Presidenten har huvudansvaret för USA:s utrikespolitik och utser själv alla viktiga federala tjänster (t.ex. ministrar) och kan också avsätta dem när hen vill. Presidenten utser även domarna i Högsta domstolen.
När det gäller överenskommelser mellan utlandet sköts merparten av alla avtal mellan USA och andra stater genom överenskommelser (agreements) som presidenten (och medarbetare) arbetat fram. Övriga avtal, s.k. treaties, måste godkännas av senaten med 2/3 majoritet.
Presidenten har suspensivt veto gentemot kongressen. Det innebär att presidenten inom tio dagar kan vägra skriva under ett lagförslag som kongressen har föreslagit. För att förkasta vetot måste 2/3 av både senaten och representanthuset ena sig om det.
Viktigt att presidenten har stort stöd i kongressen
En viktig förutsättning för att presidenten ska få stor makt är att han eller hon kan handskas med kongressledamöterna.
Presidenten kan använda sig av olika påtryckningsmedel. Ett av dessa är personliga samtal med ledamöter, som kan ändra uppfattning om de i sin tur får presidentens stöd i en fråga som ligger ledamoten varmt om hjärtat. Dessutom kan en populär president lova hjälp vid kommande val.
Om presidenten har stor makt så är det tvärtom med vicepresidenten, som i sin tur utses av presidenten. Vicepresidenten är talman i senaten, men han har inte rösträtt.
Om presidenten avlider eller avgår blir vicepresidenten automatiskt president. Det har hänt tre gånger i modern tid (Truman efter Roosevelt 1945, Johnson efter Kennedy 1963 samt Ford efter Nixons avgång 1974).
Ärftlig makt?
Ända sedan USA bildades 1776 har landets ledare valts av folket: presidenter, guvernörer i delstaterna, kongressledamöter, sheriffer … Enligt den ”amerikanska drömmen” ska varje amerikan oavsett bakgrund kunna nå dessa förtroendeposter. Ändå tycks vissa familjer och släkter ha en ”gräddfil” till makten. En sådan är Roosevelt där två avlägsna släktingar Theodore och Franklin båda blev presidenter. Franklin – president 1933-1945 – gifte sig med sin avlägsna släkting Eleonore Roosevelt. Hon var brorsdotter till Theodore Roosevelt, president 1901-1909.
En annan är den rika familjen Kennedy i Massachusetts med bröderna John (demokratisk president), Robert (justitieminister) och Edward (mångårig senator) på 1960-talet. Senare blev familjen Bush ett exempel på en sådan inflytelserik familj. Republikanen Georg Bush från Texas valdes till president för åren 1989–1992. Han följdes av demokraten Bill Clinton (1993–2001). Men familjen Bush återkom. Sonen George W segrade i presidentvalen 2000 och 2004. Och den andre sonen John blev guvernör i Florida. Får vi se fler medlemmar av dessa familjer nå maktens höjder?
Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare.
Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare, har skrivit texten under rubriken "Ärftlig makt?".
Läs mer om
Lyssna på podcast om
