S

Kategori

Vår tids internationella ekonomi skulle kunna liknas vid ett världsomfattande maskineri av handel med varor, tjänster och pengar.

Internationell ekonomi och handel

Lästid 13 minuter

Det här avsnittet handlar om internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld. Vi ska titta på globala handelsmönster, valutor, frihandel och internationella handelsorganisationer, men även kritik mot den globala handeln samt två sätt att mäta välstånd - BNP och HDI.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

En globaliserad värld

År 1492 seglade Christofer Columbus mot Indien i hopp om att kunna hitta bättre förutsättningar för Spanien och Europa att bedriva handel med Asien. Istället stötte han på två nya kontinenter, och med det förändrades också den världshandel som Columbus redan 1492 var en del av.

Det här avsnittet handlar om internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld. Vi ska titta på globala handelsmönster, valutor, frihandel och internationella handelsorganisationer, men även kritik mot den globala handeln samt två sätt att mäta välstånd - BNP och HDI.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

En globaliserad värld

År 1492 seglade Christofer Columbus mot Indien i hopp om att kunna hitta bättre förutsättningar för Spanien och Europa att bedriva handel med Asien. Istället stötte han på två nya kontinenter, och med det förändrades också den världshandel som Columbus redan 1492 var en del av.

ANNONS

Idag är handeln global på ett sätt som den aldrig varit tidigare. Som individer kan vi med ett par klick beställa specialkryddor från Sydamerika, öl från Belgien eller billig elektronik från Kina. Samtidigt är företag och stater delar av ett invecklat nät av handel med varor, tjänster och pengar som binder samman alla platser på jorden till ett sammanhängande system.

Ett nytt sätt att tänka

Efter första och andra världskriget förändrades inställningen till internationella relationer på många sätt. Världskrigen hade skapat en upplevelse av det fanns större behov av ett internationellt samarbete. I östra Europa och delar av Asien växte sig dessutom kommunismen stark, vilket gjorde att de länder i väst som tillämpade kapitalism och marknadsekonomi såg ännu större behov av ett ekonomiskt och politiskt samarbete.

Följden av detta, särskilt efter kalla krigets slut och kommunismens fall, har blivit att världen knutits allt hårdare samman genom en rad olika ekonomiska institutioner och samarbeten. Ekonomisk makt har blivit viktigare än militär makt.

Den internationella handeln som vi känner den är i första hand en efterkrigsprocess. År 1950 utgjorde exporthandel 7% av världens samlade ekonomi, 1992 15% och 2007 25%, och den växer hela tiden.

På grund av det ökar också världens beroende av handel. Regleringar av handeln eller handelskrig mellan några av världens ledande handelsnationer skulle därför kunna få stora konsekvenser för världsekonomin och många av världens länder.

Nya handelsmönster: ökad specialisering och arbetsfördelning

Vår tids avancerade informationsteknik har lett till att helt nya handelsmönster har uppstått. Produktionen har fragmentiseras och delats upp på ännu fler olika platser, på ett sätt som inte gick innan.

Det kallas outsourcing när ett företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna, som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring.

En grundläggande tanke med detta internationella handelssystem är att olika länder och platser ska specialisera sig. Det innebär att utvinningen av råvaror och produktionen av produkter sker på den plats där det är billigast och mest effektivt. Därefter exporteras varorna dit efterfrågan finns.

Det omvända gäller för resurser och varor som saknas i ett land. Dessa måste istället importeras från andra länder som har specialiserat sig på att exportera just dessa råvaror, produkter eller tjänster.

Specialiseringen ökar ständigt och omfattar idag både varor och tjänster som till exempel turism. Detta gynnar den globala handeln, och de flesta ekonomer menar att hela världen gynnas av det på lång sikt. Även länder som har få varor att tävla med på världsmarknaden sägs vara vinnare eftersom de slipper utveckla egen produktion av många varor.

Små länder är särskilt beroende av den internationella handeln. Även om Sverige har gott om naturresurser så saknas ändå merparten av alla råvaror och produkter som behövs för att vi ska kunna bibehålla vår höga levnadsstandard. Faktum är att de enda matvaror som Sverige är helt självförsörjande på idag är socker, mjöl och morötter.

