Höstlovet – skollovet som aldrig varit ett riktigt lov

Lästid 6 minuter

Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia.

M

Artikel

Bild: Gunnar Lundh / Nordiska museet

Ett par pojkar som hjälper till med potatisskörden.

Potatisen ledde till befolkningsökning under 1800-talet

1833 fällde skalden Esaias Tegner det välkända yttrandet om ”freden, vaccinet och potäterna”. Dessa tre faktorer sägs ha lagt grunden till en befolkningstillväxt, som blev så stark att det inte fanns tillräckligt med utrymme för den. Vad potatisen angår skapade den en större motståndskraft genom sina många vitaminer och spårämnen, vilket minskade dödligheten. Kring mitten av 1800-talet hade befolkningen vuxit så mycket runt om i Europa att många inte längre kunde livnära sig som bönder. Denna disproportion (brist på överensstämmelse) mellan folk och jord bidrog till den stora utvandringsvågen som svepte över Europa under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Potatispesten i Irland (1845-1852) ledde till samma effekt, en miljon irländare svalt ihjäl, de som kunde tog sig till Amerika.

ANNONS

Kort om potatisens tidiga historia

Det visar vilken central roll denna knubbiga rotväxt intar i både Europas och USA:s moderna historia. Underligt nog tog det tid innan de flesta människor insåg att man kunde äta den. Européer stötte på potatisen redan i början av 1500-talet, när de spanska conquistadorerna anlände i Sydamerika där den odlades av ursprungsbefolkningen. Men i Europa kom den till att börja med inte att användas som människoföda utan som grismat eller till att göra brännvin av. Så småningom förstod allt fler att den visst duger att äta – man ska bara koka den först!

I Uppsala botaniska trädgård lät Olof Rudbeck d.ä. odla potatis 1655 under namnet ”peruansk nattskatta”. I större skala odlades den på 1720-talet av Jonas Alströmer på Nolhaga gård vid Alingsås, men Carl von Linné var skeptisk, en misstro som delades av allmänheten. Genombrottet i Sverige kom på 1760-talet genom att svenska soldater som varit i krig med Preussen tog hem potatisen hit.

I Preussen verkade upplysningskungen Fredrik II energiskt för den. Som hyllning lägger man potatis istället för blommor på hans gravsten. Och som en påminnelse står i Besiekierz (i nuvarande polska Pommern) ett nära nio meter högt monument som föreställer en potatis!

Bild: Gunnar Sundgren / Upplandsmuseet
Potatisplockare i början av 1900-talet.

Potatislovet – höstlovets föregångare

Potatisen lade efter den allmänna skolplikten grunden till en annan nyskapelse: potatislovet. Det fanns ingen som helst avsikt att ge skolbarnen några dagars ledighet från skolarbetet, tvärtom. Barnen skulle i jordbrukssamhället hjälpa till att skörda knölarna, det betydde ett evigt bockande med stelfrusna fingrar under blöta och stormiga höstdagar om det ville sig illa. Det var alltså inte fråga om någon rekreation, utan om hårt arbete för barnen.

ANNONS

Potatisen blev folkets viktigaste basföda

Potatisen fortsatte att styra människornas vardag. Under första världskriget (1914-1918) var det enorm brist på potatis som ju var en viktig grundnäring. I Amsterdam demonstrerade husmödrar mot att potatis skulle skeppas till England, och polisen sköt dödliga skott. Detta så kallade Aardappeloproer firas än idag.

Bild: Folke Schimanski

Artikelns författare vid det nästan nio meter höga potatismonumentet i Besiekierz.

Också i vårt land blossade över hundra hungeruppror upp. Sverige var aldrig så nära en revolution som då – mycket på grund av bristen på basvaran potatis. Potatisen var för stadsborna en grundpelare i möjligheten att överleva, men en del bönder var inte alltid solidariska med stadsbefolkningen. Det hände att de undanhöll potatis för att se om de kunde sälja potatisen med god förtjänst. I Tranås och i Karlshamnstrakten stormade arbetare potatiståg, i Norrköping tågade husmödrar ut till Himmelstalunds gård och krävde gratisutdelning av potatis.

Under båda världskrigen odlades mark upp i de krigsdrabbade länderna, både i de som förde krig och de som drabbades indirekt, och vad man odlade var framför allt potatis. En räkneoperation av brittiska näringsexperter under andra världskriget visade, att man kunde mätta nästan fyrahundra gånger mer munnar med potatis än att använda samma areal till köttproduktion. Moskva var under krigets somrar bokstavligen inbäddat i grön potatisblast för att livsnära de svältande invånarna.

Potatislov-höstlov-läslov

Idag finns det gamla potatislovet inte längre, istället har vi ett höstlov. Men 2016 beslutade regeringen att på ett initiativ av Läsrörelsen döpa om höstlovet till läslov. Detta för att motverka barnens allt mindre läsning av böcker och genom olika åtgärder stimulera dem till att göra det. För lärare betyder lovet en andningspaus för vidare pedagogiska förberedelser och för äldre elever, att de i god tid före jullovet läser i kapp kursmoment där de ligger efter. På det sättet har man så att säga räddat ett höstlov som tappat sin funktion. Dessutom kan man säga att det fortsätter att vara ett lov som inte är ett riktigt lov.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur påverkade potatisen folks livsvillkor under 1800-talet?
Hur användes potatisen innan man kom på att den var god att äta efter att man kokat den?
Varför kallades höstlovet tidigare för "potatislovet"?
Ge några exempel som visar hur viktig potatisen var som basföda under de båda världskrigen.
Vad förväntas du som elev numera göra under läslovet?

M LÄS MER: Potatisens historia

M LÄS MER: Barndom och leksaker i början av 1900-talet

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

LÄS MER: Folke Schimanski, Mat – en krigisk historia, Leopard förlag, 2019

FÖRFATTARE

Text: Folke Schimanski, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://leopardforlag.se/folke-schimanski

Folke Schimanski är fil.mag. i historia, ekonomisk historia, statsvetenskap, nationalekonomi och teoretisk filosofi. Han är född i Berlin 1936. Han har gett ut ett flertal böcker, däribland antologin Kvinnan och revolutionen, handboken Media för alla, Dröm och verklighet i DDR, Historien om Weimar, Berlin – en stads historia, De bortglömda (om andra världskriget i tredje världen) och nyligen Mat – en krigisk historia.

Han har arbetat som producent vid Sveriges Radio och skapade där bland annat demokratiprojektet Bandverkstan och ledde programmet Historia att minnas. Han har varit kulturredaktör på Computer Sweden. Hans stora intresse är nu hållbarhetsfrågor.

Senast uppdaterad: 28 april 2026

Publicerad: 27 oktober 2019

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

M

En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-09

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

M

Sotarpojkar och annat barnarbete

av: Jan-Olof Fallström

2026-02-12

Lästid 10 minuter

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

M

Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

M

Tv¨å kvinnor som sitter i en soffa i ett vardagsrum. Det är en bonad på väggen och flera fotografier.

Bilder i hemmet förr

av: Jane Fredlund

2025-10-29

Lästid 15 minuter

Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio