PODCAST: Fastemånaden ramadan

L PODCAST: Ramadan och Eid al-Fitr

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
Anne Sofie Roald, Islam. Historia, tro, nytolkning, Natur & Kultur, 2005

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 25 juni 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Matregler inom islam

av: Leif Stenberg

2023-09-30

Lästid 6 minuter

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där muslimer försöker leva efter sin religions bud. Detta gäller inte minst islams matregler - tolkningar av vad som är haram (förbjudet) och halal (tillåtet)...

+ Läs mer

Islams gudssyn och kärna

av: Lennart Koskinen m.fl.

2022-09-12

Lästid 8 minuter

Ordet islam kommer från ett arabiskt ord som betyder "underkastelse" eller "överlämnande". En anhängare av religionen kallas en muslim (härlett ur samma arabiska ord), dvs en person som "överlämnat sig" åt Allahs/Guds vilja. Gud stiftar lagarna, både för privatlivet och samhället. Gud äger allt. Människan förfogar över sina ägodelar endast som Guds ställföreträdare. I och med detta har Gud fastställt hur det sociala, politiska, ekonomiska och kulturella livet ska fungera...

+ Läs mer

Mekka - världens centrum

av: Lennart Koskinen m.fl.

2022-09-10

Lästid 12 minuter

För muslimer är staden Mekka (eller Mecka) i Saudiarabien världens centrum. I Mekka föddes Muhammed. Här fick han sin kallelse till profet och de första uppenbarelserna. Det är mot Mekka man vänder sig fem gånger om dagen för bön, och när man dör begravs man med ansiktet vänt mot staden. De flesta muslimer drömmer om att få besöka staden. Varje år reser ca två miljoner människor till Mekka för att utföra de ceremonier som religionen ålägger dem. Resan till Mekka utgör en av de fem religiösa plikterna, vallfärden...

+ Läs mer

Sufismen - islams mystik

av: Leif Stenberg

2021-09-16

Lästid 5 minuter

Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också kallas för sufism. Det är inte en rörelse separerad från sunni- och shiaislam, utan en muslim kan mycket väl vara sufi och sunni- eller shiamuslim samtidigt. Även om Muhammed inte kan sägas ha varit främst asket eller mystiker anses inom sufism att det asketiska idealet är en del av islam från början...

+ Läs mer

De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning

av: Leif Stenberg

2021-09-15

Lästid 12 minuter

De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en viktig del av handlingsmönstret som islam tillhandahåller. I Koranen nämns bönen och fastan ofta. De fem pelarna (som en grund för tron) är däremot inte omnämnda och kan ses som en senare utveckling av läran som har stöd i hadithsamlingarna. De fem pelarna ska ses som krav på muslimen i hans eller hennes religionsutövning...

+ Läs mer

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

av: Leif Stenberg

2021-08-20

Lästid 19 minuter

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia formats i samspel med dels utvecklingen inom olika samhällen, dels tagit något olika skepnad beroende på tid och plats. Sharia finns inte i form av en lagbok utan i en rad olika texter, handböcker och samlingar. En grundtanke är att sharia ska vara ett system av regler som ger en muslim vägledning gällande religiösa förhållanden, samhällsliv, familjerätt och privatliv. Regelsystemet har genom tiderna utvecklats åt något olika håll. Det finns olika rättsskolor (eller s.k. riter) inom islam. En viktig poäng är att det inte är en fast ”lag”, utan ett rättssystem som avser att ge den enskilde muslimen en väg att följa i livet. De senaste århundradenas snabba samhällsutveckling har medfört att antalet tolkningar av sharia har ökat. Idag har de flesta länder med en muslimsk majoritetsbefolkning ett rättsväsende som utformats genom lagar, domstolar och rättspraxis, det vill säga som inte byggts på religion. Islam kan dock influera lagstiftningen, speciellt på familjerättens område.

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio