Galenos - om anatomin och blodomloppet

Människor kallar ibland varandra för apor och grisar men då gäller det hur vi uppför oss mot varandra. En av Europas mest berömda läkare genom tiderna menade också att människors kroppar på många sätt liknade både apors och grisars. Galenos som läkaren hette gjorde flera fel, men hans rykte var så stort att det dröjde över tusen år innan någon vågade ifrågasätta hans idéer. Trots många fel gjorde Galenos också flera viktiga upptäckter, bland annat att känslor inte uppstår i hjärtat utan i en helt annan kroppsdel.
M

Galenos som en konstnär på 1600-talet föreställer sig honom. Galenos ansåg sig stå över alla andra läkare och kritiserade ständigt sina kolleger.

Den läkare från antiken som jämte Hippokrates haft störst inflytande är Galenos (ca 130 e.Kr-ca 200 e.Kr). Han föddes i staden Pergamon i nuvarande Turkiet. 17 år gammal sägs Galenos ha haft en dröm i vilken han blev tillsagd att han skulle ägna sitt liv åt att ta hand om andra. Det fick honom att bli läkare.

Galenos begav sig till Smyrna - även det i nuvarande Turkiet - för att studera under den berömde läkaren Pelops. När studierna var avslutade, återvände han till Pergamon.

Precis som Hippokrates hade Galenos inte mycket till övers för magi och amuletter när det gällde att bota sjuka. Galenos ville undersöka kroppens olika delar för att se hur de fungerade och kunna bota sjukdomar. Vetenskapen om människokroppens byggnad kallas anatomi.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

130 e.Kr: Galenos föds i Pergamon i nuvarande Turkiet.

Ca 147 e.Kr: Galenos får i en dröm budskapet att han ska bli läkare.

158 e.Kr: Galenos utnämns till läkare. Galenos bedriver anatomiska studier, och han gör upptäckter rörande blodomloppet.

164 e.Kr: Galenos kommer till Rom och blir kejsarens livläkare.

Ca 200 e.Kr: Galenos avlider.

Idag kan läkare undersöka kroppar av avlidna, men Galenos hade inga sådana möjligheter. I romarriket var det förbjudet att skära i döda kroppar - dissekera - och Galenos måste därför nöja sig med djur.

Blodomloppet

Trots detta kunde Galenos göra viktiga upptäckter när det, gällde blodomloppet. I kroppen finns det två typer av blodkärl: artärerna som för syrerikt blod ut i kroppen och venerna som för syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Antikens läkare hade klart för sig att det fanns olika typer av ådror. Men eftersom artärerna på döda djur var tomma, trodde läkarna att dessa ådror hade till uppgift att transportera luft. Artärerna fick sitt namn av Praxagoras från Kos. Han levde på 300-talet f.Kr och döpte dem efter det grekiska ordet för "bära luft".

Med sina experiment på djur kunde Galenos visa att även artärerna var blodfyllda när djuret levde. Skars en artär av, pumpades blod ut. Men trots den felaktiga beteckningen kallas ådrorna artärer än i dag.

Galenos förstod att blodet strömmade genom kroppen, men han trodde att det svallade först i en riktning och sedan i en annan i en sorts vågrörelse. Denna teori behövde dock en förklaring. Hur kom det sig att blodet inte blockerades av väggen mellan hjärtats båda kamrar?

Galenos svar var att väggen var full av små hål, som tillät blodet att sippra igenom. Svaret var felaktigt, men det skulle dröja 1400 år innan William Harvey i början av 1600-talet listade ut hur blodomloppet fungerade.

Studerade apor och grisar

Eftersom Galenos inte kunde dissekera människokroppar, använde han apor för att undersöka de yttre organen och grisar för att granska de inre. Sedan överförde han vad han sett på människan. Därför gjorde han allvarliga fel när det gäller exempelvis skuldrorna och underkäkens utseende. Först på 1500-talet kunde Andreas Vesalius rätta till en del av Galenos misstag.

Galenos skriver att han bara haft två tillfällen att studera människoskelett. En gång såg han ett skelett som ätits rent av fåglar. En annan gång kunde han undersöka ett skelett som tvättats rent av en flod.

Galenos förklarar att han anser att det som finns i djur också borde finnas i människan, inte att det nödvändigtvis måste göra det.

Över hundra skrifter av Galenos har bevarats fram till vår tid. Den viktigaste är Om nyttan av kroppens olika delar.

