Hippokrates - läkekonsten blir vetenskap

Vi vet inte hur han såg ut och inte heller om han skrivit en enda av de böcker som bär hans namn. Ändå har Hippokrates (ca 460 f.Kr-ca 377 f.Kr) fått hedersnamnet ”läkekonstens fader”. Hippokrates levde i Grekland under antiken. Han ansåg att läkarna skulle lita på naturens läkande krafter och själva bedöma symptomen de sett hos patienterna. Hippokrates ansåg att sjukdomar hade naturliga orsaker och avfärdade idén om att de var ett straff från gudarna eller orsakade av trolldom. Därför uppmanade han läkare att strunta bota sjuka med trollformler och amuletter. Hippokrates var den förste som frikopplade läkekonsten från religionen. Läkekonsten blev därmed en egen vetenskap.
M

Hippokrates enligt en konstnär på 1600-talet. Förebilden var en antik marmorbyst. Genom tiderna har konstnärer framställt Hippokrates med rena och intelligenta drag. Det är önsketänkande - vi vet inte hur han såg ut, bara att han var kortväxt.

Alltsedan de första människorna tog sina första steg på jorden har de drabbats av sjukdomar. Och sedan äldsta tider har vi försökt bota dem. Medicinmannens yrke är mycket gammalt. De första läkarna eller medicinmännen litade i hög grad till amuletter och trollformler för att bota sjuka. Dessutom användes efter hand örter, vars verkan medicinmännen lärt känna genom erfarenhet. Antagligen en dyrköpt sådan, eftersom många örter är dödligt giftiga.

Kos - läkekonstens centrum

Den förste store läkare vi känner namnet på är Hippokrates (ca 460 f.Kr-ca 377 f.Kr), som föddes på den grekiska ön Kos. Mycket litet är känt om hans liv, och endast en mindre del av de texter han skrev har bevarats till vår tid. Hippokrates far var troligen också läkare. Hippokrates levde större delen av sitt liv i Aten men var ofta ute på resor i Grekland och Mindre Asien (ungefär nuvarande Turkiet). Då lärde han sig själv nya sätt att behandla sjuka, samtidigt som han utbildade andra. Han undervisade sannolikt regelbundet vid den medicinska skolan på Kos.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

Ca 460 f.Kr: Hippokrates föds på den grekiska ön Kos. Hippokrates lever i Aten och på Kos men gör också många resor i Grekland och Mindre Asien. Hippokrates ger läkekonsten en vetenskaplig inriktning. Den hippokratiska eden sprids över den västerländska världen.

Ca 377 f.Kr: Hippokrates dör i Larissa i Thessalien.

Hippokrates rykte blev efter hand så stort att han ansågs härstamma från läkekonstens gud Asklepios. Läkekonsten var ursprungligen förbunden med religionen

Vetenskapligt synsätt

Hippokrates var den förste som frikopplade läkekonsten från religionen. Därmed blev läkekonsten efterhand en egen vetenskap. Hippokrates förklarade att sjukdomar hade naturliga orsaker, de var varken ett straff från gudarna, orsakade av onda andar  eller trollkarlar och häxor. Därför avvisade han amuletter och trollkonster som behandlingsmetoder vid sjukdomar.

Hippokrates ansåg att läkarna främst skulle lita till naturens läkande krafter. En läkare skulle bara utgå från vad denne själv iakttagit, alltså sett och bedömt. Hippokrates anses ha behandlat sina patienter så vetenskapligt som det under antiken var möjligt.

Hippokrates nämns bara på några få ställen i de böcker som skrevs under eller strax efter hans levnad. Platon, den grekiske filosofen, nämner honom två gånger och skriver att Hippokrates var en mycket berömd läkare. Aristoteles skriver att Hippokrates var en stor läkare men liten till växten.

En av Aristoteles elever skriver att Hippokrates ansåg att sjukdomar orsakades av dålig matsmältning. Den som åt dåligt kunde inte smälta all mat. De osmälta födoämnena avgav gaser, som spred sig i kroppen och skapade sjukdomar.

Dessa korta texter är de enda om Hippokrates från hans egen tid. Ungefär 500 år efter den store läkarens död skrevs en historia om hans liv, men den och alla senare berättelser är till stor del grundade på traditioner och legender.

Berömd genom böcker

En anledningen till  Hippokrates ryktbarhet är den samling medicinska böcker som bevarats från hans tid.

