Romarrikets ekonomi försvagas
Romarriket hade stora utgifter för armén, importen av brödsäd, de många statligt anställda tjänstemännen och de många, stora och dyra skådespelen (främst gladiatorspel). Statens utgifter måste till stor del tas in genom skatter. Nästan all skatt kom från jordbruket. För att få in skatt behövdes det pengar från ett effektivt jordbruk. Men i vissa delar av riket började jordbruket få allt större problem. Det hade flera orsaker.
När de stora erövringskrigen avtog minskade antalet krigsfångar som kunde göras till slavar. Men slaveriet fortsatte. Nya slavar tillkom bland annat genom slavhandel och genom att barn föddes i slaveri.
Sämre skördar minskade inkomsterna
Under 200-talet förekom perioder med kallare väder i vissa delar av romarriket. Det kunde bidra till sämre skördar.
När skördarna minskade blev det svårare att driva in tillräckligt med skatt och jordbrukarna fick det sämre. Då blev också stadsborna fattigare. De levde ju mest på att handla med det som kom från jordbruket som kött, säd, ull och vin. Efterhand blev städerna också fattigare och förfallet i dem började öka.
Kejsar Diocletianus styrde 284-305. Under hans tid började en tanke växa fram om att romarriket blivit för stort att styra för en person. Kanske var det bättre att dela riket i två delar med var sin kejsare?
Konstantin, romersk kejsare 306-337, döpte kolonin Bysantion vid Medelhavets inlopp till Svarta havet efter sig själv. Staden fick namnet Konstantinopel och blev en andra huvudstad i det romerska riket. Kejsaren slog sig ner i den stad som fått hans namn. Det var ett tecken på att makten i romarriket flyttades österut.
Romarriket delas
Theodosius var kejsare 379-395. När han dog år 395 e.Kr delades styret över romarriket mellan hans två söner. Sönerna blev kejsare över var sin del. Rom var Västroms symboliska huvudstad, men kejsarna styrde i praktiken främst från Milano och senare Ravenna. Östrom hade Konstantinopel som huvudstad. Östrom skulle under namnet Bysans bestå i mer än 1 000 år. Västrom blev inte lika långlivat.
Västrom blev i själva verket allt svagare. För att få tillräckligt med soldater började de västromerska kejsarna hyra krigare från germanska härskare. Men Västrom hade svårt att betala för soldaterna och lockade istället med land. Det innebar att germanska folk fick rätt att bosätta sig inom Västroms gränser i utbyte mot att de försvarade gränserna.
Det gjorde att allt större områden styrdes av germanska härskare. Egentligen skulle de lyda Västroms kejsare, men i verkligheten bildade härskarna egna kungariken. Där kunde de göra som de ville.
Allt större delar av det västromerska riket togs över av germanska och andra härskare. Omkring år 410 upphörde det romerska styret i Britannien.
Rom plundras
Flera gånger gjorde germanerna uppror mot romarna. År 410 plundrade germanfolket goterna under tre dagar i själva staden Rom. Det var första gången på 800 år som en fiende tog sig in i staden. Skräck och misströstan spred sig bland romarna. Skulle hela världen gå under?
År 455 plundrades Rom igen, denna gång av germanfolket vandalerna. Ordet vandal används än idag om en person som förstör, men den betydelsen uppstod långt senare.
Den siste kejsaren
Västroms siste kejsare Romulus Augustulus avsattes år 476 av germankungen Odovakar. Det räknas som en av slutpunkterna för den historiska epok som vi kallar antiken och som började omkring 800 f.Kr.
I städerna i det forna Västrom ökade förfallet. Mindre och mindre mat fördes in till städerna. Stadsborna måste flytta ut på landet och själva odla mat för att klara sig. Akvedukterna, de vattenledningar som fört vatten till Rom och andra städer, började rasa samman. 550 e.Kr var Rom till stora delar en stad i ruiner. Där det tidigare hade bott över en miljon människor bodde det nu inte mer än 50 000.
Lång utveckling mot förfall
Västroms fall skedde gradvis. Hadrianus dog år 138 e.Kr. Västroms siste kejsare avsattes 476, alltså 338 år senare. Det är en lika lång tid som om en utveckling i Sverige som slutade 2026 skulle ha börjat år 1688.
Västroms fall innebar att en rad mindre riken bildades i västra Europa. Romerska provinser har påverkat utvecklingen i flera av vår tids europeiska länder. Det gäller t.ex. Spanien, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
En lång rad av Europas stora städer har sina rötter i romerska bosättningar, exempelvis London, Wien, Köln, Frankfurt och Budapest.
När Rom stod på sin höjdpunkt omkring 100 e.Kr var staden centrum för ett nät av handelsvägar som sträckte sig från Britannien till Kina. Exempelvis kom det kryddor, korall och juveler från Indien och silke från Kina. Från Östersjökusten kom bärnsten och Syrien levererade glas.
Den romerska freden Pax Romana gjorde handelsvägarna säkra. På Medelhavet fanns få pirater vilket gjorde att handelsmännen vågade ta större risker. Sedan Västrom försvagats orkade romarna inte längre upprätthålla freden och hålla rövare och pirater borta. Det blev osäkrare att transportera varor och handeln i Europa gick tillbaka. Därmed blev ekonomin sämre. Det skulle ta många århundraden innan handeln i Europa blev lika omfattande igen.
Romarrikets språk latin blev den katolska kyrkans och de lärdas språk. Vetenskapsmän från olika länder som inte förstod varandra kunde samtala på latin, ungefär som vi använder engelskan i vår tid. Inom medicin används fortfarande latin, bland annat för att beteckna kroppens olika delar.
Varför kallade sig Östroms invånare för romare?Visste du att människorna i Östrom fortsatte att kalla sig romare långt efter att Västrom gått under? Trots att de flesta talade grekiska och bodde långt från staden Rom såg de sig som arvtagare till det gamla romerska riket.
De kallade sitt rike för det romerska kejsardömet och sig själva för rhomaioi, som betyder romare på grekiska. Namnet Bysans, eller det bysantinska riket, började användas av historiker långt senare. När Västrom gick under år 476 fortsatte Östrom att existera i nästan tusen år till. Först 1453 tog dess historia slut, när osmanerna erövrade huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul. Det innebär att romarriket på ett sätt levde vidare ända in på 1400-talet, trots att själva staden Rom sedan länge hade förlorat sin ställning som centrum för imperiet.
|
M LÄS MER: Romarriket
M LÄS MER: Diocletianus påbörjade romarrikets delning
S LÄS MER: Kristendomen blir romersk statsreligion
M LÄS MER: Rom plundras – det romerska imperiet i väst faller samman
M LÄS MER: Varför gick romarriket under?
M LÄS MER: Östromerska riket
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
