Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid.
Högsta domstolen dömer i enskilda mål. Men de domar som fattas har stor prejudicerande verkan. Med det menas att domstolsavgöranden som beslutas där bör följas som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter i andra domstolar.
Högsta domstolen kan också förklara de lagar som kongressen beslutat som ogiltiga, under förutsättning att de anses strida mot USA:s konstitution (grundlagar).
ANNONS
ANNONS
Ledamöterna som sitter i Högsta domstolen är mycket gamla. Drygt hälften av domarna är över 70 år.
Presidenten utser domarna
Det är den amerikanske presidenten som utser domarna. När de har blivit invalda får de sitta i domstolen på livstid. Naturligtvis försöker de olika presidenterna utse domare som har värderingar som överensstämmer med deras egna. Ronald Reagan utnämnde exempelvis starkt konservativa domare.
Maktdelningen i USA
I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.
Presidenten styr landet.
Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.
Viktiga domar
Under 1950 och 1960-talen fattade Högsta domstolen en rad viktiga beslut som innebar att medborgarrättsrörelsen fick stöd i olika frågor. Segregationen (bl.a. rasåtskillnad) i skolor förbjöds och i en del fall togs beslut som gynnade kvinnorna som grupp.
Under 1970-talet och 1980-talet var Högsta domstolen mindre pådrivande. Men 1973 fastslog domstolen att kvinnan själv har rätt att bestämma om abort.
En person som förlorat en process i en federal domstol eller i en delstatsdomstol har rätt att föra frågan vidare till Högsta domstolen, under förutsättning att fallet har något med den amerikanska konstitutionen att göra.
Varje år försöker tusentals personer föra en fråga till Högsta domstolen, men det krävs fyra av de nio domarnas samtycke för att de ska lyckas. Högsta domstolen brukar avgöra omkring 150 mål om året.
ANNONS
ANNONS
USA:s rättsväsende - ett federalt och ett delstatligt system
USA:s rättsväsende är i övrigt delat i ett federalt och ett delstatligt system.
De federala domstolarna tar upp brott som faller under den federala lagstiftningen (riksnivå) samt civilmål mellan invånare i olika delstater.
Instanserna i det federala domstolsväsendet är distriktsdomstolar (District Courts), appellationsdomstolar (Circuit Courts of Appeal) och Högsta domstolen (Supreme Court).
Delstaternas domstolar dömer i rättsfall som inryms i den delstatliga lagstiftningen. Domstolsväsendet är i princip likadant uppbyggt som det federala.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn fakta om ledamöterna i Högsta domstolen.
Vem utser domarna?
Vilka viktiga beslut togs under 1950 och 1960-talen?
Vad krävs för att ett mål ska komma upp i domstolen?
H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
