Neandertalarna

klocka
Lästid 10 minuter
För tiotusentals år sedan levde neandertalarna i Europa och delar av Asien. De var skickliga jägare som trotsade istidens kyla, tillverkade redskap och tog hand om varandra. Länge betraktades de som primitiva grottmänniskor, men nya upptäckter har förändrat vår bild av dem. Vilka var egentligen neandertalarna, hur levde de och varför försvann de? Och visste du förresten att en liten del av deras arv fortfarande finns kvar i oss människor?
M
Artikel
Neandertalare, man i 30-årsåldern, i närbild.

Neandertalarnas liv var kort; få av dem blev fyrtio år gamla.

Föreställ dig en kall kväll för 60 000 år sedan. Några människor sitter samlade kring en eld utanför en grotta. De har tillbringat dagen med att jaga och samla mat. Nu värmer de sig vid lågorna medan mörkret sänker sig över landskapet. Kanske berättar någon om dagens jakt. Ett barn sitter tätt intill en vuxen. Människorna är neandertalare. De ser lite annorlunda ut än vi gör idag, men deras liv har mycket gemensamt med våra. De bildar familjer, samarbetar och tar hand om varandra. 

Under hundratusentals år levde de i Europa och delar av Asien, långt innan våra egna förfäder kom dit.

ANNONS

ANNONS

Våra urtida släktingar

Neandertalarna var en människoart som levde för ungefär 400 000-40 000 år sedan. 

År 1856 gjordes ett berömt skelettfynd i Neanderdalen i Tyskland. Forskarna insåg så småningom att benen tillhörde en tidigare okänd människoart. Den fick namnet neandertalare efter platsen där fyndet hade gjorts. Upptäckten blev ett viktigt steg mot förståelsen av att det en gång funnits flera olika människoarter på jorden.

Neandertalarna var nära släkt med oss, men de var inte våra direkta föregångare. Istället hade vi gemensamma förfäder längre tillbaka i tiden. Vår egen människoart kallas Homo sapiens, medan neandertalarna brukar kallas Homo neanderthalensis.

Till utseendet skilde sig neandertalarna en del från oss idag. De var vanligtvis något kortare, men hade breda axlar, kraftiga muskler och starka ben. Ansiktet var framträdande, med en bred näsa och tydliga ögonbrynsbågar. Deras kraftiga kroppsbyggnad och förhållandevis korta armar och ben hjälpte dem att behålla kroppsvärmen i kalla klimat.

Neandertalarna hade dessutom stora hjärnor, i genomsnitt ungefär lika stora som våra eller något större. Men hjärnans storlek avgör inte hur intelligent en människa är.

Ett liv på vandring

Neandertalarna levde under flera istider, bland annat den senaste, som började för omkring 115 000 år sedan. Under de kallaste perioderna täcktes stora delar av norra Europa av väldiga inlandsisar. Längre söderut sträckte sig kalla, öppna landskap där mammutar, renar och andra istidsdjur strövade omkring. Men klimatet växlade, och under varmare perioder bredde skogarna ut sig igen. Neandertalarna var väl anpassade till dessa skiftande miljöer och lyckades överleva i Europa under hundratusentals år.

Neandertalarna levde som jägare och samlare. De odlade inte jorden och höll inga husdjur. Istället fick de sin mat från naturen och flyttade mellan olika platser beroende på årstid och tillgång på föda.

Grottor och klippöverhäng gav skydd mot regn och blåst, men neandertalarna vistades också på öppna boplatser. Där kunde de ordna enklare skydd av material från naturen. Elden var särskilt viktig. Den gav värme och ljus, gjorde det möjligt att laga mat och skapade en samlingsplats för gruppen.

För att klara kylan använde de sannolikt kläder av djurhudar och pälsar. Forskare har hittat stenredskap som användes för att skrapa och bearbeta skinn. Däremot vet vi inte exakt hur kläderna såg ut, eftersom skinn och andra mjuka material sällan bevaras så länge.

Livet kunde vara hårt. Många dog unga, och få verkar ha uppnått hög ålder. Men neandertalarna var skickliga på att anpassa sig till sin omgivning och överlevde i områden där vintrarna ibland var mycket stränga.

Skickliga jägare och uppfinnare

Jakten var en viktig del av neandertalarnas liv. Med spjut av trä, ibland försedda med vassa stenspetsar, jagade de stora djur som bison, hästar, hjortar och ullhåriga noshörningar. I vissa områden fanns också mammutar.

Det var ingen riskfri sysselsättning. Jakten skedde ofta på nära håll, där en spark från en häst eller en stöt från en bison kunde orsaka svåra skador.

Efter jakten använde neandertalarna vassa stenredskap för att skära loss köttet och ta hand om djurens skinn. 

Men de levde inte bara på kött. Forskare har undersökt rester av mat som fastnat i neandertalarnas tandsten. Där har de hittat spår av bland annat svamp, nötter och andra växter. Kosten varierade beroende på var människorna bodde och vilka resurser som fanns tillgängliga.

