Så styrs USA: Presidenten

klocka
Lästid 5 minuter
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statschef och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor.
M
Artikel
Logotyp

Presidentens sigill.

Presidenten väljs av folket

Enkelt förklarat kan man säga att presidenten väljs av folket.

Presidenten väljs för fyra år och kan omväljas för ytterligare en period. Denna tidsperiod kan rubbas om presidenten dör under mandatperioden (som Kennedy 1963) eller hotas med riksrätt och tvingas avgå, som i fallet med Nixon 1974.

Presidenten kan avsättas endast på grund av ämbetsmannabrott. Då måste det vara uppenbara brott mot konstitutionen (grundlagarna).

ANNONS

ANNONS

Federalism

Federalism - som i USA - är ett politiskt system där makten är uppdelad på olika nivåer. I en federal stat har lokala/regionala myndigheter stor frihet att själva utforma politiken på sin nivå.

Ordet federalism kommer från latinets foedus som betyder "fördrag" eller "förbund".
 

USA:s president har oerhört stor makt

USA:s president har mycket makt. Presidenten är landets statschef och utser regeringen. Samtidigt är presidenten den högste chefen för den federala förvaltningen (staten) och fungerar samtidigt som överbefälhavare.

Presidenten har huvudansvaret för USA:s utrikespolitik och utser själv alla viktiga federala tjänster (t.ex. ministrar) och kan också avsätta dem när hen vill. Presidenten utser även domarna i Högsta domstolen.

När det gäller överenskommelser mellan utlandet sköts merparten av alla avtal mellan USA och andra stater genom överenskommelser (agreements) som presidenten (och medarbetare) arbetat fram. Övriga avtal, s.k. treaties, måste godkännas av senaten med 2/3 majoritet.

Presidenten har suspensivt veto gentemot kongressen. Det innebär att presidenten inom tio dagar kan vägra skriva under ett lagförslag som kongressen har föreslagit. För att förkasta vetot måste 2/3 av både senaten och representanthuset ena sig om det.
 

Maktdelningen i USA

I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.

  • Presidenten styr landet.
  • Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
  • Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.
     

ANNONS

Viktigt att presidenten har stort stöd i kongressen

En viktig förutsättning för att presidenten ska få stor makt är att han eller hon kan handskas med kongressledamöterna.

Vy mot Vita husets norra fasad. En fontän i förgrunden.
Bild: Nishkid64
Vita huset i huvudstaden Washington, District of Columbia, är presidentens tjänstebostad och arbetsplats. I USA används begreppet Vita huset ofta som ett annat ord för presidentkansliet och för presidentens regering och rådgivare i allmänhet.

Presidenten kan använda sig av olika påtryckningsmedel. Ett av dessa är personliga samtal med ledamöter, som kan ändra uppfattning om de i sin tur får presidentens stöd i en fråga som ligger ledamoten varmt om hjärtat. Dessutom kan en populär president lova hjälp vid kommande val.

Om presidenten har stor makt så är det tvärtom med vicepresidenten, som i sin tur utses av presidenten. Vicepresidenten är talman i senaten, men han har inte rösträtt.

Om presidenten avlider eller avgår blir vicepresidenten automatiskt president. Det har hänt tre gånger i modern tid (Truman efter Roosevelt 1945, Johnson efter Kennedy 1963 samt Ford efter Nixons avgång 1974).

ANNONS

ANNONS

Ärftlig makt?

Ända sedan USA bildades 1776 har landets ledare valts av folket: presidenter, guvernörer i delstaterna, kongressledamöter, sheriffer … Enligt den ”amerikanska drömmen” ska varje amerikan oavsett bakgrund kunna nå dessa förtroendeposter. Ändå tycks vissa familjer och släkter ha en ”gräddfil” till makten. En sådan är Roosevelt där två avlägsna släktingar Theodore och Franklin båda blev presidenter. Franklin – president 1933-1945 – gifte sig med sin avlägsna släkting Eleonore Roosevelt. Hon var brorsdotter till Theodore Roosevelt, president 1901-1909.