Galeos ord blev lag

Galenos skrifter översattes av araberna, och hans ord kom att betraktas nästan som lag. Även i Västeuropa framstod Galenos verk som slutgiltigt. Hans böcker betraktades närmast som heliga skrifter, vars innehåll inte fick ifrågasättas. Endast Aristoteles och Ptolemaios kan sägas ha haft större inflytande på vetenskapen i Europa under medeltiden.

ANNONS

ANNONS

De fyra kroppsvätskorna

En annan teori som Galenos, liksom antagligen Hippokrates, stödde var läran om de fyra kroppsvätskorna: blod, slem, svart galla och gul galla. Varje persons särart ansågs bero på balansen mellan dessa vätskor; och om balansen rubbades blev personen sjuk.

Varje vätska tillskrevs speciella egenskaper. Varje vätska knöts också till ett av de fyra element - vatten, luft, eld och jord - som de grekiska naturfilosoferna ansåg att världen och allt som fanns i den var uppbyggd av.

Slem heter på grekiska phlegma, gul galla cholera, svart galla melancholia och blod haima. När de grekiska skrifterna översattes till latin, ändrades blodets namn till det latinska sanguis.

De fyra kroppsvätskornas påverkan på humöret
Bild: New York Public Library
Läran om de fyra kroppsvätskorna beskrivs i en medeltida handskrift. Den optimistiske sangvinikern spelar luta, den dystre melankolikern får tröst, den ilskne kolerikern misshandlar sin fru och den slöe flegmatikern sover.

Blodet ansågs höra till elementet luft och vara varmt och fuktigt.

Svart galla knöts till jorden och betraktades som kall och torr.

Gul galla kopplades ihop med eld och beskrevs som varm och torr.

Slemmet hörde till vattnet och var kallt och fuktigt.

Sangviniker, koleriker...

Alltjämt lever karaktärsbeteckningarna kvar från denna teori, även om teorin förkastats.

Sangvinikern, som var optimistisk, hade överskott på blod. Kolerikern, som lätt blev arg, hade mycket gul galla. Melankolikern, som var en grubblare, hade mycket svart galla. Den tröge flegmatikern hade överskott på slem. Beteckningarna härstammar alltså från de olika vätskornas grekiska och latinska namn.

34 år gammal reste Galenos till Rom och blev snart känd som "Galenos undergöraren". Han fick efter hand av kejsar Marcus Aurelius hedersuppdraget att bli läkare åt kejsarsonen Commodus. När Commodus bestigit tronen, behöll han sin läkare. Större delen av sitt liv levde Galenos i Rom, skrev böcker och drev en stor praktik.

Trots många misstag gjorde han stora insatser. Galenos, var den förste som insåg att känslor skapas i hjärnan och inte i hjärtat. Trots det lever hjärtat kvar som symbol för känslor. Vi talar ju exempelvis om hjärtesorg, inte om hjärnesorg.

LÄS MER: William Harvey och upptäckten av blodomloppet

LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

LÄS MER: Ibn Sina (Avicenna)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var och när föddes Galenos?
     
  2. Varför beslöt Galenos att bli läkare?
     
  3. Nämn något område där Galenos och Hippokrates var överens.
     
  4. Varför kunde Galenos inte undersöka människokroppens uppbyggnad genom att skära upp döda?
     
  5. Vilka två typer av blodådror finns det i människokroppen?
     
  6. En av de båda typerna har fått namn efter det grekiska ordet för "bära luft". Vilken och varför?
     
  7. När Galenos skulle förklara hur blodet rörde sig i kroppen, gjorde han ett fel. Vilket?
     
  8. Varför drog Galenos felaktiga slutsatser om hur människoskelettet är uppbyggt?
     
  9. Beskriv teorin om de fyra kroppsvätskorna.


Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 25 september 2020
Publicerad: 25 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att...

M

Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

För oss låter det overkligt att en läkare en mörk natt är i färd med att stjäla ett lik på en...

M

Jenner, Semmelweis och Lister - kampen mot smitta och infektioner

När läkaren Ignaz Semmelweis år 1847 började uppmana sina kolleger i Wien att tvätta händerna ofta...

M

Hippokrates - läkekonsten blir vetenskap

Vi vet inte hur han såg ut och inte heller om han skrivit en enda av de böcker som bär hans namn....

ANNONS

Ämneskategorier

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Turkiets historia

Här hittar du material som behandlar Turkiets (inkl. Osmanska rikets) historia i små och stora perspektiv. Få en...

Relaterade taggar

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...