Arvet från antiken

klocka
Lästid 4 minuter
Du kanske någon gång har undrat varför antikens Grekland och romarriket fortfarande är så viktigt i historieundervisningen? Svaret är att det västerländska samhället än idag genomsyras av ett idé- och stilmässigt arv från antikens Grekland och Rom. I den här artikeln har vi sammanfattat de viktigaste delarna av det antika arvet.
M
Artikel

Del av Colosseums fasad. Amfiteatern invigdes 79 e.Kr och har med tiden blivit något av en symbol för romarriket.

Grekernas betydelse för eftervärlden

Vi har grekerna att tacka för mycket. Genom att förenkla det hela en aning kan man säga att arvet från antikens Grekland började införlivas lite smått i den europeiska kulturen under senare delen av medeltiden i det som ibland brukar benämnas som renässansen, som betyder återfödelse. Det som då anses ha återfötts är just den antika kulturen och främst den grekiska.

Här nedan följer de viktigaste delarna av det grekiska arvet:

1. Människan i centrum

Grekerna satte människan i centrum. Människointresset visar sig inte minst i konsten. Marmorstatyerna avbildade människokroppen så naturtroget som möjligt. I litteratur och drama utforskades människans psyke. Filosoferna diskuterade människans situation som tänkande och reflekterande individ.

ANNONS

ANNONS

2. Vetenskap

Kanske var det mest epokgörande med grekerna, deras syn på naturen. Att naturen gick att förstå för människor och inte bara var något som gudarna kunde påverka. Detta har sedan dess varit grunden för all vetenskap.

3. Demokrati

Demokratins idé kom första gången upp i det antika Grekland - i stadsstaten Aten. Även denna idé togs upp igen långt senare efter att ha legat i ide under två tusen år. Under upplysningstiden började man åter kräva att makten ska utgå från folket och inte från Gud eller härskaren, vilket hade gällt tidigare under historien. Själva ordet demokrati är grekiskt och betyder "folkstyre".

4. Grekisk kultur

Grekisk kultur har satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen. Att studera antikens Grekland - dess språk, mytologi, konst, arkitektur, litteratur, filosofi och så vidare - har varit grundläggande i intellektuellt och konstnärligt liv ända fram till våra dagar. Fortfarande idag börjar filosofistudierna på universitetet med Platon och Aristoteles.

5. Idrott

Våra dagars tävlingsidrott har sina rötter i antikens Grekland. Mest känt är såklart de olympiska spelen som hölls mer eller mindre regelbundet vart fjärde år genom antikens tusenåriga historia.

Roms betydelse för eftervärlden

Romarna förde det grekiska arvet vidare till den europeiska civilisationen. Men de förde även med den romerska kulturen som i mångt och mycket var helt unikt i sig självt. Av romarnas egen kultur, som beundrats och satt sina spår, förtjänar främst följande delar att nämnas:

1. Byggnadskonst

Romarna var duktiga ingenjörer och arkitekter. Runt hela romarriket byggdes arenor och amfiteatrar med plats för tusentals åskådare; palats och tempel - ibland med kupoler; broar och akvedukter med valvspann; och tusentals mil med stenbelagda vägar. En stor del av deras byggnader, broar, akvedukter och vägar finns kvar än idag.

2. Statskonst

Romarnas politiska institutioner har gett upphov till många ord som vi använder idag. Till exempel republik, senat, konsul, veto, diktator, kejsare och så vidare.

3. Rättsväsendet

Den romerska rätten blev grunden för det europeiska rättssystemet. Många av våra lagar kommer därifrån.

4. Den kristna kyrkan

År 380 gjordes kristendomen till romersk statsreligion. Den kristna kyrkan med påvedömet har därmed sitt ursprung i romarriket. Kyrkans språk, latinet, blev för lång tid framåt ett europeiskt internationellt språk som användes inte bara i kyrkliga sammanhang utan också i all intellektuell verksamhet, till exempel vid universiteten runt om i Europa.

5. Tanken på ett europeiskt kejsardöme

Det västromerska riket gick visserligen under till slut, men tanken på ett stort och enat europeiskt kejsarrike - imperietanken - levde kvar under århundraden. År 800 lät den frankiske kungen Karl den store påven kröna honom till romersk kejsare. Lite senare, år 962, var det den tyske kungen Otto den store som återigen, av påven, kröntes till kejsare i det romerska riket av tysk nation.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med att grekerna satte människan i centrum?
     
  2. På vilket sätt var grekerna viktiga för vetenskapens utveckling?
     
  3. Ge exempel på byggnadsverk som romarna var duktiga på att uppföra.
     
  4. Varför var romarriket viktigt för kristendomens genombrott och spridning?

Ta reda på:

  1. Vilken form av demokrati förekom i antikens Aten? Fanns det några nackdelar med den atenska demokratin? Motivera.
     
  2. Antikens sista OS hölls år 393 e.Kr. Varför slutade man arrangera tävlingarna därefter och när återupptogs OS i modern tid?
     
  3. Vad menas med republik och senat? Hur kan dessa begrepp kopplas ihop med Rom?
     
  4. Jämför kartor. Hur stort var Karl den stores rike (frankerriket) jämfört med romarriket när det var som störst ca 100 e.Kr?

Diskutera:

  1. Vilka spår av den grekiska kulturen (punkt 4) kan du se i dagens samhälle?
     
  2. Hitta så många exempel du kan gällande böcker, serier, filmer, tv-spel etc som berör romarriket.
     

 

M  LÄS MER: Antikens Grekland

M  LÄS MER: Romarriket

M  LÄS MER: Forntidens och antikens huvudlinjer

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Eva Queckfeldt, Medelhavsvärlden - 3000 år av historia, Studentlitteratur, 2010
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
 

FÖRFATTARE

Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén

Senast uppdaterad: 3 mars 2026
Publicerad: 25 december 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Den goda staten, enligt Platon

SO-rummet bok
M
Platon målad av Michellangelo.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

En eftermiddag på gymnasiet - om idrott och bad i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
Tre nakna män med hjälp och sköld som springer ett lopp.
av: Göran Wadner och Jan-Olof Fallström
2026-03-03
klocka Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Slaveri i antikens Aten

SO-rummet bok
M
En slav och hans herre på väg till marknaden i Aten.
av: Göran Wadner och Lars Hildingson
2026-03-02
klocka Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Hur man bodde i antikens Aten

SO-rummet bok
M
Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.
av: Göran Wadner
2026-03-01
klocka Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Födelse och död i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.
av: Göran Wadner
2026-02-28
klocka Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.
av: Göran Wadner
2026-02-27
klocka Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Antik dörr

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Hi
Grekisk vasmålning från antiken som föreställer två hopliter i strid. Motiv från Illiaden.

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Hi
VArghona med två människobarn - Romulus och Remus. Mosaik.

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Relaterade taggar

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Demokratin i antikens Aten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

+ Lyssna