500 år efter kineserna lärde sig nu européerna att göra papper och trycka böcker. Tysken Johann Gutenberg förbättrade tekniken i mitten av 1400-talet. Han använde sig av lösa bokstavstyper, metallbitar med enskilda bokstäver på. Dem satte han samman till ord och meningar som sedan kunde tryckas på sida efter sida. Tidigare böcker hade varit handskrivna och därför mycket dyra. Nu fick allt fler råd att köpa tryckta böcker. Den tidens bästsäljare var Bibeln.
Krutet var en annan uppfinning från Kina som kom till Europa på den här tiden. I början användes det för att spränga hål i befästningarna till borgar och städer. Under slutet av 1400-talet lärde man sig hur det kunde användas till skjutvapen. Vapen som gav européerna ett övertag när de ville ta kontroll över handel och områden i andra världsdelar.
Ny världsbild
Mot medeltidens slut växte intresset för naturvetenskapen. Forskarna reste, experimenterade, räknade och mätte. Det ledde till en rad tekniska uppfinningar och geografiska upptäckter.
Astronomerna byggde stjärnkikare som gjorde att de kunde se längre ut i universum än tidigare. Det de såg i sina kikare stämde inte med kyrkans världsbild. Därför menade de, tvärtemot vad kyrkan lärde, att den klotformade jorden roterar runt solen som också är världsalltets centrum.
Men det var farligt att säga och skriva sådant som stred mot kyrkans läror. Polacken Copernicus låg på sin dödsbädd när hans skrift om denna nya världsbild trycktes, så honom kom kyrkan inte åt. Däremot råkade andra astronomer illa ut. Ändå kom den nya världsbilden att slå igenom i början av 1500-talet. De stora geografiska upptäckterna byggde alltså på vetskapen om att jorden är ett klot.
LÄS MER: Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer
LÄS MER: Vattenkvarnar och vattenhjul
LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