Böckerna kallas de hippokratiska, trots att det inte är känt vilka av dem Hippokrates skrivit. Det är inte ens säkert att han skrivit någon. Noggranna studier av böckerna har visat att de har flera olika författare och att minst 100 år har gått mellan det att samlingens yngsta och äldsta bok skrevs.

I böckerna finns de förtjänster som eftervärlden tillskrivit Hippokrates, till exempel förmåga att iaktta och noggrannhet. Så här beskrivs hur en döende patient ser ut och vad läkaren bör ge akt på:

ANNONS

ANNONS

Vid akuta sjukdomar bör läkaren rikta in sina iakttagelser på följande sätt: Först och främst ska han ge akt på den sjukes ansikte - om det ser ut som friska personers, men i synnerhet om det har sitt vanliga utseende. Detta vore nämligen bäst. Ty ju mer utseendet avlägsnar sig därifrån, desto större är också faran. Man finner i sådana fall: Näsan är spetsig, ögonen insjunkna, tinningarna hopfallna, öronen kalla, hopdragna med utstående snibbar, huden på pannan hård, spänd och torr, färgen på ansiktet i sin helhet grönaktig eller smutsgrå.

Om nu ansiktet redan i början av sjukdomen har ett dylikt utseende och det ännu inte är möjligt att av andra tecken dra några slutsatser, så ska man genom frågor söka utröna om inte den sjuke haft en sömnlös natt eller haft våldsamma diarréer eller länge varit utan föda.

Medges att så varit förhållandet, är fallet att anse som mindre farligt. Beror nämligen ansiktets förändrade utseende på sådana orsaker, ges besked därom inom dag och natt. Men uppges det att ingenting av detta varit fallet och inträffar ingen förändring till det bättre under nämnda tid, bör det stå klart att patienten är nära döden.

Skrifterna slår fast att en läkare måste vara noggrann och ha god iakttagelseförmåga. Läkarens första plikt är att inte skada.

Läkareden

Hippokrates förknippas också med den hippokratiska eden. I Sverige svor medicine studerande denna ed fram till slutet av 1800-talet. Men om någon del av eden skrivits av Hippokrates själv är högst osäkert.

I denna ed lovar läkaren att hålla sitt yrke rent och att aldrig ge en patient gift eller fosterfördrivande medel.

Hippokrates fick ett långt liv; han dog omkring 377 f.Kr i Larissa i Thessalien (region i mellersta Grekland). Enligt en legend var hans grav under antiken ett tillhåll för bin, vars honung hade en speciellt läkande kraft.

Hippokrates har av en beundrande eftervärld fått hederstiteln "läkekonstens fader".

LÄS MER: Antikens Grekland

LÄS MER: Historiska vetenskapspersoner

LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

LÄS MER: Ibn Sina (Avicenna)

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var och när föddes Hippokrates?
     
  2. En beundrande eftervärld har gett Hippokrates en hederstitel. Vilken?
     
  3. Ge exempel på några botemedel som andra läkare använde men Hippokrates ogillade.
     
  4. Dålig matsmältning var enligt Hippokrates orsak till många sjukdomar. Vilken förklaring hade han till detta?
     
  5. Hippokrates nämns bara på några ställen i de böcker som skrevs under hans livstid, och vi vet inte mycket om honom som person. Hur kommer det sig att hans rykte blivit så stort?
     
  6. De hippokratiska skrifterna är uppkallade efter Hippokrates men har i verkligheten flera författare. Hur lång tid har det minst förflutit mellan författandet av samlingens yngsta och äldsta bok?
     
  7. Vad är den hippokratiska eden?
     
  8. Vad är en läkares första plikt enligt Hippokrates?
     
  9. Föreställ dig att du är en berömd läkare i det antika Grekland och kallas till en sjukbädd. Vad ska du enligt Hippokrates ge akt på hos din patient för att avgöra om denne kommer att dö eller överleva?
     
  10. Du är nyutexaminerad läkare på 1990-talet. Vad i de hippokratiska skrifterna kan du ha anledning att hålla i minnet?

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 25 september 2020
Publicerad: 11 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Galenos - om anatomin och blodomloppet

Människor kallar ibland varandra för apor och grisar men då gäller det hur vi uppför oss mot...

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att...

M

Aristoteles och konsten att systematisera

Låter det konstigt att låta ruva tjugo ägg för att reda på hur en kyckling utvecklas? Det tyckte i...

M

Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

För oss låter det overkligt att en läkare en mörk natt är i färd med att stjäla ett lik på en...

ANNONS

Ämneskategorier

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...