Jordens istider

Om ca 20 000 - 40 000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Norden hårt. När istäcket är som störst når det långt ner i Europa. Ovanpå vad som en gång var Stockholm är isen 2,5 kilometer tjock.
L

Ungefär så här kommer jorden att se ut om vid nästa istid.

Kalla perioder i vår historia

Hur många istider vi har haft är osäkert, men forskarna anser nu att det är betydligt fler än de fyra som länge varit det vanliga svaret.

Om vi tittar på hur klimatet har varit under de senaste 800 åren så finns det regelbundna toppar med både varmare och kallare väder än vad vi har idag.

Slutet av 1600-talet var en av de kallaste perioderna sedan istiden. Isen omslöt då hela Island och halvvägs till Färöarna.

ANNONS

ANNONS

Mot slutet av 1700-talet var somrarna extremt varma. 1820-1840 var åter en mycket kall period. En ny kallperiod inleddes därtill under 1940-talet, vilket ställde till det ytterligare för många människor under andra världskriget.

Men dessa variationer mellan kalla och varma perioder är någonting annat än istiderna.

Orsaker till att det blir istider

Analyser av borrkärnor från havsbotten visar att istiderna varit regelbundet återkommande 750 000 år bakåt i tiden.

Karta som visar istäckets utbredning på norra halvklotet under den senaste istiden och idag.

Det finns flera orsaker till dessa variationer i klimatet. Jordens bana runt solen förändras från att vara oval till nästan rund i cykler på 100 000 år. För närvarande är den nästan rund vilket innebär att skillnaden i solinstrålning är liten under året. Dessutom varierar jordaxelns lutning vilket påverkar klimatet. När effekterna av dessa faktorer sammanfaller blir det ett kyligare klimat.

En ny istid kommer inte att störta sig över oss. Isen kommer långsamt krypande år från år. Istäcket kommer att dra sig tillbaka under sommaren och rycka fram nästa vinter igen, ett steg längre söderut än vintern före.

Nästa istid blir en katastrof för mänskligheten

Ismassorna kommer att svälla till 3-4 kilometers tjocklek, vilket kommer att pressa jordskorpan hundratals meter ner. Det som en gång varit Sverige kommer att ligga begravt under isen i tiotusentals år, kanske längre.Eftersom isen kommer att sträcka sig långt ner i Europa kommer stora delar av framtidens befolkning att tvingas att flytta söderut. Folken från norr skulle bli ett nomadfolk utan land.

ANNONS

ANNONS

Istider och mellanistider

Istider och mellanistider (glacialer och interglacialer) varierar i takten med regelbundenheter i jordens omloppsbana och jordaxelns lutning (s.k. Milankovich-cyklerna). Dessa går att räkna med bra precision både bakåt och framåt i tiden. Regelbundenheterna har olika perioder, drygt 20 000 år, drygt 40 000 år, ca 100 000 år och det finns också en period på ca 400 000 år.

Den sammanlagda effekten på inkommande solstrålningens mängd och fördelning påverkas av i vilka faser de olika cyklerna är samtidigt.

Det verkar som att nästa istid ligger någonstans mellan 20 000 och 40 000 fram i tiden, baserat på beräknade cykler.

Även "historiskt" kan man konstatera att den mellanistiden från de senaste 1 000 000 åren som hade samma kombination av de olika cyklerna (som vår nuvarande mellanistid) och inträffade ca 400 000 år sedan, varade i nästan 30 000 år. Vår nuvarande mellanistid har hittills bara varat i drygt 10 000.

En bestående global uppvärmning kan dessutom leda till en viss fördröjning (förutsatt att inte Golfströmmen ändras, red.anm.).

Faktarutan är skriven av Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.
 

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Under den senaste istiden fanns det mammutar i Sverige. 24 skelett har hittats, däribland ett i centrala Stockholm.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur många istider har vi drabbats av?
     
  2. Nämn några kalla perioder i världshistorien.
     
  3. Nämn några orsaker till att det blir kallare.
     
  4. Hur påverkar en istid jordskorpan och Sverige?
     
  5. Hur kommer istiden att påverka människorna?
     

 

Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare

Senast uppdaterad: 4 december 2022
Publicerad: 18 februari 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L

När jordbruket kom till Sverige

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand...

SO-rummet bok
L

De första bönderna

För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna,...

L

Människans äldsta historia

Människans närmaste levande släktingar är de människoapor som lever i Afrika: gorillan, schimpansen...

SO-rummet bok
L

Evolutionen - människans utveckling

Människan härstammar från aporna. Vi är mest släkt med schimpanser. För mer än 5 miljoner år sedan...

SO-rummet bok
L

Jordens historia hoptryckt till ett dygn

Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden...

SO-rummet bok
L

Husdjurens betydelse för människan

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Människans förhistoria och stenåldern

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...

Klimat

Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt...

Växtlighet och vatten

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...

Jordens inre och yttre krafter

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...

Relaterade taggar

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

Istider

Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kontinenter och världsdelar

av: Mattias Axelsson
2022-02-01

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom skillnaden mellan kontinenter och världsdelar.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är biologisk mångfald?

av: Mattias Axelsson
2021-05-17

I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna