Assyrien var länge dominerat av andra riken, främst Babylonien. Men på 1300-talet f.Kr blev Assyrien åter självständigt.
Under 800-talet f.Kr stärktes kungamakten i Assyrien. Nu inleddes en krigisk expansionsperiod då det assyriska riket utvidgades till att omfatta bl.a. Syrien, Israel och Babylonien.
De assyriska kungarna byggde upp en mycket effektiv armé. Med våld och terror höll assyrierna stora delar av Mellanöstern i ett järngrepp. Under de nya erövrarnas brutala styre tvångsförflyttades, eller deporterades, miljontals människor från sina hemtrakter. Assyrierna tillämpade metoden att "söndra och härska", ungefär som romarna senare skulle göra.
På 670-talet f.Kr, när riket var som störst, sträckte det sig ända ner till Egypten (se karta).
På 620-talet f.Kr drabbades Assyrien av ett tio år långt inbördeskrig där olika generaler stred om makten. Efter inbördeskriget var det assyriska riket försvagat. De underkuvade folken inom imperiets gränser såg nu sin chans till självständighet. Uppror blossade upp i bland annat Egypten och Babylonien. Det assyriska imperiet föll därefter samman som ett korthus. Efter att en allians mellan Babylonien och Medien (ett forntida rike i det område som idag är västra Iran) hade erövrat städerna Assur och Nineve 614-612 f.Kr var det assyriska imperiet i praktiken krossat. De sista assyriska styrkorna besegrades 609 f.Kr.
Det forntida Assyrien ska inte blandas ihop helt med dagens assyrier/syrianer/kaldéer. Många nutida assyrier ser sig som arvtagare till det gamla Assyrien, men dagens folkgrupp har också formats av senare historia, kristendom, språkförändringar och livet i olika delar av Mellanöstern och världen.
Assyriernas krigsmaskinAssyrierna byggde upp en av forntidens mest välorganiserade arméer. De använde infanteri, bågskyttar, ryttare och hästdragna stridsvagnar som kunde anfalla snabbt och skapa kaos i fiendens led. Armén var dessutom indelad i olika förband med tydliga uppgifter, vilket gjorde det lättare att samordna stora fälttåg över långa avstånd. De blev särskilt skickliga på att inta befästa städer. Om en stad vägrade ge upp kunde soldaterna omringa den, bygga ramper upp mot murarna och rulla fram stora belägringsmaskiner. Med kraftiga murbräckor försökte de slå sönder portar och murar, medan bågskyttar och slungkastare höll försvararna nere. Ett berömt exempel är belägringen av staden Lachish år 701 f.Kr. Där byggde assyrierna en enorm ramp av sten och jord för att få fram sina belägringsmaskiner till stadsmuren. Arkeologer har hittat rester av rampen, och assyriska reliefer visar hur attacken gick till. Assyrierna använde också medvetet skräck som vapen. De spred berättelser och bilder av hårda straff, massavrättningar och människor som fördes bort från sina hem. Syftet var att få andra städer att ge upp utan strid. Deras styrka låg därför inte bara i brutalitet, utan också i planering, teknik, snabbhet och psykologisk krigföring. Kombinationen gjorde den assyriska armén mycket svår att stoppa.
|
S LÄS MER: Babylonien och Assyrien
M LÄS MER: Forntidens Mesopotamien
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
G. Håland, Bra Böckers världshistoria, del 1 – I begynnelsen, Bokförlaget Bra Böcker, 1983
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
