År 1380 följde Färöarna med Norge in i en union med Danmark. När Tyskland ockuperade Danmark 1940 besattes Färöarna av brittiska styrkor som ville hindra Hitler från att ta kontroll över öarna. Britterna byggde bland annat ett flygfält på Vágar. Färöiska fiskebåtar transporterade samtidigt stora mängder fisk till Storbritannien, trots att resorna över Nordatlanten var mycket farliga.
Efter andra världskriget gav Danmark öarna självständighet inom det danska riket. Sedan dess är Färöarna självstyrande med egen förvaltning. Öarna har ett eget parlament och en egen regering som bestämmer över de flesta inrikespolitiska områden. Färöarna har också egen flagga, eget postsystem, färöiska som huvudspråk och en egen serie sedlar med samma värde som de danska. Danmark ansvarar fortfarande för bland annat försvaret, men Färöarna kan själva ingå internationella avtal inom områden som de har tagit över ansvaret för.
Färöarna har omkring 55 000 invånare. Nästan all bebyggelse ligger nära kusterna eftersom öarnas inre delar är branta och bergiga. Drygt 40 procent av befolkningen bor i Tórshavns kommun (se karta).
Havet och den varma Nordatlantiska strömmen, som är en fortsättning på Golfströmmen, jämnar ut temperaturen. Medeltemperaturen är omkring 3 grader på vintern och 12 grader på sommaren. Vädret kan skifta snabbt, och det är ofta blåsigt, dimmigt och regnigt. På Färöarna regnar det mer än 200 dagar om året.
Det växer få träd på Färöarna, bland annat på grund av det blåsiga klimatet och fårens bete. Dalarna och bergssluttningarna är däremot ofta täckta av gräs. På öarna finns omkring 70 000 får, vilket är fler än antalet människor. Bara en liten del av marken lämpar sig för odling.
Fiske, fiskodling, fiskförädling och andra verksamheter med anknytning till havet är fortfarande mycket viktiga för Färöarnas ekonomi. Fisk och andra havsprodukter står för omkring 95 procent av värdet på ögruppens varuexport och säljs över hela världen. Samtidigt har ekonomin blivit mer varierad och omfattar bland annat offentlig service, byggverksamhet, sjöfart, turism och informationsteknik. Färöarna har idag en hög levnadsstandard och en väl utbyggd infrastruktur.
Färöarna, som vid sekelskiftet 1900 var ett fattigt land, har med fisket som grund fått en hög levnadsstandard. Färingarna lever gott på sina öar och de konstaterar belåtet: ”Det enda vi saknar här är mygg, orm och arbetslöshet.”
Vägar långt under havsytanFäröarnas branta berg och smala sund har gjort transporter svåra. Därför har man byggt många tunnlar genom bergen och under havet. Idag finns fyra undervattenstunnlar som förbinder flera av de större öarna. Eysturoyartunneln öppnades 2020 och är drygt elva kilometer lång. Som mest går vägen 189 meter under havsytan. Mitt i tunnelsystemet ligger världens första rondell under havet. Rondellen är utsmyckad med figurer som håller varandra i händerna och påminner om den traditionella färöiska ringdansen.
|
