Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statschef och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor.
Enkelt förklarat kan man säga att presidenten väljs av folket.
Presidenten väljs för fyra år och kan omväljas för ytterligare en period. Denna tidsperiod kan rubbas om presidenten dör under mandatperioden (som Kennedy 1963) eller hotas med riksrätt och tvingas avgå, som i fallet med Nixon 1974.
Presidenten kan avsättas endast på grund av ämbetsmannabrott. Då måste det vara uppenbara brott mot konstitutionen (grundlagarna).
ANNONS
ANNONS
Federalism
Federalism – som i USA – är ett politiskt system där makten är uppdelad på olika nivåer. I en federal stat har lokala/regionala myndigheter stor frihet att själva utforma politiken på sin nivå.
Ordet federalism kommer från latinets foedus som betyder "fördrag" eller "förbund".
USA:s president har oerhört stor makt
USA:s president har mycket makt. Presidenten är landets statschef och utser regeringen. Samtidigt är presidenten den högste chefen för den federala förvaltningen (staten) och fungerar samtidigt som överbefälhavare.
Presidenten har huvudansvaret för USA:s utrikespolitik och utser själv alla viktiga federala tjänster (t.ex. ministrar) och kan också avsätta dem när hen vill. Presidenten utser även domarna i Högsta domstolen.
När det gäller överenskommelser mellan utlandet sköts merparten av alla avtal mellan USA och andra stater genom överenskommelser (agreements) som presidenten (och medarbetare) arbetat fram. Övriga avtal, s.k. treaties, måste godkännas av senaten med 2/3 majoritet.
Presidenten har suspensivt veto gentemot kongressen. Det innebär att presidenten inom tio dagar kan vägra skriva under ett lagförslag som kongressen har föreslagit. För att förkasta vetot måste 2/3 av både senaten och representanthuset ena sig om det.
Maktdelningen i USA
I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.
Presidenten styr landet.
Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.
Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.
ANNONS
Viktigt att presidenten har stort stöd i kongressen
En viktig förutsättning för att presidenten ska få stor makt är att han eller hon kan handskas med kongressledamöterna.
Bild: Nishkid64 Vita huset i huvudstaden Washington, District of Columbia, är presidentens tjänstebostad och arbetsplats. I USA används begreppet Vita huset ofta som ett annat ord för presidentkansliet och för presidentens regering och rådgivare i allmänhet.
Presidenten kan använda sig av olika påtryckningsmedel. Ett av dessa är personliga samtal med ledamöter, som kan ändra uppfattning om de i sin tur får presidentens stöd i en fråga som ligger ledamoten varmt om hjärtat. Dessutom kan en populär president lova hjälp vid kommande val.
Om presidenten har stor makt så är det tvärtom med vicepresidenten, som i sin tur utses av presidenten. Vicepresidenten är talman i senaten, men han har inte rösträtt.
Om presidenten avlider eller avgår blir vicepresidenten automatiskt president. Det har hänt tre gånger i modern tid (Truman efter Roosevelt 1945, Johnson efter Kennedy 1963 samt Ford efter Nixons avgång 1974).
ANNONS
ANNONS
Ärftlig makt?
Ända sedan USA bildades 1776 har landets ledare valts av folket: presidenter, guvernörer i delstaterna, kongressledamöter, sheriffer … Enligt den ”amerikanska drömmen” ska varje amerikan oavsett bakgrund kunna nå dessa förtroendeposter. Ändå tycks vissa familjer och släkter ha en ”gräddfil” till makten. En sådan är Roosevelt där två avlägsna släktingar Theodore och Franklin båda blev presidenter. Franklin – president 1933-1945 – gifte sig med sin avlägsna släkting Eleonore Roosevelt. Hon var brorsdotter till Theodore Roosevelt, president 1901-1909.
En annan är den rika familjen Kennedy i Massachusetts med bröderna John (demokratisk president), Robert (justitieminister) och Edward (mångårig senator) på 1960-talet. Senare blev familjen Bush ett exempel på en sådan inflytelserik familj. Republikanen Georg Bush från Texas valdes till president för åren 1989-1992. Han följdes av demokraten Bill Clinton (1993-2001). Men familjen Bush återkom. Sonen George W segrade i presidentvalen 2000 och 2004. Och den andre sonen John blev guvernör i Florida. Får vi se fler medlemmar av dessa familjer nå maktens höjder?
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Ge exempel på att presidenten är en av världens mäktigaste personer.
Hur länge kan en president sitta?
Vad innebär ett suspensivt veto?
Vilka påtryckningsmedel har presidenten?
Nämn fakta om vicepresidenten.
Hur kan det komma sig att flera presidenter har kommit från samma släkt? Vad tror du och vad anser du?
Hur såg släktbandet ut mellan a) Theodore och Franklin Roosevelt? b) George och George W. Bush?
Det var nära att ytterligare en familj skulle leverera två presidenter. Vilken familj? Och varför blev det inte så?
H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