Neandertalarna kunde också lösa tekniska problem på överraskande sätt. De framställde exempelvis ett slags klister av björkbark som kunde användas för att fästa stenverktyg vid handtag. I en grotta i Frankrike har arkeologer dessutom hittat en omkring 50 000 år gammal bit snöre tillverkad av växtfibrer.

Sådana fynd visar att neandertalarna inte bara använde det de hittade i naturen. De kunde också bearbeta material och skapa helt nya föremål.

ANNONS

ANNONS

Familjer, språk och omtanke

Neandertalarna levde sannolikt i små grupper där familjer och släktingar hjälptes åt att skaffa mat och ta hand om barnen.

Ett spännande fynd gjordes i grottan Chagyrskaya i Sibirien. Där lyckades forskare undersöka arvsmassan från flera neandertalare som levde för omkring 50 000 år sedan. Bland dem fanns en far och hans tonårsdotter. Fyndet ger oss en ovanlig inblick i hur neandertalarnas familjer kunde se ut.

Det finns också tecken på att de tog hand om sjuka och skadade. I Shanidargrottan i dagens Irak har forskare hittat skelettet av en man som överlevde svåra skador och levde många år efter att han fått dem. Han hade sannolikt inte klarat sig så länge utan hjälp från andra människor.

Men hur kommunicerade neandertalarna? Kunde de prata med varandra?

Forskarna vet inte säkert hur deras språk fungerade. Undersökningar av hörselorganen visar däremot att de hade goda förutsättningar att uppfatta ljud som används i mänskligt tal. Mycket talar därför för att de kunde kommunicera på avancerade sätt.

Kanske delade de med sig av erfarenheter från jakten, varnade varandra för faror och lärde sina barn hur man tillverkade redskap. Det är sådant som knappast hade varit möjligt utan någon form av utvecklad kommunikation.

Kunde de skapa konst?

Länge framställdes neandertalarna som primitiva och ointelligenta grottmänniskor. Men arkeologiska upptäckter har förändrat den bilden.

Fynd visar att de använde färgämnen och tillverkade föremål som kan ha fungerat som smycken eller prydnader. Vissa forskare menar också att neandertalarna skapade enkla grottmålningar. Det är dock fortfarande omdiskuterat vilka av dessa målningar som har gjorts av dem.

Även deras sätt att behandla döda väcker frågor. På flera platser har arkeologer hittat skelett som tyder på att neandertalarna medvetet begravde vissa av sina döda. Men om begravningarna hade någon religiös betydelse vet vi inte.

Fynden visar ändå att neandertalarna hade ett mer komplicerat liv än man tidigare föreställde sig. De var inte bara skickliga jägare utan också sociala människor som kunde visa omsorg, lära av varandra och troligtvis uttrycka tankar genom symboler.

Mötet med Homo sapiens

För omkring 50 000 år sedan började grupper av vår egen människoart, Homo sapiens, sprida sig från Afrika till områden där neandertalarna redan levde.

Därmed möttes två olika människogrupper. Hur mötena gick till vet vi inte. Kanske utbytte de kunskaper och föremål. Ibland kan de ha konkurrerat om samma jaktmarker och föda.

Men en sak vet forskarna säkert: neandertalare och Homo sapiens fick barn tillsammans. Det har modern DNA-forskning avslöjat. 

DNA är det genetiska material som innehåller information om våra ärftliga egenskaper. Genom att jämföra DNA från neandertalarnas skelett med arvsmassan hos dagens människor har forskarna kunnat visa att de båda människogrupperna blandades.

För omkring 40 000 år sedan försvann neandertalarna som en egen människoart. Varför vet vi fortfarande inte säkert. Klimatförändringar, små och isolerade befolkningar samt konkurrens med Homo sapiens kan alla ha bidragit. Troligen var det flera orsaker som samverkade.

Men neandertalarna försvann inte helt utan att lämna spår efter sig.

Hos de flesta människor med förfäder utanför Afrika kommer omkring två procent av arvsmassan från neandertalarna. Deras genetiska arv finns därför kvar hos miljarder människor runt om i världen.

Det betyder att neandertalarna inte bara är en del av mänsklighetens avlägsna historia. En liten del av dem lever faktiskt vidare inom oss.

ANNONS

ANNONS

Lätta fakta om neandertalmänniskan

Visste du att:

  • Neandertalarna var enormt muskulösa, hade breda axlar, kraftig nacke och relativt korta armar och ben. Männen var i genomsnitt omkring 165 cm långa och kvinnorna omkring 155 cm. De var kraftigare byggda än dagens människor, men vägde inte normalt omkring 100 kg. Deras panna var lägre än vår, deras ögonbryn mer markerade och deras huvud mer långsmalt. I den framskjutna munnen fanns stora tänder. Vi hade förmodligen inte tyckt att de var vackra idag, enligt dagens skönhetsideal. Med sin kraftiga kroppsbyggnad var denna människotyp väl anpassad till kalla perioder under istiden.
     
