Sparta

Stadsstaten Sparta var en politisk och militär stormakt i antikens Grekland (se karta). Hela det spartanska samhället var militärt organiserat och genomsyrat av en säregen krigisk livsstil.
Sparta växte fram redan på 950-talet f.Kr, men det var först på 500- och 400-talen som Sparta blev en ledande krigsmakt.
I Sparta var alla fria män (de manliga medborgarna) tvungna att bli soldater. Men i Sparta fanns många andra befolkningsgrupper som räknades som icke-spartaner. Den största av dessa var heloterna som var ett folk som spartanerna hade besegrat och gjort till ett slags slavar. Heloterna tvingades att odla jorden åt spartanerna och sköta en stor del av det spartanska samhället.
ANNONS
ANNONS
Vid flera tillfällen försökte heloterna göra uppror. Ibland förklarade spartanerna krig mot heloterna för att få tillfälle att döda sådana som vågade kritisera dem.
Sparta var ett strikt militärsamhälle där de fullvärdiga medborgarna bara utgjorde en liten minoritet. Antalet vapenföra spartaner har knappast någon gång överstigit 10 000 och heloterna beräknas ha uppgått till omkring 200 000. Därtill fanns tiotusentals andra icke-spartaner som tvingades leva under spartanernas diktatoriska styre. Sparta har därför genom hela sin historia brottats med ett stort problem: hur skulle den fåtaliga eliten kunna kontrollera och styra den omfattande omyndighetsförklarade befolkningen?
De spartanska pojkarna fick tidigt lära sig krigets konst. Redan vid sju års ålder togs de från sina mammor för att uppfostras till soldater. Under tio år utbildades de till krigare innan de blev en del av armén. De härdades och stärktes med kroppsövningar och krigiska idrotter. Dessutom fick de lära sig enkel matematik, läsning och skrivning.
Flickorna i Sparta fick i stort sett samma uppfostran som pojkarna. Det var ovanligt bland de grekiska stadsstaterna under antiken. Kroppslig träning, som löpning, brottning och spjutkastning, var lika viktigt för flickorna. Meningen med flickornas träning var att de skulle föda friska och starka barn. Flickorna tävlade också tillsammans med pojkarna. Det var ingen skam för en pojke att bli besegrad av en flicka – jämlikheten var djupt rotad i Sparta.
Äktenskapen i Sparta arrangerades av familjerna och måste godkännas av staten. Kvinnorna var uteslutna från politik och krig, men de betraktades som fullgoda medborgare.
Under perserkrigen i början av 400-talet f.Kr (490 f.Kr och 480-479 f.Kr) hade Sparta tillsammans med Aten huvudrollen i kampen mot perserna.
När det yttre hotet från perserna var avvärjt, uppstod rivalitet mellan de båda ledande stadsstaterna Sparta och Aten. Två grekiska maktblock växte därmed fram med Sparta som ledare för den ena och Aten för det andra.
De politiska motsättningarna mellan Aten och Sparta utmynnade senare i det peleponnesiska kriget (431-404 f.Kr) där Sparta till slut stod som segrare (se karta). Sparta blev därmed den dominerande stormakten i Grekland.
Men Spartas makt urartade efter hand i ett tvångsvälde som ledde till att flera andra grekiska stadsstater gjorde uppror. År 371 f.Kr var Sparta besegrat. I samband med det blev Sparta reducerat till en småstat.
Våra kunskaper om Sparta kommer nästan uteslutande från atenska källor.
LÄS MER: Slaget vid Thermopyle
LÄS MER: Slaget vid Plataiai
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till stadsstaten Sparta.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Sparta
Idén om medborgarskapet - antikens Grekland och Rom
Genom historien och i skilda delar av världen har medborgarskapet haft olika innebörder. Men att det rör sig om ett samspel mellan rättigheter och skyldigheter gäller såväl för dagens moderna medborgarskap som för antikens grekiska stadsstater. Vi kan därför med det slitna uttrtycket ”redan de gamla grekerna . . .” ta vår avstamp där för uppemot 3 000 år sedan...
