När pestsmittan började spridas till Europa vid mitten av 1300-talet hade sjukdomen redan funnits länge i Asien. Där bar gnagare som råttor och sorkar på pestbakterien. Ibland smittades en människa, och då bröt en pestepidemi ut. Det var det som hände på 1340-talet, när Gyllene horden härjade på Asiens slätter.
En mongolisk belägring av staden Kaffa på Krim avslutades med att belägringsmaskiner sköt in pestsmittade lik i staden. Det blev början på en tio år lång och fasansfull period när digerdöden härjade Europa.
Belägringen av Kaffa
År 1347
Läget är desperat i den italienska handelsstaden Kaffa, på det som idag kallas Krimhalvön. En enorm armé av mongoliska krigare, den så kallade Gyllene horden, ledd av den mäktige khanen Jani Beg, har slagit läger utanför murarna och den här gången verkar ingen hjälp komma utifrån. Död och förintelse är att vänta; den Gyllene horden har ett välgrundat rykte om sig att utplåna alla som försöker stå emot.
Så en dag börjar mongolerna bryta sitt läger och en del av deras trupper rider sin väg. Inne i Kaffa jublar invånarna, tackar Gud för att han hört deras bön och räddat dem från fienden. Det visar sig snart vara en förödande sjukdom som sprider sig bland dem som fått mongolerna att skräckslagna fly platsen.
ANNONS
ANNONS
Men de som firade i Kaffa gjorde det alldeles för tidigt. För innan mongolhärskaren ger sig av bestämmer han sig för att ändå på något sätt försöka komma åt sina fiender. Med hjälp av katapulter kastas hundratals döda soldater in över stadens murar. Invånarna blir skräckslagna när de ser de uppsvällda liken, täckta av blåsvarta fläckar eller stora, varfyllda bölder. I panik kastas de döda i hamnen, men då är det redan för sent. Pesten har kommit till Kaffa. Och när de rikaste invånarna flyr tillbaka till det som idag är Italien, tar de smittan med sig. Den förödande farsot som i Europa gått till historien som "den svarta döden", eller digerdöden, är ett faktum.
Pesten sprids i Europa
På det här sättet brukar historien i varje fall berättas. Säkert hade epidemin i vilket fall ändå kommit till Europa så småningom. Vid den här tiden var handelsförbindelserna mellan kontinenterna många, och eftersom det pestutbrott som några år tidigare börjat härja på stäpperna i det inre av Kina var så kraftfullt, var det rimligen bara en tidsfråga innan smittan skulle ha nått alla länder som på något sätt stod i förbindelse med varandra.
Bild: National Museum of Art, Architecture and Design Man räknar med att ungefär en tredjedel av Europas befolkning dog av digerdöden vid mitten av 1300-talet. Vissa platser drabbades så hårt att de lämnades helt öde. Men det fanns också avlägsna bygder som klarade sig helt från pesten. Teckning av Theodor Kittelsen (1857-1914).
Mer än 800 år hade gått sedan det senaste pestutbrottet i Europa. Det innebar att det inte fanns några som helst förberedelser för en pandemi av den här storleksordningen. När människor började dö i häpnadsväckande hastighet, och i osannolika antal, drog många slutsatsen att världens undergång var kommen. Det beräknas att upp till 40 procent av alla människor som levde i Europa under denna tid dog i pesten, i fruktansvärda plågor. På en del håll var andelen döda ännu högre; byar och städer lämnades nästan helt övergivna.
Pesten förvandlade medeltidens landskap och människornas världsbild
Överallt där pesten drog fram slogs samhället sönder. Vissa människor vände sig till Gud och bad om nåd eller frälsning. Andra försökte dränka sin ångest med alkohol och mat i överflöd. Det berättas om hur banden som höll människor samman bröts itu. Makar övergav varandra vid minsta tecken på smitta, föräldrar lämnade sina sjuka barn. Desperata människor letade efter syndabockar. Kanske var det Djävulen som verkade i världen och spred smittan med flit? På många håll skyllde man epidemin på judar, som mördades i tusental i fruktansvärda förföljelser, så kallade pogromer.
ANNONS
ANNONS
I litteraturen från denna tid finns flera skakande vittnesmål bevarade, särskilt från Italien där farsoten först slog till. I den vackra staden Siena mitt i Toscana, ska bara en av åtta invånare ha överlevt. Stadens krönikör har lämnat en drabbande anteckning från dessa år: "jag, Agnolo di Tura, kallad den fete, begravde mina fem små barn med egna händer." I en annan text beskriver poeten Petrarca suggestivt den stora förödelse som gått över världen. I ett effektivt retoriskt grepp vänder han sig till oss - vi som en dag kommer att ta del av hans ord. Han utmanar oss att föreställa oss vad som en gång utspelade sig, och kanske kan komna att göra det igen:
"Husen står tomma, städerna öde, åkrarna oskötta, vägarna täckta med lik. Överallt en fasansfull ödslighet. Skulle du tro detta, du som lever långt senare? Vi själva, som ser allt det här, tror ju det knappast ... Hur ska kommande släkten kunna tro att det en gång funnits en tid när nästan hela jorden var utan invånare?"
