Massakern på Himmelska fridens torg 1989

Den 4 juni 1989 inträffade den så kallade massakern på Himmelska fridens torg i Beijing (Peking). Arméförband gick då till attack mot 200 000 demonstranter som krävde demokrati i Kina. Antalet dödsoffer är fortfarande en statshemlighet i Kina. En vanlig beräkning pekar på flera tusen, medan andra hävdar några hundra dödade.
M

Bilden som blev en symbol för hela händelsen. Här en avmålad kopia.

Protesterna inleds

Redan den 27 april genomförde - trots kommunistdiktaturens förbud - 150 000 arbetare och studenter en demonstration i Peking.

I maj blev sedan Himmelska fridens torg ett högkvarter för mellan 2000 och 3000 strejkande studenter som krävde demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och pressfrihet.

Till en början förklarade regeringen att de var villiga att diskutera vissa demokratiseringskrav. En dialog fördes mellan de officiella studentföreningarna och regeringen. Båda parterna tycktes göra sitt bästa för att undvika en konflikt.

ANNONS

ANNONS

Demonstrationerna förbjuds

Efter hand hårdnade regeringens attityd. Som svar inledde studenterna en hungerstrejk, Nu fick de ökat stöd från folk ur alla samhällsskikt.

Den 19 maj inledde reformivraren och partiledaren Zhao Ziyang en dialog med de hungerstrejkande. Ett tag såg det ut som om studenterna skulle gå segrande ur kampen mot regeringen.

Men den 20 maj infördes undantagstillstånd i Peking. Studenterna uppmanades att avbryta sina strejkaktioner och alla demonstrationer förbjöds.

Det visade sig att det var den hårdföra linjens män inom Kinas ledning som hade segrat och hade tagit över rodret. Den 84-årige partipampen Deng Xiaoping, som egentligen var den som styrde Kina bakom kulisserna, gav nu order till armén att ingripa.

Den 3 juni ekade budskapet oavbrutet från högtalare i hela staden: "Håll er inne! Peking är stängt."

Militären ställer till en massaker

Soldater hade sedan den 17 maj legat i beredskap i närhet av Himmelska fridens torg. De gavs nu order att rensa staden. Den 4 juni inledde arméförbanden sin attack.

Militären spärrade snabbt av tillfarterna till centrala Peking. Därefter slog soldaterna till med tårgas och skarp ammunition mot människobarrikaderna på och omkring torget.

ANNONS

ANNONS

Studenterna svarade med att kasta brandbomber mot stridsvagnarna.

Soldaterna var oerfarna och kom från landsbygden. De talade inte heller den dialekt som talades i Peking. Dessa soldater sköt nu urskillningslöst mot demonstranterna. Obeväpnade människor blev skjutna medan andra kördes över av tanks. Vittnen berättar om kringströdda människokroppar på marken, platta som hamburgare, efter att ha blivit överkörda av stridsvagnar.

Samtidigt greps hundratals studentledare och arbetare och visades upp i kinesisk TV där de uppgavs vara huliganer och terrorister.

Kinas regering mörklägger händelsen

Några dagar efter massakern avkunnades och verkställdes många dödsdomar. Regeringen uppförde misstänkta studenter på svarta listor varefter hundratals personer (eller tusentals - enligt vissa) ska ha dödats eller fängslats.

I regeringens mediarapportering hävdades att militärens agerande var nödvändig för att försäkra regimens stabilitet.

I Kina är ämnet än idag tabu. Regeringen anser all diskussion kring ämnet olämpligt. Kommunistpartiets syn på händelsen är den enda tillåtna versionen.

Många kineser, särskilt ur den yngre generationen, har aldrig ens hört talas om massakern på grund av kommunistpartiets effektiva mörkläggning av händelsen.

Den svenska regeringen beslutade den 5 juni 1989 att avbryta alla kontakter med de kinesiska ledarna som bar ansvaret för massakern.

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

  1. När och var inträffade massakern i Peking och vad krävde studenterna?
     
  2. Vad gjorde regeringen till en början?
     
  3. Vad hände den 4 juni?
     
  4. Vad blev resultatet av denna händelse?

 

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Uppdaterad: 6 februari 2019
Publicerad: 23 september 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Shi Huangdi - Kinas första kejsare försökte göra slut på historien

Du har säkert någon gång hört talas om Kinas första kejsare, Shi Huangdi, som lät bränna alla...

L

Krutets historia

Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och...

M

Rosa Parks blev en symbol för den amerikanska medborgarrättsrörelsen

Under hela sitt liv hade Rosa Parks varit frustrerad och arg över de orättvisor som hon och alla...

M

Vilket ledarskap väljer vi?

Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem...

ANNONS

Ämneskategorier

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Kinas historia

Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

ANNONS

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Uppror och frihetskamp

Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...