Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter kongressen. Den består av två kammare: representanthuset med 435 ledamöter samt senaten med 100 ledamöter.
Kongressen består av representanthuset och senaten
Representanternas hus (även kallad representanthuset) omväljs vartannat år och delstaterna är representerade i förhållande till sin folkmängd. Senaten omväljs med en tredjedel vartannat år och har en mandattid på sex år. Varje delstat väljer två senatorer oavsett folkmängd.
Omsättningen av ledamöter i kongressen är måttlig. Speciellt i representanthuset där utmanarna har svårt att slå en person som ställer upp till omval.
ANNONS
ANNONS
Valdeltagandet i amerikanska val är lågt. Vid de kongressval som inte sammanfaller med presidentval röstar vanligtvis endast ca 40 procent av valmanskåren. Vid presidentval brukar deltagandet ligga omkring 60 procent.
Formellt sett har de båda organen ungefär lika stor politisk makt. Representanthuset har dock ett visst företräde när det gäller unionens inkomster. Representanthuset har också rätt att väcka åtal mot presidenten.
Den största politiska tyngden ligger i verkligheten hos senaten, som även fungerar som en domstol.
Kongressen domineras av jurister, men under senare år har det blivit vanligare med andra yrken.
Partitroheten minskar alltmer i kongressen. Även i viktiga frågor kan en ledamot gå emot partiets linje och driva egna beslut.
Bland allmänheten har kongressen ofta haft ett dåligt rykte. Den betraktas som ineffektiv och ovillig att fatta snabba beslut. Många amerikaner anser att kongressen är alltför villiga att höja skatterna och att spendera på onödiga program.
Maktdelningen i USA
I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.
Presidenten styr landet.
Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.
Bild: Architect of the Capitol USA:s kongress är landets högsta lagstiftande församling med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington. På engelska kallas USA:s kongress ofta Capitol Hill efter kullen varpå dess huvudbyggnad är belägen.
Kongressens utskott
Det finns ett stort antal utskott och underutskott i den amerikanska kongressen. Underutskotten har fått allt större politisk betydelse eftersom sakkunskapen (expertisen) inom olika ämnesområden finns där och att debatterna ofta bevakas av radio och TV.
Kongressledamöterna har många medhjälpare. I genomsnitt har varje ledamot 35 personer till sin hjälp. Oftast är de mycket kvalificerade personer som hjälper ledamöterna i deras arbete. Drygt 20 000 personer är anställda i utskott, underutskott och i de olika kanslierna.
Lobbyister - ett naturligt inslag i USA:s politiska system
Det finns omkring 20 000 lobbyister (som representerar organisationer och företag) i Washington som försöker påverka kongressen att fatta beslut som gynnar deras medlemmar. Denna grupp har stor politisk makt och betraktas som en naturlig del i den amerikanska politiska processen.
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
