Hur många istider vi har haft är osäkert, men forskarna anser nu att det är betydligt fler än de fyra som länge varit det vanliga svaret.
Om vi tittar på hur klimatet har varit under de senaste 800 åren så finns det regelbundna toppar med både varmare och kallare väder än vad vi har idag.
Slutet av 1600-talet var en av de kallaste perioderna sedan istiden. Isen omslöt då hela Island och halvvägs till Färöarna.
Mot slutet av 1700-talet var somrarna extremt varma. 1820-1840 var åter en mycket kall period. En ny kallperiod inleddes därtill under 1940-talet, vilket ställde till det ytterligare för många människor under andra världskriget.
Men dessa variationer mellan kalla och varma perioder är någonting annat än istiderna.
Analyser av borrkärnor från havsbotten visar att istiderna varit regelbundet återkommande 750 000 år bakåt i tiden.
Karta som visar istäckets utbredning på norra halvklotet under den senaste istiden och idag.
Det finns flera orsaker till dessa variationer i klimatet. Jordens bana runt solen förändras från att vara oval till nästan rund i cykler på 100 000 år. För närvarande är den nästan rund vilket innebär att skillnaden i solinstrålning är liten under året. Dessutom varierar jordaxelns lutning vilket påverkar klimatet. När effekterna av dessa faktorer sammanfaller blir det ett kyligare klimat.
En ny istid kommer inte att störta sig över oss. Isen kommer långsamt krypande år från år. Istäcket kommer att dra sig tillbaka under sommaren och rycka fram nästa vinter igen, ett steg längre söderut än vintern före.
Ismassorna kommer att svälla till 3-4 kilometers tjocklek, vilket kommer att pressa jordskorpan hundratals meter ner. Det som en gång varit Sverige kommer att ligga begravt under isen i tiotusentals år, kanske längre.Eftersom isen kommer att sträcka sig långt ner i Europa kommer stora delar av framtidens befolkning att tvingas att flytta söderut. Folken från norr skulle bli ett nomadfolk utan land.
Istider och mellanistider (glacialer och interglacialer) varierar i takten med regelbundenheter i jordens omloppsbana och jordaxelns lutning (s.k. Milankovich-cyklerna). Dessa går att räkna med bra precision både bakåt och framåt i tiden. Regelbundenheterna har olika perioder, drygt 20 000 år, drygt 40 000 år, ca 100 000 år och det finns också en period på ca 400 000 år.
Den sammanlagda effekten på inkommande solstrålningens mängd och fördelning påverkas av i vilka faser de olika cyklerna är samtidigt.
Det verkar som att nästa istid ligger någonstans mellan 20 000 och 40 000 fram i tiden, baserat på beräknade cykler.
Även "historiskt" kan man konstatera att den mellanistiden från de senaste 1 000 000 åren som hade samma kombination av de olika cyklerna (som vår nuvarande mellanistid) och inträffade ca 400 000 år sedan, varade i nästan 30 000 år. Vår nuvarande mellanistid har hittills bara varat i drygt 10 000.
En bestående global uppvärmning kan dessutom leda till en viss fördröjning (förutsatt att inte Golfströmmen ändras, red.anm.).
Faktarutan är skriven av Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.
Frågor till texten:
Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare
Ungefär 70 procent av jordklotets yta täcks av hav. Haven hänger ihop med varandra men är ändå...
I Sverige kallas de stora floderna för älvar. De börjar som små bäckar som rinner samman och blir...
Sverige är ett land som är rikt på sjöar. Det finns ungefär 100 000 sjöar i Sverige, stora och små...
Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har...
Ett berg kallas för fjäll om det inte växer träd längst upp. Det är för kallt för att det ska växa...
Sverige är ett land med mycket varierad natur. En del av orsaken till det är att Sverige är ett så...
Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt...
Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...
Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...
Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...
Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...
Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...
I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom skillnaden mellan kontinenter och världsdelar.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