En annan är den rika familjen Kennedy i Massachusetts med bröderna John (demokratisk president), Robert (justitieminister) och Edward (mångårig senator) på 1960-talet. Senare blev familjen Bush ett exempel på en sådan inflytelserik familj. Republikanen Georg Bush från Texas valdes till president för åren 1989–1992. Han följdes av demokraten Bill Clinton (1993–2001). Men familjen Bush återkom. Sonen George W segrade i presidentvalen 2000 och 2004. Och den andre sonen John blev guvernör i Florida. Får vi se fler medlemmar av dessa familjer nå maktens höjder?
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på att presidenten är en av världens mäktigaste personer.
     
  2. Hur länge kan en president sitta?
     
  3. Vad innebär ett suspensivt veto?
     
  4. Vilka påtryckningsmedel har presidenten?
     
  5. Nämn fakta om vicepresidenten.
     
  6. Hur kan det komma sig att flera presidenter har kommit från samma släkt? Vad tror du och vad anser du?
     
  7. Hur såg släktbandet ut mellan a) Theodore och Franklin Roosevelt? b) George och George W. Bush?
     
  8. Det var nära att ytterligare en familj skulle leverera två presidenter. Vilken familj? Och varför blev det inte så?
     


M  LÄS MER: USA idag

M  LÄS MER: Så styrs USA: Kongressen

M  LÄS MER: Så styrs USA: Högsta domstolen

M  LÄS MER: Så styrs USA: Delstaterna

M  LÄS MER: USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet

M  LÄS MER: USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget - slaveriet förbjuds

M  LÄS MER: Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna

M  PODCAST: USA:s politiska system

M  PODCAST: Politiska partier i USA

M  PODCAST: Presidentvalet i USA

S  PODCAST: Vad händer om presidentvalet i USA blir oavgjort?

S  PODCAST: Vad händer om en presidentkandidat i USA dör?

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Källor:
Rutger Lindahl, Utländska politiska system, SNS Förlag, 2007
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/inrikespolitik-och-forfattning/
https://www.usa.gov/about-the-us
https://www.whitehouse.gov/


FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare.
Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare, har skrivit texten under rubriken "Ärftlig makt?".
 

Artikelserie om Så styrs USA

+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 27 februari 2026
Publicerad: 23 januari 2016

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

H.G. Wells - Ett modernt Utopia

SO-rummet bok
M
Författaren med ett bokomslag i bakgrunden.
av: Lars Hildingson
2026-03-17
klocka Lästid 7 minuter

H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...

+ Läs mer

Étienne Cabets Icaria - utopi med samhället som maskin

SO-rummet bok
M
Étienne Cabet med försättsbladet till Resan till Icaria i bakgrunden.
av: Lars Hildingson
2026-03-17
klocka Lästid 6 minuter

Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...

+ Läs mer

Thomas Mores Utopia

SO-rummet bok
M
Thomas More framför en karta på Utopia.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Den goda staten, enligt Platon

SO-rummet bok
M
Platon målad av Michellangelo.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna

M
Elefant mot åsna.,
av: Kaj Hildingson
2026-02-27
klocka Lästid 4 minuter

Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...

+ Läs mer

Grundlagarna

M
Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.
av: Sofia Holje
2025-05-24
klocka Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Sh
Karta

Fakta om USA

Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...

Relaterade taggar

Sh
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Sh
President

Presidentialism och semipresidentialism

PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Det tyska parlamentet

av: Mattias Axelsson
2021-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Tysklands förbundskansler

av: Mattias Axelsson
2021-01-25

I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Vad händer om presidentvalet i USA blir oavgjort?

av: Mattias Axelsson
2020-11-01

Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a.samhällskunskap) förklarar hur presidentvalet i USA fungerar och vad som händer om det blir oavgjort.

+ Lyssna