Länkar om Sparta
Antiken förklarad
Avsnitt (18:12 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om antiken. Antiken är en historisk epok som innefattar både en grekisk och romersk del, där olika styrelsesätt står i centrum för hur samhällena utvecklades. Men vad var det egentligen som hände under antiken? Hur var det att leva då? Och har titeln diktator alltid haft en negativ betydelse? Vi förklarar allt från hur de grekiska stadsstaterna fungerade till hur det romerska riket expanderade till ett imperium.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Antikens Grekland (för gymnasiet)
Pedagogisk genomgång (31:48 min) där SO-läraren Elisabeth Wigenius (f.d. Karlström) berättar om antikens Grekland ur olika perspektiv. Här berörs tidsperioder inom antiken, de första grekiska kulturerna, Greklands splittring (inkl stadsstater), kultur, Atens demokrati, krig, Aten vs Sparta, perserkrigen och Alexander den store.
Aten vs Sparta och det peloponnesiska kriget
Genomgång (10:59 min) där SO-läraren Christoffer berättar om det peloponnesiska kriget (431-404 f.Kr).
ANNONS
ANNONS
Antikens Grekland och Rom
Genomgång (27:15 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om det antika Greklands historia och om romarriket.
Antiken, del 2: Atens demokrati, Peloponnesiska kriget och Alexander den store
Genomgång (12:30 min) av SO-läraren Håkan som fortsätter berätta om antikens Grekland. Här med fokus på Atens demokrati, Peloponnesiska kriget och Alexander den store.
Antiken, del 1: Fenicien, Grekland och Persien
Genomgång (13:32 min) av SO-läraren Håkan som ger en kort översikt av antikens Fenicien, Grekland och Persien.
Perserriket och perserkrigen
Genomgång (5:42 min) där SO-Sture berättar förenklat och lättförståeligt om perserkrigen. Här berörs slaget vid Marathon, slaget vid Thermopyle och slaget vid Salamis.
Antikens Grekland: Livet för en man i Sparta
Pedagogisk genomgång (27:54 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om stadsstaten Sparta. En ganska djupgående genomgång om hur livet kunde se ut för de spartanska männen som tillhörde samhällsklassen spartiater, dvs de som ingick i den spartanska armén. Även de andra samhällsklasserna diskuteras, men fokus ligger på männen som ingick i armén.
Antikens Grekland - från minoiska kulturen till Alexander den store
Lättfattad genomgång (14:27 min) där SO-läraren Johanna Rexgård berättar om antikens Grekland. Här berörs bl.a. den minoiska kulturen, Homeros, grekernas kolonisation runt Medelhavet, Atens demokrati, kvinnorna, Sparta, gemensam kultur, idrotten, perserkrigen, Atens storhetstid samt Alexander den store.
Det antika Greklands politiska historia
Prezi-baserad föreläsning (25:01 min) där SO-läraren Patrik föreläser om antikens Grekland och dess politiska historia.
Antikens Grekland - översikt
Läxhjälpsfilm (13:32 min) där det berättas om antikens Grekland ur olika perspektiv.
Sparta - militärstaten
Pedagogisk genomgång (12:17 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om krigarstaten Sparta. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Slaget vid Thermopyle och sjöslaget vid Salamis 480.f.Kr
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 25 min) ur Vetenskapsradion Historia som bl.a. handlar om det avgörande slaget vid Thermoplye där en liten grekisk truppstyrka bestående av 300 spartaner och några tusen greker lyckades stoppa en enormt överlägsen persisk armé. Under det andra perserkriget, tio år efter slaget vid Marathon, kämpade grekerna vid Thermoplyae, Salamis och Plataea för sin frihet - en kamp som hade kunnat gå helt annorlunda, och i så fall omskapat Europas historia. Antikvetaren Allan Klynne och programledaren Tobias Svanelid guidar runt på de antika slagfälten. Programmet går att ladda ner (22 MB).
Den grekiska civilisationen
Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om antikens Grekland och dess stadsstater. Webbplatsen drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell och är avsedd att vara en lärresurs på internet för bl.a. gymnasieskolans kurser i historia.
Slaget vid Thermopyle 480 f.Kr
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Thermopyle 480 f.Kr. Slaget ägde rum tio år efter den grekiska segern i slaget vid Marathon, vid Thermopylepasset 15 mil nordväst om Aten. Det stod mellan det deliska förbundet under ledning av spartanerna och deras kung Leonidas, som stred mot det Persiska riket under ledning av storkonungen Xerxes I...