Islams skrifter: hadith, sira och sunna

I den andra delen om islams skrifter berättar professor Leif Stenberg om de två litteraturformerna hadith och sira som tillsammans utgör grunden för sunna - den heliga och normerande seden. Hadither är nedskrivna utsagor från Muhammeds och hans närmastes liv - sådant de sagt och gjort - och fungerar som vägledning för troende muslimer. Siralitteraturen är å andra sidan gamla profetbiografier som skildrar Muhammeds liv. De är viktiga då de skapar ytterligare förståelse för Koranens tillkomst och islams tidiga historia. Tillsammans med haditherna utgör siriatraditionen grunden för sunna, den praktiska tolkningen av Koranen, som innehåller exempel från profetens liv och leverne.
S

 I Koranen är det Allah själv som talar till människorna, men i haditherna är det Muhammeds liv som förebild - i form av hans yttranden och handlingar - som skildras.

Hadither

Förutom Koranen finns inom islam andra texter som är av stor betydelse för muslimer. Koranen kompletteras i första hand av hadither, "traditioner" - den stora mängd yttranden som tillskrivs Muhammed och hans närmaste. De är samlade och systematiserade i särskilda verk. De har inte samma auktoritet som Koranen, men de utgör en stor del av den textmassa som islamisk juridik, teologi och praktik baseras på.

Det är Muhammeds funktion som förebild för hur en muslim ska vara, som gör hans eget liv och skildringarna av hans åtgärder viktiga.

ANNONS

ANNONS

I en hadith nämns först raden av tradenter, dvs kedjan av personer som förmedlat den aktuella traditionen till varandra fram till dess att den blev nedtecknad. Därefter kommer utsagan som innehåller ett uttalande eller en handling av profeten eller någon av hans närmaste. Traditionen består alltså av två delar. En som anger uppgiftslämnarna, t.ex. Uthman har berättat att Abu Hurayra berättat för honom att han hört Muhammed säga att..., här kommer utsagan, det som profeten uttalade eller gjorde i den konkreta situationen.

Redan tidigt efter Muhammeds död fanns det en stor mängd traditioner i omlopp och arbetet med att samla in och systematisera dem pågick främst under det andra århundradet efter hans död. I det stora materialet finns också många hadither som motsäger varandra. Efter hand utvecklades metoder för traditionskritiken. Det var ett sätt att försöka skilja mer eller mindre falska från vad som ansågs vara sanna traditioner. Någon entydig åsikt om olika traditioners värde nås aldrig och man kan påstå att arbetet med traditionsmaterialet alltid pågår inom islam. I dagens debatter kan t.ex. uppgiftslämnare kritiseras ur ett feministiskt perspektiv för att medvetet inte ha förmedlat en korrekt bild av den betydelsefulla roll kvinnor, speciellt Muhammeds hustrur, spelade i den tidigaste islamiska historien.

Sira

En andra viktig litteraturform är sira. Det är termen för de sammanhängande berättelserna om profeten Muhammeds liv. Det finns få tidiga källor till Muhammeds liv och de tidigaste är från slutet av 700- och början av 800-talet. En viktigt sådan är en sira av Ibn Ishaq (d. 767) som senare redigerades av Ibn Hisham (d. 833).

Sira är med andra ord profetbiografier med påverkan av både arabisk, persisk, judisk och kristen tradition. Det tidiga intresset för profetbiografier grundade sig framförallt på en önskan att etablera islams rituella praxis. Muhammed fungerade som det vägledande exemplet för att t.ex. utföra bönen. Beskrivningar i siralitteraturen av Muhammeds liv överensstämmer i stort med den bild som framträder i hadithsamlingarna.

Sira kan också ses som texter vilka förklarar och sätter in Koranen i ett sammanhang. Endast vid fyra tillfällen nämns Muhammed i Koranen. Profetbiografierna är utformade för att förklara i vilket sammanhang Gud sände sina uppenbarelser till mänskligheten.

Studiet av Muhammeds liv är viktigt för muslimer eftersom Muhammed i egenskap av den ideala personen - och hans samhälle som den ideala samhällsformen - kan vara inspirationskälla för såväl individuellt beteende som för hur dagens islamiska stater utformas.

ANNONS

ANNONS

Sunna

Källan till sunna, den heliga och normerande seden, är i första hand hadithsamlingarna, men också sira. Muhammeds eget liv och skildringarna av hans åtgärder är alltså grunden för sunna, den norm för hur människan ska handla som traditionen tillhandahåller.

