Kortfattat om högkonjunktur och lågkonjunktur
Genomgång (3:34 min) där SO-läraren Mikael Larsson går igenom förändringar i ekonomin genom att förklara högkonjunktur och lågkonjunktur.
Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare samtidigt som köpkraften minskar. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner och så vidare.
Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.
Statens mål är att inflationen ska ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.
Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik.
LÄS MER: Samhällsekonomi
LÄS MER: Lätta fakta om inflation
PODCAST: Vad är inflation?
PODCAST: Samhällsekonomi - viktiga begrepp
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
Här hittar du material med anknytning till inflation.
Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...
Biljonmarksedlarna från 1923 är legendariska. Men var det verkligen bara sedelpressarna som orsakade hyperinflationen i Tyskland? Eller låg det andra historiska misstag bakom?
Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...
I den tredje och sista delen i artikelserien om Weimarrepubliken kan du läsa om de katastrofala följderna av Versaillesfördraget som drabbade Tyskland efter första världskriget. 1923 hade det tunga krigsskadeståndet och Frankrikes ockupation av Ruhrområdet resulterat i en hyperinflation och ekonomiskt och socialt kaos i hela Tyskland. Weimarrepubliken var dömd till undergång samtidigt som folket ropade efter en stark ledare som skulle rädda Tyskland ur kaoset...
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929. Den ekonomiska utvecklingen påverkade även det politiska klimatet i Europas länder. Detta fick ödesdigra konsekvenser då diktatur infördes i flera av de europeiska staterna...
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden eftersom lönerna var mycket låga...
I veckans avsnitt förklarar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) vad inflation är och varför det blir inflation.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.
Genomgång (3:34 min) där SO-läraren Mikael Larsson går igenom förändringar i ekonomin genom att förklara högkonjunktur och lågkonjunktur.
Klas Eklund förklarar (7:16 min) hur läran om samhällsekonomin utvecklats, vilka idéer och teorier som dominerat genom historien och vilka de främsta personerna bakom idéerna varit. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Lektionsfilm (8:47 min) där samhällskunskapsläraren Mattias Axelsson reder ut vad inflation är, dess orsaker och dess konsekvenser.
Lektionsfilm (14:57 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om inflation - vad inflation är och hur den uppstår.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (9 min per avsnitt) om ekonomi:
Vad är pengar? Vad är ränta? Vad är konjunktur? Vad är lön?Vad är inflation? Vad är skatt? Vad är pris? Vad är valuta?
En intresseväckande serie om ekonomi som visar att det går att vrida och vända på de flesta ekonomiska begrepp. Den självsäkre kungen låtsas att han kan allt. Men han kan faktiskt inte alls mycket om ekonomi. Den allvetande tanten i glasskiosken förklarar olika ekonomiska begrepp för honom med hjälp av glasskulor, strössel och magi. De nya kunskaperna får Kungen att börja experimentera med ekonomiska begrepp genom sång och dans. Varje program innehåller också en animation om det aktuella ekonomiska begreppet och ett avsnitt om hur det var förr. Med Joakim Granberg och Ulla Skoog.
Genomgång (8:53 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om inflation. Vad är inflation? Vad orsakar inflation?
Pedagogisk genomgång (30:42 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om samhällsekonomi. Här berörs bland annat begrepp, produktionsfaktorer, ekonomiska kretsloppet, konjunkturer (högkonjunktur och lågkonjunktur), utbud och efterfrågan, ekonomiska system.
Faktafilm (5:38 min) från Riksbanken som förklarar sin verksamhet och roll i den svenska ekonomin.
Faktafilm (4:02 min) från Riksbanken där begreppet inflation förklaras och varför det är bra med låg och stabil inflation.
Webbföreläsning (4:28 min) gjord av SO-läraren Björn Andersson som förklarar begreppen inflation och konsumentprisindex.
Genomgång (9:37 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer tillsammans med en kollega förklarar vad ekonomisk politik går ut på. Varför bedrivs ekonomisk politik? Vad är den ekonomiska politikens mål? Vad är finanspolitik? Vad är lågkonjunktur respektive högkonjunktur? Vad är penningpolitik, ränta och inflation? Osv...
Genomgång (13:54 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om konjunkturer och konjunkturpolitik. Här berörs: ekonomins utveckling, ekonomisk trend, högkonjunktur, lågkonjunktur, konjunkturpolitiska verktyg och politiska verktyg (tillväxtpolitik, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik).
Genomgång (10:38 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om tillväxt och inflation. Här berörs: vad tillväxt är, inflation, Philipskurvan och konsumentprisindex.
Pedagogisk genomgång (4:04 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat vad som är grejen med hyperinflationen i Tyskland 1923. Bakgrund, orsaker och konsekvenser.
Genomgång (9:33 min) där SO-läraren Mikael Larsson begreppet konjunktur, lågkonjunktur och högkonjunktur. Genomgången berör även inflation och negativa aspekter av en lågkonjuktur samt vad stat och banker kan göra för att få fart på ekonomin.