Tagg om perserkrigen

Perserkrigen

Perserkrigen var en serie utdragna konflikter mellan flera av de grekiska stadsstaterna och det mäktiga persiska riket som utkämpades från omkring 490 f.Kr till 479 f.Kr (se karta).

Konflikten började i Jonien (en del av nuvarande sydvästra Turkiet) där några grekiska stadsstater hade hamnat under persiskt välde (se karta). När dessa gjorde uppror fick de stöd av Aten varefter det hela blossade upp i en långdragen konflikt som till slut kvästes av perserna. Men detta var bara början. Aten skulle straffas för sin inblandning, varefter flera krig följde mellan Aten, som i sällskap med andra tillfälligt allierade grekiska stadsstater, ställdes mot dåtidens supermakt - Persien - och dess mäktiga krigsmaskineri. Under konflikten utkämpades flera slag som blivit milstolpar inom krigshistorien, t.ex. slaget vid Marathon 490 f.Kr, sjöslaget vid Salamis 480 f.Kr, slaget vid Thermopyle 480 f.Kr och slaget vid Plataiai 479 f.Kr.

Perserkrigen vanns till slut av de grekiska stadsstaterna som därefter kunde fortsätta utvecklas utan persiskt inflytande.

Vi ska här nedan belysa bakgrunden till perserkrigen. Fortsättningen - händelseförloppet i form av de mest kända slagen -  finns beskrivet i andra artiklar på SO-rummet (se länkar längre ner).

Bakgrunden till perserkrigen
Perserna hade från år 540 f.Kr successivt erövrat och byggt upp ett väldigt imperium som sträckte sig från Indien i öster till Medelhavet i väster (se karta). De hade bland annat lagt under sig Mindre Asien (nuvarande Turkiet), vilket tidigare hade varit hettitiska och lydiska riken. Genom denna expansion åt väster hade perserna nått utkanten av sydöstra Europa och därmed också den grekiska civilisationen. Från hamnarna vid det Egeiska havet försökte nu perserna utvidga sitt inflytande ytterligare och locka över olika grekiska stadsstater till sin sida för att kunna ta kontrollen över handeln i området.

Perserna föredrog att ha tyranner som härskare  sina lydstater (vasallstater) eftersom dessa "marionetter" var beroende av persiskt stöd för att kunna styra. Begreppet tyrann hade ursprungligen inte den negativa innebörd som ordet har idag, även om det med tiden kom att bli synonymt med begreppet diktator. En tyrann var vid den här tiden en ledare, ofta till en början med folkligt stöd men som sedan gjort sig enväldig. En av dessa var Hippias, tyrann i Aten. När oppositionen mot Hippias makt började tillta blev tyrannen alltmer vänligt inställd till perserna och vände sig till deras storkung Darius I för att försäkra sig om hans stöd.

Under samma period hade den grekiska stadsstaten Sparta fört en aggressiv utrikespolitik och störtat flera tyranner i en rad grekiska stadsstater. År 510-511 var det Atens tur. Hippas, Atens tyrann, flydde då till Mindre Asien där han vädjade om persiskt stöd.

Den spartanska utrikespolitiken gick ut på att störta tyranner i olika stadsstater och istället installera egna ledare för få med dem i det Peloponnesiska förbundet, som var en försvarsallians under Spartas ledning. Ett av syftet med det Peloponnesiska förbundet var att förhindra persisk inblandning i grekisk politik. Spartas ingrepp mot Aten kom istället att få motsatt effekt skulle det visa sig.

Men först hände något annat oväntat. I samband med att Aten blev av med sin tyrann öppnades nya vägar för styre. I Aten hade vid den här tiden befolkningen mångdubblats på kort tid efter av att flyktingar anlänt från Jonien och andra områden som perserna hade erövrat. I avsaknad av en stark ledare följde en turbulent tid av maktkamp och inrikespolitiskt kaos som till slut utmynnade i att folket (i form av alla fria medborgare, d.v.s. enbart vissa män) fick makten. Demokrati (folkstyre) infördes nu för första gången som styrelseskick.

När Atenarna - som fruktade att spartanerna återigen skulle lägga sig i - sökte stöd från perserna fick de svaret att de kunde räkna med persiskt stöd om Aten underkastade sig storkungen Darius I överhöghet. Detta accepterades av delegationen som Aten hade sänt iväg till den persiske härskarens hov, men när de återvände till Aten godkändes inte beslutet av den styrande folkförsamlingen.

Joniska upproret
Med bekymrade ögon såg perserna på händelseförloppet i Aten. Utvecklingen spred sig därefter vidare i den grekiska övärlden där en rad uppror följde som sopade undan flera av härskarna som hämtat sitt stöd från perserna.

På den persiska storkungen Darius order samlades en flotta i de joniska hamnstäderna. År 499 anfölls den grekiska stadsstaten Naxos, men anfallet och den efterföljande belägringen av staden misslyckades.

Persernas misslyckande fick befolkningen i Jonien att vädra morgonluft, varefter ett stort uppror startade som spred sig som en löpeld från genom området ända ner till Cypern. Upprorets ledare begav sig samtidigt iväg till Sparta för att söka stöd och militär hjälp, men blev där avvisad. Det blev istället framförallt Aten som erbjöd sig att bidra i krigsinsatsen med tjugo skepp tillsammans med marinsoldater.

