I Norrland finns tidiga hällristningar från stenåldern med jaktmotiv, men deras exakta ålder är ofta osäker. Vid Nämforsen i Ångermanland finns omkring 2 600 bevarade ristningar, och de äldsta tros vara omkring 6 000 år gamla. Älgar är det vanligaste motivet, men där finns också människor, båtar, fiskar och andra djur.
I Sverige brukar hällristningarna delas in i två huvudsakliga traditioner. I norr dominerar äldre jägarristningar med älgar, fiskar och andra vilda djur. I söder är många ristningar yngre och kopplade till bronsålderns jordbrukssamhällen, där skepp, människor, skålgropar och vapen är vanliga motiv. Gränsen är inte helt skarp, men skillnaden hjälper till att förklara varför ristningarna ser så olika ut i olika delar av landet.
Under bronsåldern (1800-500 f.Kr) nådde hällristningarna sin höjdpunkt i Norden. Skepp, människor, stridsscener, fruktbarhetsmotiv, fotsulor, djur, symboler m.m. fyller våra berghällar, främst i Bohuslän, som är ett av världens mest betydande områden med förhistorisk klippkonst.
Hällristningarna ger en fascinerande inblick i forntidens samhälle, men motiven är svåra att tolka. Mansfigurer med tydligt markerade penisar, kärlekspar och könssymboler har ofta tolkats som tecken på föreställningar om fruktbarhet. Medan forskare under 1800-talet exempelvis kunde se stridsscenerna som skildringar av verkliga slag, betonar många forskare idag även motivens ceremoniella, religiösa och symboliska innehåll.
Ibland utstrålar ristningarna också humor – kanske någon av de tusentals figurerna skapades av en dåtida skämttecknare eller graffitikonstnär?
Den röda färgen är från vår egen tidPå många fotografier syns hällristningar som är tydligt rödmålade. Färgen är inte från bronsåldern utan har lagts dit i modern tid för att besökare lättare ska kunna se de grunda bilderna. I Tanums världsarv har ristningarna på drygt tio av områdets mer än 600 hällar fyllts i med färg. Forskarna vet inte säkert om människor under bronsåldern målade ristningarna. Det finns inga bevarade spår av forntida färg i dem. Omålade ristningar syns ofta bäst när berget är vått eller när solljus faller från sidan och skapar skuggor i de inhuggna linjerna. På kvällen kan samma effekt skapas med en ficklampa – då kan flera tusen år gamla bilder plötsligt framträda ur berget.
|
M LÄS MER: Bronsåldern i Norden
M LÄS MER: Sverige under forntiden, del 2: Bronsåldern och järnåldern
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
