Högsta domstolen dömer i enskilda mål. Men de domar som fattas har stor prejudicerande verkan. Med det menas att domstolsavgöranden som beslutas där bör följas som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter i andra domstolar.
Högsta domstolen kan också förklara de lagar som kongressen beslutat som ogiltiga, under förutsättning att de anses strida mot USA:s konstitution (grundlagar).
Ledamöterna som sitter i Högsta domstolen är mycket gamla. Drygt hälften av domarna är över 70 år.
Det är den amerikanske presidenten som utser domarna. När de har blivit invalda får de sitta i domstolen på livstid. Naturligtvis försöker de olika presidenterna utse domare som har värderingar som överensstämmer med deras egna. Ronald Reagan utnämnde exempelvis starkt konservativa domare.
Maktdelningen i USAI USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.
|
Under 1950 och 1960-talen fattade Högsta domstolen en rad viktiga beslut som innebar att medborgarrättsrörelsen fick stöd i olika frågor. Segregationen (bl.a. rasåtskillnad) i skolor förbjöds och i en del fall togs beslut som gynnade kvinnorna som grupp.
Under 1970-talet och 1980-talet var Högsta domstolen mindre pådrivande. Men 1973 fastslog domstolen att kvinnan själv har rätt att bestämma om abort.
En person som förlorat en process i en federal domstol eller i en delstatsdomstol har rätt att föra frågan vidare till Högsta domstolen, under förutsättning att fallet har något med den amerikanska konstitutionen att göra.
Varje år försöker tusentals personer föra en fråga till Högsta domstolen, men det krävs fyra av de nio domarnas samtycke för att de ska lyckas. Högsta domstolen brukar avgöra omkring 150 mål om året.
USA:s rättsväsende är i övrigt delat i ett federalt och ett delstatligt system.
Domstolsbyggnaden i Washington.
De federala domstolarna tar upp brott som faller under den federala lagstiftningen (riksnivå) samt civilmål mellan invånare i olika delstater.
Instanserna i det federala domstolsväsendet är distriktsdomstolar (District Courts), appellationsdomstolar (Circuit Courts of Appeal) och Högsta domstolen (Supreme Court).
Delstaternas domstolar dömer i rättsfall som inryms i den delstatliga lagstiftningen. Domstolsväsendet är i princip likadant uppbyggt som det federala.
LÄS MER: USA idag
LÄS MER: Så styrs USA: Kongressen
LÄS MER: Så styrs USA: Delstaterna
LÄS MER: Så styrs USA: Presidenten
PODCAST: USA:s politiska system
PODCAST: Politiska partier i USA
PODCAST: Presidentvalet i USA
Frågor till texten:
Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare
Läs mer om
Lyssna på podcast om
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem...
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste...
Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av...
Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Presidentialism Presidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.
Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a.samhällskunskap) förklarar hur presidentvalet i USA fungerar och vad som händer om det blir oavgjort.