Efterhand utvecklades en idé om Muhammed som den "perfekta människan" - ett förkroppsligande av Koranens budskap. Samtidigt ses Muhammed som en människa. Han kan begå felaktigheter och han är även kopplad till ett visst historiskt skeende. I Koranen kan detta ses i vers 3:144 där Muhammed beskrivs som "ingenting mer än ett sändebud".

Sunna omfattar både de religiösa plikterna och det sociala livet. Man betonar - speciellt i nutiden - att den äldsta sunna, dvs profetens och hans närmaste anhängares sed, är en förpliktande sunna. Därför är det viktigt att studera islams källor och tidiga period.

Sunnas betydelse är stor för utvecklingen av islam. Ur Koranen hämtades en del av anvisningarna för islams praxis (islam i praktiken), men under sin levnad hade Muhammed också beslutat i många frågor, inte genom uppenbarelser utan genom praktiska beslut från fall till fall. I beskrivningar författade av troende muslimer skildras hur Muhammed redan under sin livstid ansågs vara ett föredöme. I de tidigaste källtexterna bekräftas inte detta, utan där refererar sunna till de första kalifernas sed eller den sed som utövades i ett visst område.

"Den heliga och normerande seden" speglar det ideala livet och ger anvisningar om hur människans liv ska levas. Därför blir sunna en viktig källa till det rättssystem som gud gett mänskligheten, sharia.

Idag diskuterar troende muslimer hur man ska förhålla sig till sunna. Vilken status har en helig och normerande sed grundad på Muhammeds exempel för muslimer idag? Och vilken roll bör sunna spela i en förnyelse av islam? Många olika svar på frågorna har getts under de senaste århundradena och de ligger som grund för tolkningarna av islam under de senaste årtiondena.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Islams skrifter: Koranen - Guds ord till människan

LÄS MER: Koranen

LÄS MER: Islams grunder

LÄS MER: Islam (huvudtexten om islam)

LÄS MER: Sharia - lagen

Användbara begrepp

Allah: Det arabiska namnet för Gud.

Hadith: Den nedtecknade islamiska berättelse och tradition som utgår från Muhammeds sätt att leva (som förebild) samt hans handlingar och ord i olika situationer.

Islam: Att lyda Guds vilja - att låta sig vägledas av Gud.

Koranen: Islams heliga skrift, en urkund, författad av Muhammed och bygger på hans uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till mänskligheten. Originalet finns i himlen. Koranen skrevs ursprungligen ner på arabiska och ska därför helst läsas på arabiska.

Muslim: Person som bekänner sig till islam.

Profet: Person som kommer med budskap från Gud. Islams viktigaste profet heter Muhammed.

Sira: De olika muslimska biografierna som handlar om profeten Muhammed. Tillsammans med haditherna utgör siralitteraturen grunden för sunna.

Sunna: Den normerande seden inom islam som baseras på utsagor och handlingar som Muhammed - enligt traditionen - ska ha sagt och gjort. Sunna fungerar som vägledning för troende muslimer. Vad som är sunna hittar man i haditherna och sira.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med hadith?
     
  2. Vad skiljer sira från haditherna?
     
  3. Vad är sunna och varför är sunna så viktig för alla muslimer?
     

 

Litteratur:
Leif Stenberg och Jonas Otterbeck (red.), Islamologi : studiet av en religion. Carlsson, 2012
Birgit Schaebler och Leif Stenberg (red.), Globalization and the Muslim world : culture, religion, and modernity. Syracuse University Press, 2004
Jan Hjärpe, Tusen och en natt & den 11 september, tankar om islam. Stockholm, 2003
Koranen, i översättning av Muhammad Knut Bernström. Stockholm, 1998
Koranen, översatt av K.V. Zetterstén. 2:a uppl. Stockholm, 1979
Mikael Nordberg, Profetens folk. Stat, samhälle och kultur i islam under tusen år. Stockholm, 2001


Text: Leif Stenberg, professor i islamologi, Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University
Webbplats: Dr Leif Stenberg, Institute for the St​udy of Muslim Civilisations
Wikipedia: Leif Stenberg

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 5 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
halal vs haram

Matregler inom islam

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 7: Kvinnans roll

Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Re

Islams historia

Islams långa historia från dess uppkomst på 600-talet e.Kr fram till idag.

Re

Koranen

Koranen är islams heliga skrift och består av Muhammeds uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till...

Relaterade taggar

Re
muhammed

Muhammed

Muhammed (ca 570 - 632) räknas som grundare av världsreligionen islam. Han föddes i staden Mekka på...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Islams fem pelare

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-25

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom islams fem pelare.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna