Alfabetets uppkomst

Däremot fanns det uppenbarligen ett väl utvecklat samhälle som bl.a. efterlämnat ett underbart konsthantverk. Under de romerska lagren hittar man t.ex vid arkeologiska utgrävningar i Frankrike ofta keltiska mynt. Mynten tyder på ett utvecklat näringsliv.

Varför skulle för övrigt Caesar ha varit intresserad av Gallien om det inte funnits lockande rikedomar av olika slag?

Bilder men inget språk

Det är ofta svårt att få en sann bild av hur folk levde förr i tiden. När arkeologerna arbetar måste de för det mesta klara sig med slumpartade fynd från soptippar, gravar och annat som ligger i jorden. Det blir ofta en ofullständig bild. Ett barns teckning av ett hus på en lertavla kan bevaras i 5 000 år. Underbart vackra melodier, som kanske glatt många och påverkat dem på olika sätt, har däremot försvunnit eftersom de inte blivit nedtecknade. Vi kan beundra de fantastiska grottbilderna från Altamira och andra grottor, men vi vet ingenting om varför de målades.

Tänk om konstnärerna kunnat skriva en guidebok till sentida besökare!

Just frånvaron av skriftspråk präglade länge vår syn på Afrikas historia. Många menade att större delen av kontinenten inte haft någon historia förrän européerna kom dit.

I takt med utgrävningar, i synnerhet i Östafrika, friläggs en helt annan verklighet. Samma resonemang gäller för stora delar av världen. De fantastiska ruinerna och byggnaderna i mayafolkets land i Centralamerika vittnar om ett helt annat samhälle än det som spanjorerna fann. Det har därför varit en extra utmaning att med hjälp av mayaskriften finna en dörr till mayafolkets förflutna.

Skriften skapar utveckling

Även om det funnits välmående samhällen utan skriftspråk, har ändå den stora utvecklingen skett där skriftspråk utvecklats. En självklar förutsättning för steget från samlarstadiet var att människorna kunde tala med varandra. Med talet kunde kunskap föras vidare till kommande generationer på ett helt annat sätt än om man bara kunde härma de äldre.

När skriften började växa fram, kunde kunskaper och meddelanden spridas över långa avstånd och bevaras genom tiderna. Inte minst viktigt var detta för handeln och därmed för den ekonomiska utvecklingen.

Skriftspråken runtom i världen var från början bildskrifter. I en bildskrift kunde en händelse återges med en serie bilder. Läsaren behövde inte kunna berättarens språk för att förstå vad som menades.

Bildskrift blir fonetisk skrift

Bildskrifterna kunde utvecklas på olika sätt, men oftast kom man via övergångsformer fram till något slags fonetisk skrift. I en fonetisk skrift finns det ett samband mellan ett tecken och uttalet. Varje tecken i en fonetisk skrift motsvarar ett eller flera ljud i det språk som det skrivs på.

Här har vi en avgörande skillnad mot den ursprungliga bildskriften, som vem som helst kunde läsa. För att förstå en fonetisk skrift, alltså vad ett tecken betyder, måste man kunna språket som det skrivs på. Ett enstaka tecken kan se ut hur som helst. Det behöver inte finnas något samband mellan tecknets form och det ljud som det motsvarar.

Fonetisk skrift kan vara av två slag: alfabetisk eller stavelseskrift. Stavelseskriften först. Istället för att rita bilder för allting kan en bild eller ett tecken för t..ex. ko också stå för stavelsen ko eller ljudet k i alla sammanhang där den finns med. Du har säkert löst rebusar någon gång. Stavelseskriften kan liknas vid en rebus, men svårare, och även om den är mycket lätthanterligare än en bildskrift, blir den ändå rätt otymplig. Det kommer att bli förfärligt många tecken om varje stavelse i ett språk ska ha ett särskilt tecken.

Fonetisk skrift blir bokstavsskrift

När man har den här bakgrunden klar, är det lätt att förstå vilket enormt framsteg det var när man kom på att låta ett tecken - en bokstav - motsvara ett speciellt ljud istället för en idé, ett föremål eller en stavelse.

Det vi kallar alfabet och som innehåller 22-28 tecken - antalet varierar mellan språken - är det enklaste och mest användbara skriftsystem som uppfunnits. Till skillnad från andra skriftsystem har det kunnat anpassas till många språk. Det är ganska självklart att alfabetet har en mycket viktig, kanske avgörande, roll för kultur- och välståndsutvecklingen i vår kulturkrets.

Var uppfanns alfabetet?

Vi vet inte exakt när och var alfabetet började utvecklas. Men någon gång mellan 1700 och 1500 f.Kr finns de första exemplen i östra Medelhavsområdet. Då började semitisktalande folk, som bodde i den "bördiga halvmånen" (ett område som sträcker sig från södra Turkiet över bergsområdena mellan Iran och Irak till Syrien) att experimentera sig fram med tecken som motsvarade ljud.

Det semitiska handelsfolket fenicierna, som slagit sig ner på den östra Medelhavskusten, utvecklade ett alfabet. Det feniciska alfabetet spreds efter hand till grekerna och romarna.