Tagg om Färöarna

Färöarna

L
Färöarna

Det lilla öriket Färöarna ligger mellan Skottland, Norge och Island ute i norra Atlanten (se karta). Ögruppen består av 17 bebodda öar och ett antal mindre obebodda öar. Huvudstaden som heter Tórshavn har långt till närmsta nordiska grannhuvudstad som är Reykjavik på Island, hela 800 kilometer.

Färöarna besöktes första gången av irländska munkar på 700-talet. På 800-talet slog en grupp norska vikingar sig ner på öarna. Vikingarna kallade dem ”Fåröarna” efter de får som munkarna haft med sig.

1380 införlivade Färöarna med Danmark och när tyskarna ockuperade Danmark under andra världskriget samarbetade färingarna med engelsmännen som ockuperat öarna och förvandlat dem till en flyg och flottbas. Under andra världskriget levererade färingar 75 procent av Englands behov av fisk.

ANNONS

ANNONS

Efter andra världskriget gav Danmark öarna självständighet inom det danska riket. Sedan dess är Färöarna självstyrande med egen förvaltning. Formellt är den lilla ögruppen dansk, men numera bestämmer man själva över sin inrikespolitik och har egen flagga, eget postsystem, egna sedlar och eget språk. Utrikespolitiskt är de fortfarande underställda Danmark.

Färöarna har omkring 50 000 invånare. Mer än 90 procent av befolkningen bor i tätorter längs kusterna. Drygt 30 procent av befolkningen bor i huvudstaden Tórshavn (se karta). Öarnas inre delar är däremot så gott som obebodda.

Klimatet på Färöarna är milt med nästan snöfria vintrar och regniga somrar. På Färöarna blir det aldrig riktigt kallt eftersom den varma Golfströmmen passerar förbi ute i Atlanten. Det blir heller aldrig särskilt varmt. Vädret skiftar ständigt. Luften är ofta fuktig och rå. Dimma är vanligt. Och det regnar mer än 200 dagar om året.

Klipporna och bergssluttningarna är ofta helt kala. Det växer få träd på öarna. Men dalarna och bergssluttningarna är gröna och överallt finns det får som betar. Det finns ca 700 000 får på Färöarna. Endast fem procent av Färöarnas yta är odlad mark.

Nästan alla färingar är beroende av fisket. De fångster som bärgas ur havet säljs runt om i världen. Fisken saltas eller torkas. Fisket har också gett upphov till varvsindustri.

Färöarna, som vid sekelskiftet 1900 var ett fattigt land, har med fisket som grund fått en hög levnadsstandard. Det färiska välståndet märks framför allt på vägarna som samtliga är asfalterade. Färingarna lever gott på sina öar och de konstaterar belåtet: ”Det enda vi saknar här är mygg, orm och arbetslöshet.”

ANNONS

M  Fördjupning

Färöarna är en självstyrande del av Kungariket Danmark. Ögruppen ligger i Nordatlanten, 37 mil norr om Skottland, halvvägs mellan Danmark och Grönland. Färöarna har ett eget parlament, lagtinget, som utser en lokal regering, landsstyret, vars ordförande kallas lagman. Utrikes- och försvarspolitiken sköts dock från Köpenhamn. Viktigaste näringar är fiske, fiskodling samt industri och service med anknytning till fisket.

Historia

På 700-talet bosatte sig irländska munkar på Färöarna, men redan på 800-talet erövrades ögruppen av norska bönder och 1035 blev den ett norskt län.

Liksom de övriga nordatlantiska öarna följde Färöarna Norge in i personalunionen med Danmark 1380, och de förblev i likhet med Island och Grönland under danskt herravälde också efter 1814, då Norge tvingades in i personalunion med Sverige.

I mitten av 1800-talet fick Färöarna plats i det danska folketinget och det kungliga handelsmonopolet avskaffades. Det medförde en snabb ekonomisk utveckling och en begynnande önskan om självständighet, vilken stärktes under andra världskriget då öarna var ockuperade av britterna och i fem år var avskurna från det tyskockuperade Danmark.

År 1948 fick Färöarna långtgående inre självstyre, ”hjemmestyre”, men Danmark behöll kontrollen över bland annat utrikes- och försvarspolitiken samt rättsväsendet, och den danska monarken förblev statsöverhuvud. Denna ordning råder fortfarande, även om Färöarna uppträder relativt självständigt utåt, har egen flagga och eget säte i Nordiska rådet. Färöarna markerade också sin självständighet 1973 då Danmark gick med i dåvarande EG men Färöarna valde att stanna utanför.

Geografi och befolkning

Färöarnas sammanlagda landyta är 1 399 kvadratkilometer, fördelade på 18 bebodda och en mängd obebodda öar och skär. På huvudön Streymoy ligger huvudstaden Tórshavn med cirka 20 000 invånare (2015).

De höga, skoglösa klippöarna genomskärs av många smala fjordar och sund. Här finns några av världens högsta uddar. Den högsta punkten, Slættaratindur (882 m ö h), ligger på ön Eysturoy.

Klimatet är fuktigt med många regndagar och det är ofta dimmigt. Medeltemperaturen är 3 plusgrader i januari och 10 plusgrader i juli.

Invånarantalet uppgick i början av 2016 till 48 700. Det färöiska språket är besläktat med isländskan men har påverkats av bland annat danska. Det finns en rik litterär tradition, från sägner och medeltida visor till modern poesi och prosa. J H O Djurhuus gav 1914 ut den första diktsamlingen på färöiska. Två framstående färöiska författare, kusinerna Jörgen-Frantz Jakobsen och William Heinesen, valde att skriva på danska och fick en stor krets av läsare utanför Färöarna. Bland många andra författare kan nämnas Hedin Brú. Också målarkonsten har högt anseende, och Samuel Joensen Mikines (1906–1979) var en av Nordens bästa målare.

Undervisningsspråket i skolorna är färöiska med danska som första främmande språk och engelska som andra. Efter grundskolan finns tre gymnasier att välja mellan, samt folkhögskola och olika yrkesskolor. 1990 fick Färöarnas akademi status som universitet. Det har cirka 500 studerande, men de flesta färingar som vill ha en universitetsutbildning studerar i Danmark.

Religionen spelar en något större roll än i Danmark och kyrkan är mer konservativ än den danska statskyrkan från vilken den skildes 2007.

På öarna finns två landstäckande tidningar, Sosialurin och den borgerliga Dimmalætting. Den senare gick efter 135 år i konkurs 2013, men återuppstod 2014 som veckotidning. De båda har internetutgåvor. Dessutom finns radio och TV.

Ekonomi

I gamla tider var jordbruket Färöarnas huvudnäring. Fåruppfödningen var så dominerande att den gav öarna sitt namn. Fårskötseln är fortfarande omfattande, men fiske, fiskodling samt industri och service relaterad till fisket är numera öarnas viktigaste näringar.

Politik

Färöarna har två ledamöter i det danska folketinget och det finns färöiska rådgivare i de danska stats- och utrikesdepartementen. Dessutom har öarna sin egen representation i Köpenhamn.

Besök Landguiden och läs mer om Färöarna.

 

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare; Fördjupningen är ett utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Besök Landguiden och läs mer om Färöarna.

Här nedan hittar du material som handlar om Färöarna.

Uppdaterad: 18 september 2021
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Podcast om Färöarna

SO-rummet podcast icon
M

Danmarks geografi och politik

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-31

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks geografi och politik.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Nordens geografi och politik

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-09-18

Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.

+ Läs mer

Länkar om Färöarna

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS