Ledamöterna som sitter i Högsta domstolen är mycket gamla. Drygt hälften av domarna är över 70 år.
Presidenten utser domarna
Det är den amerikanske presidenten som utser domarna. När de har blivit invalda får de sitta i domstolen på livstid. Naturligtvis försöker de olika presidenterna utse domare som har värderingar som överensstämmer med deras egna. Ronald Reagan utnämnde exempelvis starkt konservativa domare.
Maktdelningen i USAI USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen. - Presidenten styr landet.
- Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
- Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.
|
Viktiga domar
Under 1950 och 1960-talen fattade Högsta domstolen en rad viktiga beslut som innebar att medborgarrättsrörelsen fick stöd i olika frågor. Segregationen (bl.a. rasåtskillnad) i skolor förbjöds och i en del fall togs beslut som gynnade kvinnorna som grupp.
Under 1970-talet och 1980-talet var Högsta domstolen mindre pådrivande. Men 1973 fastslog domstolen att kvinnan själv har rätt att bestämma om abort.
En person som förlorat en process i en federal domstol eller i en delstatsdomstol har rätt att föra frågan vidare till Högsta domstolen, under förutsättning att fallet har något med den amerikanska konstitutionen att göra.
Varje år försöker tusentals personer föra en fråga till Högsta domstolen, men det krävs fyra av de nio domarnas samtycke för att de ska lyckas. Högsta domstolen brukar avgöra omkring 150 mål om året.
USA:s rättsväsende - ett federalt och ett delstatligt system
USA:s rättsväsende är i övrigt delat i ett federalt och ett delstatligt system.
De federala domstolarna tar upp brott som faller under den federala lagstiftningen (riksnivå) samt civilmål mellan invånare i olika delstater.
Instanserna i det federala domstolsväsendet är distriktsdomstolar (District Courts), appellationsdomstolar (Circuit Courts of Appeal) och Högsta domstolen (Supreme Court).
Delstaternas domstolar dömer i rättsfall som inryms i den delstatliga lagstiftningen. Domstolsväsendet är i princip likadant uppbyggt som det federala.
