Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid.
Högsta domstolen dömer i enskilda mål. Men de domar som fattas har stor prejudicerande verkan. Med det menas att domstolsavgöranden som beslutas där bör följas som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter i andra domstolar.
Högsta domstolen kan också förklara de lagar som kongressen beslutat som ogiltiga, under förutsättning att de anses strida mot USA:s konstitution (grundlagar).
ANNONS
ANNONS
Ledamöterna som sitter i Högsta domstolen är mycket gamla. Drygt hälften av domarna är över 70 år.
Presidenten utser domarna
Det är den amerikanske presidenten som utser domarna. När de har blivit invalda får de sitta i domstolen på livstid. Naturligtvis försöker de olika presidenterna utse domare som har värderingar som överensstämmer med deras egna. Ronald Reagan utnämnde exempelvis starkt konservativa domare.
Maktdelningen i USA
I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.
Presidenten styr landet.
Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.
Viktiga domar
Under 1950 och 1960-talen fattade Högsta domstolen en rad viktiga beslut som innebar att medborgarrättsrörelsen fick stöd i olika frågor. Segregationen (bl.a. rasåtskillnad) i skolor förbjöds och i en del fall togs beslut som gynnade kvinnorna som grupp.
Under 1970-talet och 1980-talet var Högsta domstolen mindre pådrivande. Men 1973 fastslog domstolen att kvinnan själv har rätt att bestämma om abort.
En person som förlorat en process i en federal domstol eller i en delstatsdomstol har rätt att föra frågan vidare till Högsta domstolen, under förutsättning att fallet har något med den amerikanska konstitutionen att göra.
Varje år försöker tusentals personer föra en fråga till Högsta domstolen, men det krävs fyra av de nio domarnas samtycke för att de ska lyckas. Högsta domstolen brukar avgöra omkring 150 mål om året.
ANNONS
ANNONS
USA:s rättsväsende - ett federalt och ett delstatligt system
USA:s rättsväsende är i övrigt delat i ett federalt och ett delstatligt system.
De federala domstolarna tar upp brott som faller under den federala lagstiftningen (riksnivå) samt civilmål mellan invånare i olika delstater.
Instanserna i det federala domstolsväsendet är distriktsdomstolar (District Courts), appellationsdomstolar (Circuit Courts of Appeal) och Högsta domstolen (Supreme Court).
Delstaternas domstolar dömer i rättsfall som inryms i den delstatliga lagstiftningen. Domstolsväsendet är i princip likadant uppbyggt som det federala.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn fakta om ledamöterna i Högsta domstolen.
Vem utser domarna?
Vilka viktiga beslut togs under 1950 och 1960-talen?
Vad krävs för att ett mål ska komma upp i domstolen?
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
