Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter kongressen. Den består av två kammare: representanthuset med 435 ledamöter samt senaten med 100 ledamöter.
Kongressen består av representanthuset och senaten
Representanternas hus (även kallad representanthuset) omväljs vartannat år och delstaterna är representerade i förhållande till sin folkmängd. Senaten omväljs med en tredjedel vartannat år och har en mandattid på sex år. Varje delstat väljer två senatorer oavsett folkmängd.
Omsättningen av ledamöter i kongressen är måttlig. Speciellt i representanthuset där utmanarna har svårt att slå en person som ställer upp till omval.
ANNONS
ANNONS
Valdeltagandet i amerikanska val är lågt. Vid de kongressval som inte sammanfaller med presidentval röstar vanligtvis endast ca 40 procent av valmanskåren. Vid presidentval brukar deltagandet ligga omkring 60 procent.
Formellt sett har de båda organen ungefär lika stor politisk makt. Representanthuset har dock ett visst företräde när det gäller unionens inkomster. Representanthuset har också rätt att väcka åtal mot presidenten.
Den största politiska tyngden ligger i verkligheten hos senaten, som även fungerar som en domstol.
Kongressen domineras av jurister, men under senare år har det blivit vanligare med andra yrken.
Partitroheten minskar alltmer i kongressen. Även i viktiga frågor kan en ledamot gå emot partiets linje och driva egna beslut.
Bland allmänheten har kongressen ofta haft ett dåligt rykte. Den betraktas som ineffektiv och ovillig att fatta snabba beslut. Många amerikaner anser att kongressen är alltför villiga att höja skatterna och att spendera på onödiga program.
Maktdelningen i USA
I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.
Presidenten styr landet.
Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.
Bild: Architect of the Capitol USA:s kongress är landets högsta lagstiftande församling med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington. På engelska kallas USA:s kongress ofta Capitol Hill efter kullen varpå dess huvudbyggnad är belägen.
Kongressens utskott
Det finns ett stort antal utskott och underutskott i den amerikanska kongressen. Underutskotten har fått allt större politisk betydelse eftersom sakkunskapen (expertisen) inom olika ämnesområden finns där och att debatterna ofta bevakas av radio och TV.
Kongressledamöterna har många medhjälpare. I genomsnitt har varje ledamot 35 personer till sin hjälp. Oftast är de mycket kvalificerade personer som hjälper ledamöterna i deras arbete. Drygt 20 000 personer är anställda i utskott, underutskott och i de olika kanslierna.
Lobbyister - ett naturligt inslag i USA:s politiska system
Det finns omkring 20 000 lobbyister (som representerar organisationer och företag) i Washington som försöker påverka kongressen att fatta beslut som gynnar deras medlemmar. Denna grupp har stor politisk makt och betraktas som en naturlig del i den amerikanska politiska processen.
H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