  • Neandertalarna levde i små grupper som bestod av flera familjer. De var ett vandrande folk som levde i många olika miljöer i Europa och Asien, från kalla stäpper till skogar. Forskningen tyder på att deras befolkning var liten och uppdelad i många små grupper. 
     
  • Neandertalarna var jägare och levde samtidigt med mammuten, den ullhåriga noshörningen, renar, bison och grottbjörnar. De var skickliga jägare och deras vapen var bland annat spjut av trä och stenverktyg. De använde även handyxor och många andra typer av stenredskap. Däremot finns inga säkra belägg för att de använde pilbågar.
     
  • Rester av neandertalare har visat att vissa delar av deras utveckling kan ha gått snabbare än hos moderna människor. Bland annat tyder studier av tänder på tidigare tandutveckling. Samtidigt är skillnaderna fortfarande omdiskuterade. De blev inte gamla, 30 till 40 år var en hög ålder för många av dem.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. När levde neandertalarna och i vilka delar av världen fanns de?
     
  2. Hur skilde sig neandertalarnas utseende från dagens människors?
     
  3. Hur bodde neandertalarna och varför flyttade de mellan olika platser?
     
  4. Vilka djur jagade neandertalarna och vilka redskap använde de?
     
  5. Vad åt neandertalarna förutom kött?
     
  6. Hur vet forskarna att neandertalarna tog hand om sjuka och skadade?
     
  7. Vilka olika förklaringar finns till att neandertalarna försvann?
     
  8. Hur vet vi att neandertalarna och Homo sapiens fick barn tillsammans?
     

 

M  LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern

M  LÄS MER: Neandertalare

L  LÄS MER: Evolutionen – människans utveckling

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
 "Lätta fakta" är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Senast uppdaterad: 10 oktober 2026
Publicerad: 30 januari 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om den senaste istiden

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-03-27
klocka Lästid 5 minuter

Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke. Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då var den 3-4 kilometer tjock och täckte stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

När jordbruket kom till Sverige

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15
klocka Lästid 4 minuter

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand blev land synligt längst ner i söder. Efter några hundra år började det växa lavar och videbuskar slog rot. Björkar som grönskade kom några tusen år senare. Ännu senare kom renarna och efter dem kom människorna som jagade renarna. Under flera tusen år var renjägarna bara tillfälliga besökare i det land som långt senare skulle kallas Sverige...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

De första bönderna

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15
klocka Lästid 13 minuter

För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna, som letade mat i områdena där, hade lärt sig att ta vara på vetet, men det gällde att vara på rätt plats vid rätt tid. Allt vildvete mognar inte samtidigt och vilt vete har den egenskapen att kornen faller till marken så snart plantan är mogen. Det är vetets sätt att skydda kornen tills de ska gro nästa år. I jorden är kornen skyddade både för den brännande solen och för djur. Om människorna kom en vecka för sent, kunde allt vete ha fallit av och det enda som fanns kvar var torra stjälkar. Vetet måste alltså skördas just när det var moget...

+ Läs mer

M

Människans äldsta historia

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2022-10-14
klocka Lästid 17 minuter

Människans närmaste levande släktingar är de människoapor som lever i Afrika: gorillan, schimpansen och dvärgschimpansen. Forskarna tror att människoapor och människor har en gemensam förfader. Men någon gång för mellan åtta och fem miljoner år sedan delades utvecklingen upp i två grenar. Den ena grenen utvecklades till människoapor och den andra utvecklades till människor. Exakt hur denna utveckling gick till, när människor och apor skilde sig från varandra, vet vi ännu inte. Just från denna tid saknas det bra fynd av skelettdelar. Historien om människans utveckling är ett pussel som inte är färdiglagt. Men en del bitar i pusslet har arkeologer och forskare hittat...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Evolutionen – människans utveckling

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-09-19
klocka Lästid 5 minuter

Människan och aporna hade gemensamma förfäder till för ungefär 7 till 6 miljoner år sedan. Vi är idag mest släkt med schimpanser. "Den tänkande människan", Homo sapiens, levde i Östafrika för minst 300 000 år sedan. För mer än 100 000 år sedan vandrade homo sapiens ut i världen. De kom till Europa för 45 00 år sedan. Homo sapiens och neandertalarna levde vid sidan av varandra i upp till 10 000 år. Det hände att de fick barn med varandra, men det var inte vanligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Jordens historia hoptryckt till ett dygn

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-22
klocka Lästid 4 minuter

Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden kan man få om man komprimerar jordens ålder till ett dygn. Om man vill kan man ta in en sådan där klocka som man brukar ”öva klockan” på i klassrummet och vrida visarna medan man berättar följande för eleverna: Vi säger att jordens väckarklocka ringer klockan sex på morgonen. Dess första dygn i ”livet” (4,8 miljarder år långt) har börjat …

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Grottmålning

Människans förhistoria och stenåldern

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 45 000-10 000 f.Kr...

Relaterade taggar

Hi
Neandertalare

Neandertalare

Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis eller neandertalare, var en förhistorisk människoart som...