Upproret varade i sex år och var till en början framgångsrikt för grekerna (se karta). Men när det persiska militärmaskineriet hade mobiliserats och satts i rullning, besegrades grekerna i ett slag vid Efesos år 497 f.Kr, och året efter återerövrade perserna Cypern. Efter detta var grekerna på defensiven. Men det slutgiltiga nederlaget dröjde ända till år 491 f.Kr då de sista förhoppningarna om oberoende krossades hos de joniska grekerna i samband med sjöslaget vid Lade. Strax därefter kapitulerade stadsstaterna som deltagit i upproret samtidigt som den grekiska övärlden återigen fylldes med flyende greker.

Det Joniska upproret hade kostat stora förluster i människoliv på båda sidor. Trots upprorets storlek och kraft reagerade perserna ändå tämligen milt mot de besegrade och lät bli att kräva krigsskadestånd, eller att höja deras skatter, samtidigt som de grekiska stadsstaterna fick behålla sina nyvalda demokratiska system.

Det hela kunde ha slutat där, men när persernas härskare beslutade att skicka en straffexpedition i form av en enorm armé mot Aten, trappades konflikten upp i vad som senare har blivit känt som perserkrigen. Om det kan du läsa mer om i artiklarna här nedan samt bland länkmaterialet ännu längre ner.

Läs om slaget vid Marathon >
Läs om slaget vid Thermopyle >
Läs om slaget vid Salamis >
Läs om slaget vid Plataiai >

Text: Johnny Poetzsch, lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen

Här nedan hittar du material som kan relateras till perserkrigen.

Publicerad: 
29 oktober 2018

Annons

Länkar om Perserkrigen

Sortera efter:
          

Genomgång (13:32 min) av SO-läraren Håkan som ger en kort översikt av antikens Fenicien, Grekland och Persien.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:42 min) där SO-Sture berättar förenklat och lättförståeligt om perserkrigen. Här berörs slaget vid Marathon, slaget vid Thermopyle och slaget vid Salamis.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:57 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om Atens storhetstid - perserkrigen, Perikles och Atens undergång i samband med det långa kriget mot Sparta.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:24 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om antikens Grekland. Här berörs bland annat perserkrigen, stadsstater, demokrati, litteratur, teater och Alexander den Store

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (14:27 min) där SO-läraren Johanna Rexgård berättar om antikens Grekland. Här berörs bl.a. den minoiska kulturen, Homeros, grekernas kolonisation runt Medelhavet, Atens demokrati, kvinnorna, Sparta, gemensam kultur, idrotten, perserkrigen, Atens storhetstid samt Alexander den store.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:39 min) om det antika Grekland. Här berättas bl.a. om filosoferna, perserkrigen och Alexander den store. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Prezi-baserad föreläsning (25:01 min) där SO-läraren Patrik föreläser om antikens Grekland och dess politiska historia.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:32 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om viktiga begrepp, skeenden, händelser och personer med koppling till antikens Grekland. Filmen fungerar för både högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit
          

Artikel av Kent Eklind där du ges en alternativ bild av några av de händelser som sägs utgöra grunden för Europas historia. Hur antikens grekiska bosättningar spreds runt Svarta havet, Medelhavet och Egeiska havet beskrev Homeros i Iliaden. Det har vi alla kunnat inhämta på olika sätt. Mindre uppmärksammade är de folkvandringar som medförde en persisk dynastibildning, Akemeniderna. Där lades grunden för ett avgörande organisatoriskt framsteg - en centraliserad maktsfär...

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 25 min) ur Vetenskapsradion Historia som bl.a. handlar om det avgörande slaget vid Thermoplye där en liten grekisk truppstyrka bestående av 300 spartaner och några tusen greker lyckades stoppa en enormt överlägsen persisk armé. Under det andra perserkriget, tio år efter slaget vid Marathon, kämpade grekerna vid Thermoplyae, Salamis och Plataea för sin frihet - en kamp som hade kunnat gå helt annorlunda, och i så fall omskapat Europas historia. Antikvetaren Allan Klynne och programledaren Tobias Svanelid guidar runt på de antika slagfälten. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit
          

Radioprogram i P1 (ca 25 min) som handlar om det mytomspunna slaget vid Marathon som utkämpades för 2500 år sedan mellan det mäktiga persiska imperiet och statsstaten Aten. Vetenskapsradion Historia tar med antikvetaren Allan Klynne till platsen för att ta reda på vad som egentligen hände - och vem som faktiskt sprang det allra första Marathonloppet... Programledare är Tobias Svanelid. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om de grekisk-persiska krigen som var en serie konflikter mellan den grekiska världen och det persiska riket som påbörjades omkring 490 f.Kr. och varade till 449 f.Kr. Begreppet syftar vanligtvis på de två persiska invasionerna av det grekiska fastlandet år 490 f.Kr. och 480-479 f.Kr. Vid båda tillfällena lyckades de allierade grekerna besegra perserna...

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om den persiska dynastin Akemeniderna (556 f.Kr. - 330 f.Kr.) ur olika perspektiv.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Thermopyle 480 f.Kr. Slaget ägde rum tio år efter den grekiska segern i slaget vid Marathon, vid Thermopylepasset 15 mil nordväst om Aten. Det stod mellan det deliska förbundet under ledning av spartanerna och deras kung Leonidas, som stred mot det Persiska riket under ledning av storkonungen Xerxes I...

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om krig och slag i antikens Grekland. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

Spara som favorit
          

Kort artikel där du kan läsa historien bakom maratonloppets tillkomst. Hexmasters faktoider är förövrigt en lättsam webbsida där man ägnar sig åt att ”rätta till” eller förklara fakta kring olika myter, osanningar eller missuppfattningar kring vissa händelser.

Spara som favorit