Stora länder som USA och Japan har i allmänhet betydligt lägre import än mindre länder. Detta beror framförallt på att länder som har gott om naturresurser och en stor köpstark befolkning har tillgång till en större hemmamarknad där företagen kan sälja merparten av produkterna som produceras i landet. Sverige med sin lilla befolkning är därför beroende av en väl fungerande utrikeshandel, precis som de flesta andra länder.

ANNONS

Kritik mot den globala handeln

Det finns gott om kritik mot den globala handeln. Många hävdar att systemet leder till ökade globala orättvisor och gör att rika länder blir ännu rikare på de fattiga ländernas bekostnad.

En annan bieffekt av denna specialisering är att vissa industriländer utvecklas snabbt, medan många andra länder riskerar att bli enbart råvaruexportörer, för att sedan tvingas importera tillbaka dyra förädlade varor. Risken finns att dessa länder fastnar i konstant fattigdom och att den ekonomiska utveckling där avstannar.

Den internationella handeln och specialiseringen har bidragit till att flytta allt större delar av produktionen till länder med låga löner och svag lagstiftning kring arbetsvillkor (vilket medför sämre arbetsförhållanden för arbetarna). Allt detta medan konsumtionen i den rika delen av världen ökar.

Produktionen har också fragmentiserats. De olika beståndsdelarna (komponenterna) i en färdig produkt (slutprodukt) tillverkas i olika delar av världen – där de är mest lönsamma att producera – för att till sist monteras ihop i en fabrik på något annat ställe.

Systemet med outsourcing är gynnsamt för konsumenten (vilken oftast lever i den rikare delen av världen) som köper den färdiga produkten. Detta eftersom tillverkningskostnaderna är pressande till lägsta möjliga, framförallt tack vare låga löner och dåliga arbetsvillkor i länderna som tillverkar de olika komponenterna i produktionskedjan. Varan blir på så vis mycket billigare att konsumera än om det mesta i produktionskedjan hade ägt rum i länder med höga löner och bra arbetsvillkor för de inblandade.

Hur global handel påverkat olika länder varierar kraftigt. Alla länder påverkas, men i olika grad. I de flesta fall bidrar globaliseringen till att välståndet i världen utvecklas positivt. Ett exempel på det är att andelen extremt fattiga i världen har minskat med omkring två tredjedelar sedan 1990-talet.

Valutor - pengarna

Precis som att Sverige har sin egen valuta har nästan alla andra länder också en egen valuta. Sverige och de flesta andra länder har idag en rörlig växelkurs, vilket betyder att landets valuta rör sig fritt gentemot andra länders valutor och att växelkursen bestäms av utbud och efterfrågan (andra länders efterfrågan på just den valutan). Ett land med en stark ekonomi får därför också en stark valuta. Vissa valutor brukar anses vara starkare än andra. Exempel på sådana valutor är brittiskt pund, amerikansk dollar och EU:s euro.

Om det går dåligt för svensk ekonomi blir också landets valuta mindre värd än tidigare i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Det betyder att det blir billigare för företag och konsumenter i andra länder att köpa svenska varor och tjänster. Det blir också billigare att åka som turist till Sverige. Samtidigt blir det dyrare för oss svenskar att resa utomlands eller att handla (importera) från andra länder.

Länder som istället tillämpar en fast växelkurs har värdet på valutan knuten till en eller flera andra valutor (t.ex. euro och/eller dollar). Länder med fast växelkurs kan reglera valutans värde genom att använda två olika verktyg: devalvering och revalvering.

Devalvering innebär att man sänker värdet på landets valuta. När valutans värde minskar blir det billigare för andra länder att importera varor (från landet som devalverat sin valuta). Därmed ökar den egna exporten eftersom efterfrågan från utlandet blir större. En lyckad devalvering kan vara ett sätt att stärka ekonomin, eller att undvika en internationell lågkonjunktur.
Revalvering är motsatsen. Det innebär att man höjer den egna valutans värde. Då blir alla produkter som exporteras till andra länder dyrare, samtidigt som det blir billigare att importera eller att resa till andra länder. Revalvering kan användas för att dämpa ökande priser i ett land och samtidigt minska inflationen. Revalveringar är i allmänhet ganska ovanliga.