Ord och begrepp:
Epidemi: Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor.
Pandemi: En epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar väldigt många människor. Digerdöden var en pandemi.
Pest: En allvarlig bakterieinfektion med snabbt förlopp som kan vara dödlig. Omedelbar vård krävs (idag finns botemedel). Bakterien finns på djur i hela världen och överförs oftast till människor via loppor. Risken för pest är störst i områden med dåliga sanitära förhållanden, trångboddhet och en stor population av gnagare (råttor etc). Det finns tre former av pest: böldpest, blodpest och lungpest.
Syndabock: När en person ges skulden för något som hon eller han inte är skyldig till. Att "leta syndabockar" innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen ingen eller många andra är skyldiga.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför avbröt mongolerna belägringen av Kaffa?
Vad hände med Kaffa efter att mongolerna drog sig tillbaka?
Varför hade pesten med största sannolikhet spridits i Europa även om inte flyktingar och resande från Kaffa fört den med sig?
Nämn några följder av digerdödens härjningar i Europa.
Diskutera:
Skulle en liknande pandemi kunna inträffa i vår egen tid? Motivera.
Hur skulle vårt eget samhälle påverkas om vi drabbades av en pandemi med samma dödlighet som digerdöden hade i det medeltida samhället?
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria. Bokens webbplats
Myrra och rökelse, hartser (kåda) från balsamväxter, var mycket värdefulla varor under antiken. Den stora efterfrågan ledde till en omfattande handel. Myrra och rökelse användes främst i religiösa ceremonier, medicin och kosmetika...
År 476 e.Kr stormade goterna Västrom och den siste romerske kejsaren avsattes. Livet i Rom och andra romerska städer föll inte samman omedelbart. Städerna stod ju kvar även om de fått nya härskare. Men de olika folk som angripit romarriket hade ingen möjlighet att sköta ett sådant rike. Nu förföll de romerska vattenledningarna precis som mycket annat. I akvedukterna slog buskar och annan växtlighet rot. De vattenledningar som romarna varit så stolta över växte igen eller förstördes av folk som behövde stenarna för att bygga hus...
Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga kläder i alla möjliga färger. Många köper nytt flera gånger om året för att följa med i modet. Sjukvård finns över hela landet liksom apotek med vetenskapligt utprovade mediciner. Tandläkare botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, och i butikerna finns färsk frukt och grönsaker året om. Mycket som nu är lätt fixat kunde förr i tiden vara stora och ibland tidskrävande vardagsproblem, som måste lösas med det naturen gav. Växter användes inte bara till mat, utan också som läkemedel, till textilfärgning och mot ohyra...
Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger hade länge drömt om att läkemedelsindustrin en dag skulle lyckas framställa ett piller som kunde förhindra oönskad graviditet. Men inget tycktes hända inom forskningsområdet. Det blev istället hon själv och en kontroversiell fertilitetsforskare vid namn Gregory Pincus som till slut såg till att utvecklingen av "det magiska pillret" tog fart. Tack vare henne framställdes p-pillret - ett preventivmedel som befriat miljontals kvinnor...
Historien om vår hygien är ett ganska sorgligt kapitel, om man inte föredrar att skratta åt eländet. Både 1700- och 1800-talen var på det hela taget snuskiga århundraden. Dels berodde det på att det var ont om vatten, vattnet måste bäras lång väg och det gällde att spara på dropparna. Dels berodde det på okunnighet; bakterier och smitta var okända begrepp. Dessutom var det farligt att tvätta sig i onödan, ansågs det. Utan ett skyddande smuts- och fettlager blev huden känsligare både för hetta och kyla...
Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades medikamenter vid Stortorget i Stockholm hos hovapotekaren Busenius, som hade fått tillstånd att öppna apotek för allmänheten 1575. Apotekarens bibel var och är fortfarande farmakopén, som föreskriver vilka droger som ska säljas och hur de ska tillredas. Den första svenska farmakopén kom 1686. Den har under århundradena följts av en rad nya moderniserade. Dagens utgåva lär inte ha mycket gemensamt med Pharmacopoeja Holmiensis från 1686. I den omnämns sällsamma undergörande läkemedel beredda av människokranium, pulvriserad egyptisk mumie, horn och tand av enhörning och påfågels-träck...