ANNONS

Frihandel och frihandelsområden

När den moderna staten började växa fram under 1600- och 1700-talen var den dominerande idén att man skulle se till att skydda sin egen produktion med hjälp av tullar och aktiv handel. Som en motreaktion till detta uppstod senare idén om en handel fri från alla hinder - frihandel. Den grundläggande idén är att all handel ska ske utan hinder som såsom tullar eller importkvoter.

I takt med att världen vuxit har också handeln blivit friare. En rad olika internationella organisationer har grundats som alla arbetar för ökad frihandel. Flera stora frihandelsområden har sedan dess bildats. I Europa bedrivs till exempel frihandel inom Europeiska unionen och i Nordamerika inom ramarna för handelsavtalet NAFTA.

Även om många länder tillämpar frihandel, är det fortfarande vanligt med mycket höga tullar på exempelvis jordbruksprodukter. Den typ av tullar som införs för att skydda enskilda varor eller branscher kallas för skyddstullar. Skyddstullar beläggs ibland på vissa varor eller inom branscher som anses särskilt viktiga för ett lands självförsörjning. Detta gäller bland annat jordbruksprodukter då folket måste ha mat även om handeln med omvärlden skulle minska eller upphöra, som vid krig eller andra internationella kriser.

Internationella handelsorganisationer

Det finns en rad olika organisationer som arbetar med och för ökad frihandel. De två viktigaste är OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development och WTO (World Trade Organization). Några andra betydelsefulla internationella organisationer är World Economic Forum, G8, G20, Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).

OECD är en organisation som arbetar med att öka tillväxt, sysselsättning och levnadsstandard i sina medlemsländer. OECD driver därför olika frågor som är kopplade till detta. Handel är en av deras kärnfrågor.

WTO har som uppgift att övervaka och administrera internationella handelsavtal mellan olika länder. De vill ha en friare global handel, men arbetar också för att motverka ojämlikhet inom världshandeln. WTO är en omfattande organisation med över 160 medlemsländer som representerar mer än 95% av den totala världshandeln.

Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) är också två viktiga organisationer. Dessa arbetar inte specifikt med frihandel utan med att utveckla handel, tillväxt och sysselsättning. De ansvarar också för utvecklingsprogram och fördelar ekonomiskt stöd till olika länder som är i behov av det.

Att mäta välstånd

Det finns olika sätt att mäta länders framgång eller välstånd.

Det vanligaste sättet är att mäta det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det värdet kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. [Lista med länders BNP]

Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet. [Lista med länders BNP/person]

Kritik mot BNP

BNP-måttet rymmer en rad olika problem och är därför ett komplicerat begrepp att använda. Dels är det en väldigt trubbig siffra då den inte berättar något om hur fördelningen av rikedomarna i ett land ser ut. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla pengar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.

Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering - t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete - inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.

Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder. [Lista med länders HDI]

Multinationella och transnationella företag

Vid sidan av alla internationella institutioner som hanterar handelsfrågor har även företagen blivit alltmer internationella och gränslösa. Globaliseringen har lett till att många företag idag kan beskrivas som multinationella. Med det menas att de har sin huvudsakliga verksamhet i flera länder.

Många multinationella företag utvecklas med tiden till transnationella företag. Det är företag som på grund av sin utspridda verksamhet runt om i världen har fått en så svag koppling till ursprungslandet att de istället numera betraktas som en global aktör.

Som nämnts i texten här ovan så är det inte bara företag som blivit mer globala. Även själva produkterna är idag ofta internationella och innehåller komponenter tillverkade i flera olika länder. Den här utvecklingen har bidragit till skapa nya globala handelsmönster.

LÄS MER: Ekonomi och handel

LÄS MER: Samhällsekonomi

LÄS MER: Nationalekonomiska teorier

LÄS MER: Ekonomisk historia

LÄS MER: Ekonomins globalisering

LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster

LÄS MER: Globalisering

LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster

LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning

LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster

PODCAST: Aktier och aktiehandel

PODCAST: Ekonomiska teorier

PODCAST: Europeiska unionen (EU)

Ord och begrepp

BNP (Bruttonationalprodukt): Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ett sätt att mäta ett lands rikedom.

Devalvering: När ett land sänker värdet på sin valuta för att göra sina varor billigare för andra länder att köpa.

Euro: Den gemensamma valutan i 19 av EU:s länder.

Europeiska unionen (EU): 27 länder i Europa som samarbetar i olika frågor som berör handel, ekonomi, fri rörlighet samt säkerhet. Läs mer om EU >

Export: Utförsel och försäljning av varor till andra länder.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Frihandel: Handel mellan länder utan tullar, importkvoter eller andra hinder.

Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den, t.ex. en produkt.

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Handelsbalans: Summan av export och import. Ett land som exporterar mer än det importerar får en positiv handelsbalans och vice versa.

HDI (Human Development Index): Ett mått på hur bra människor i ett land har det, baserat på ekonomi, hälsa och utbildning.

Import: Köp och införsel av varor från andra länder.

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.

Konsumtion: Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Internationella valutafonden (IMF): En global organisation som hjälper länder med ekonomiska problem.

Multinationella företag: Företag som har verksamhet i flera olika länder.

Outsourcing: När ett företag låter delar av sin produktion göras i ett annat land, ofta där det är billigare.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Revalvering: När ett land höjer värdet på sin valuta, vilket gör det dyrare för andra att köpa landets varor.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.

Rörlig växelkurs: När valutans värde bestäms av marknaden, alltså av hur efterfrågad valutan är (hur mycket andra vill köpa den valutan).

Skyddstull: En extra avgift på vissa importerade varor så att de blir dyrare. Syftet är att skydda det egna landets företag (deras försäljning inom landet).

Specialisering (ekonomisk): När ett land fokuserar på att producera vissa varor eller tjänster som de är extra bra på eller har mycket resurser till.

Transnationella företag: Företag som är så globalt att de knappt har någon koppling till ett visst land.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Union: En slags sammanslutning, t.ex. av länder.

Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.

WTO (World Trade Organization): En internationell organisation som arbetar för att underlätta handel mellan länder och minska globala ekonomiska orättvisor.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Förklara kortfattat vad som menas med global handel.
Förklara begreppen:

a) specialisering

b) outsourcing
Nämn några fördelar med den globala handeln.
Nämn några nackdelar med den globala handeln.
Varför är dagens länder mer beroende av internationell handel än tidigare?
Förklara begreppen:

    a) valuta

    b) devalvering

    c) revalvering
Förklara begreppen:

a) frihandel

b) tull

c) skyddstull
Välj ut tre internationella handelsorganisationer som nämns i texten och berätta kortfattat om var och en av dem.
Vad är BNP och hur fungerar det som välståndsmätare?
Vad är HDI och varför används det numera oftare än BNP för att mäta ett lands välstånd?
När det går dåligt för ett lands ekonomi och handel tappar landets valuta i värde i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Vad beror det på?
Förklara enkelt hur vår tids nya globala handelsmönster ser ut.
Vad är skillnaden mellan ett multinationellt företag och ett transnationellt företag?

Ta reda på:

I vilka länder har H&M (eller något annat stort svenskt transnationellt företag) lagt ut sin produktion?
Från vilka delar av världen kommer kläderna som du har på dig?
Vad menas med konsumentmakt?
Hur stor BNP 2017 hade [Lista]:

    a) Sverige

    b) Kina

    c) Tuvalu
Varför är det så stor skillnad mellan de tre ovanstående ländernas BNP enligt sättet att mäta?
Undersök nu samma tre länders BNP per person och jämför ländernas placering i listan med den förra listan som bara mätte ländernas BNP. Hur stor BNP/person har [Lista]:

    a) Sverige

    b) Kina

    c) Tuvalu

Diskutera:

Finns det för många produkter att välja på ute i handeln? Motivera ditt svar.
När du konsumerar - tänker du då på var, hur och av vem produkten är tillverkad?
I texten nämns att Sverige endast är helt självförsörjande med socker, mjöl och morötter. Utgå från att alla inte älskar morotskaka och gör en lista på ytterligare 10 viktiga produkter som Sverige borde vara självförsörjande med. Motivera varför du har med varje produkt.
Vad kan du som konsument göra för att påverka handeln?
Vad kan vi konsumenter göra för att Sverige ska bli självförsörjande med fler produkter?
Vad är det som gör att man sysslar mer med jordbruk i vissa delar av världen, och t.ex. mer med industri eller tjänster i andra delar?

Källor:
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Aihie Osarenkhoe och Lars Hellsten , Internationell ekonomi : Resurser och handel i en gränslös värld, Academia Adacta, 2003
Claes Berg, Global ekonomi: en introduktion till samhällsekonomi och politisk ekonomi, SNS Förlag, 2013
https://www.oxfam.org/en/press-releases/62-people-own-same-half-world-reveals-oxfam-davos-report

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1b, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Geografi 1 och Geografi 2.

Sidan uppdaterad: 20 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Internationell ekonomi och handel

Så påverkar handeln dig och omvärlden

av: Kommerskollegium

Gymnasiet

Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.

+ Läs mer

Följ T-shirten

av: Naturskyddsföreningen

Högstadiet

T-shirtar växer inte på träd. Men hur blir de till? Vi följer tröjans väg från bomullsplanta till avfall och gör livscykelanalyser.

+ Läs mer

Artiklar om Internationell ekonomi och handel

L

Euro - EU:s officiella valuta

av: Bengt Fredrikson

2024-02-01

Lästid 3 minuter

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...

+ Läs mer

L

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson

2024-02-01

Lästid 6 minuter

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

S

Globalisering - orsaker och följder

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se

2022-06-23

Lästid 6 minuter

Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en allt mer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk. Och allt mer beroende av varandra, vilket bl.a. vår tids finansiella kriser är exempel på. De får snabbt återverkningar över hela världen...

+ Läs mer

S

Ekonomins globalisering

av: Robert de Vries och Kommerskollegium

2019-10-12

Lästid 6 minuter

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...

+ Läs mer

S

Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

av: Robert de Vries

2018-10-06

Lästid 3 minuter

Globalisering kan ses som en framåtskridande process där multinationella och transnationella företag har fått en allt större roll i den globala ekonomiska utvecklingen. Allt som oftast när globalisering och handel kommer på tal, är det de positiva effekterna som berörs. Vi ska därför också titta på en del av den kritik som riktats mot de transnationella företagens roll i globaliseringsprocessen...

+ Läs mer

M

Vår tids globala handelsmönster

av: Kommerskollegium

2018-10-02

Lästid 7 minuter

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...

+ Läs mer

Podcast om Internationell ekonomi och handel

S

Aktier och aktiehandel

av: Mattias Axelsson

2021-01-31

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.

+ Läs mer

M

Brexit

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

+ Läs mer

M

Europeiska unionen (EU)

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Läs mer

Länkar om Internationell ekonomi och handel

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

15:12

Internationell ekonomi och världshandel

Genomgång (15:12 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist med en kollega går igenom internationell ekonomi och världshandel. Varför handlar länder med varandra? | Handelsbalans | Frihandel och tull | Globalisering

Kategorier:

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

10:37

Fri handel vs protektionism

Genomgång (10:37 min) där läraren Daniel Brändström förklarar varför vissa länder använder sig av handelshinder (tullar m.m.).

Kategorier:

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

Statistik : Mottaget bistånd

På Globalis webbplats kan du se diagram som visar offentligt bistånd som olika länder har mottagit. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.

Kategorier:

Fattigdom och ohälsa i världen

Naturresurser och dess fördelning

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Samhällsstatistik

Spara som favorit

ANNONS

Varför handlar vi med omvärlden?

Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan. Syftet med materialet är att enkelt förklara varför handelsfrågorna är viktiga för oss alla.

Kategorier:

Fattigdom och ohälsa i världen

Naturresurser och dess fördelning

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Samhällsekonomi

Internationell ekonomi och handel

Nationalekonomiska teorier

Taggar:

Multinationella företag

Spara som favorit

21:50

Ekonomisk globalisering

Genomgång (21:50 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad ekonomisk globalisering är. Här berörs bland annat den ökade världshandeln, marknadsekonomins dominans, ökad konsumtion, global fördelningspolitik och ett ökat globalt välstånd (totalt sett).

Kategorier:

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Spara som favorit

5:22

Klas förklarar konjunkturer

Varför går det upp och ner i ekonomin? Klas Eklund förklarar (5:22 min) konjunktursvängningar och varför en lågkonjunktur faktiskt kan föra något gott med sig. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.

Kategorier:

Samhällsekonomi

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Dokumentär och film

Konjunkturer

Spara som favorit

4:09

Klas förklarar aktier och fonder

Klas Eklund förklarar hur aktiemarknaden fungerar, vanliga ord som används när man pratar om aktier, och vilka typer av fonder som finns. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.

Kategorier:

Privatekonomi

Samhällsekonomi

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Dokumentär och film

Spara som favorit

6:55

Fakta om Brexit

Hör Henrik Isaksson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv ge sina perspektiv på Brexit.

Varför lämnade Storbritannien EU?
Hur röstade britterna?
Hur kommer Brexit att påverka Storbritanniens ekonomi?
Hur självständig kan man vara i dagens ekonomi? EU utan Storbritannien?
Hur blir det om jag vill plugga eller jobba i Storbritannien?
Brexits betydelse i världen
Hur påverkar Brexit dig?

Kategorier:

Nutidshistoria

Internationell ekonomi och handel

Internationella relationer

Fakta om Storbritannien

Taggar:

EU

Dokumentär och film

Spara som favorit

5:37

Hur påverkar EU din vardag?

Pedagogisk genomgång (5:37 min) av Lärax som berättar om hur EU påverkar olika saker i din vardag. Här berättas t.ex. om CE-märkning, regler för körkort och mycket annat.

Kategorier:

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

EU

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

Bretton Woods-systemet satte fart på efterkrigstidens handel

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa kortfattat om Bretton Woods-systemet. En av de viktigaste orsakerna till att den internationella frihandeln fick ett kraftigt genomslag under efterkrigstiden var definitivt den så kallade Bretton Woods-överenskommelsen, som antogs 1944 och som fick sitt namn efter den lilla stad i USA där konferensen hölls och avtalet undertecknades...

LÄS ÄVEN: Bretton Woods-systemets kollaps

Kategorier:

Efterkrigstidens huvudlinjer

Ekonomi och handel 1914-1991

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Spara som favorit

Från bio till streaming

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur filmproduktion och distribution samverkar. Att göra film och att visa film är två helt olika branscher. Ändå har filmindustrins framgångar och lönsamhet alltid hängt på hur man får produktion och distribution att samverka. Det var sant på Ivar Kruegers tid, och det är sant även i streamingtjänsternas tidevarv...

Kategorier:

Ekonomi och handel 1914-1991

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Nutidshistoria

Mediernas uppbyggnad och funktion

Media och samhället

Media och påverkan

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Kommunikation och information

Dokumentär och film

Radio- och TV-historia

Teknikhistoria

Spara som favorit

69:00

Ekonomisk kollaps

Avsnitt (62 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om vad som skulle kunna hända vid en ekonomisk kollaps i samhället. Idag är nästan hela världen beroende av ett och samma finansiella system - ett system som är byggt för att falla.

Tio år efter finanskrisen 2008 menar många att vi är på väg mot en ny kris - en som kan få ännu värre konsekvenser. Vilka är problemen med vårt ekonomiska och finansiella system och varför har vi inte fixat dom? Hur skapar banker pengar? Och vad döljer sig bakom taggtråden i dom fönsterlösa byggnaderna i New Jersey? P3 Dystopia försöker förstå det ekonomiska systemet.

Kategorier:

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Samhällsekonomi

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Radioprogram

Finanskriser och börskrascher

Spara som favorit

10:17

Höginkomstländer och låginkomstländer

Lektionsfilm (10:17 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som berättar om höginkomst- och låginkomstländer. Vi kommer också diskutera begreppen i-land och u-land.

Kategorier:

Fattigdom och ohälsa i världen

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Spara som favorit

8:09

Lokaliseringsfaktorer - orsaker till var företag väljer att förlägga sin verksamhet

Lektionsfilm (8:09 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om lokaliseringsfaktorer - olika orsaker till att företag väljer att förlägga sin verksamhet på en viss plats och inte på andra.

Kategorier:

Naturresurser och dess fördelning

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Multinationella företag

Spara som favorit

Fatta EU

På UR:s webbplats kan du se en programserie i 3 avsnitt (14 min per del) om EU. Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.

Kategorier:

Internationell ekonomi och handel

Internationella relationer

Taggar:

Dokumentär och film

EU

Internationella organisationer

Spara som favorit

Loading content ...