Höstlovet - skollovet som aldrig varit ett riktigt lov

Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia.
M

Ett par pojkar som hjälper till med potatisskörden.

Potatisen ledde till befolkningsökning under 1800-talet

1833 fällde skalden Esaias Tegner det välkända yttrandet om ”freden, vaccinet och potäterna”. Dessa tre faktorer sägs ha lagt grunden till en befolkningstillväxt, som blev så stark att det inte fanns tillräckligt med utrymme för den. Vad potatisen angår skapade den en större motståndskraft genom sina många vitaminer och spårämnen, vilket minskade dödligheten. Kring mitten av 1800-talet hade befolkningen vuxit så mycket runt om i Europa att många inte längre kunde livnära sig som bönder. Denna disproportion (brist på överensstämmelse) mellan folk och jord bidrog till den stora utvandringsvågen som svepte över Europa under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Potatispesten i Irland (1845-1852) ledde till samma effekt, en miljon irländare svalt ihjäl, de som kunde tog sig till Amerika.

ANNONS

ANNONS

Kort om potatisens tidiga historia

Det visar vilken central roll denna knubbiga rotväxt intar i både Europas och USA:s moderna historia. Underligt nog tog det tid innan de flesta människor insåg att man kunde äta den. Det var ju redan i början av 1500-talet som de spanska conquistadorerna upptäckte potatisen i Sydamerika. Men först använde bönderna den inte till människoföda utan som grismat eller att göra brännvin av. Så småningom förstod allt fler att den visst duger att äta – man ska bara koka den först!

I Uppsala botaniska trädgård lät Olof Rudbeck d.ä. odla potatis 1655 under namnet ”peruansk nattskatta”. I större skala odlades den på 1720-talet av Jonas Alströmer på Nolhaga gård vid Alingsås, men Carl von Linné var skeptisk, en misstro som delades av allmänheten. Genombrottet i Sverige kom på 1760-talet genom att svenska soldater som varit i krig med Preussen tog hem potatisen hit.

I Preussen verkade upplysningskungen Fredrik II energiskt för den. Som hyllning lägger man potatis istället för blommor på hans gravsten. Och som en påminnelse står i Besiekierz (i nuvarande polska Pommern) ett nära nio meter högt monument som föreställer en potatis!

Potatisplockare
Bild: Gunnar Sundgren / Upplandsmuseet
Potatisplockare i början av 1900-talet.

Potatislovet - höstlovets föregångare

Potatisen lade efter den allmänna skolplikten grunden till en annan nyskapelse: potatislovet. Det fanns ingen som helst avsikt att ge skolbarnen några dagars ledighet från skolarbetet, tvärtom. Barnen skulle i jordbrukssamhället hjälpa till att skörda knölarna, det betydde ett evigt bockande med stelfrusna fingrar under blöta och stormiga höstdagar om det ville sig illa. Det var alltså inte fråga om någon rekreation, utan om hårt arbete för barnen.

ANNONS

ANNONS

Potatisen blev folkets viktigaste basföda

Potatisen fortsatte att styra människornas vardag. Under första världskriget (1914-1918) var det enorm brist på potatis som ju var en viktig grundnäring. I Amsterdam demonstrerade husmödrar mot att potatis skulle skeppas till England, och polisen sköt dödliga skott. Detta så kallade Aardappeloproer firas än idag.

Artikelns författare vid det nästan nio meter höga potatismonumentet i Besiekierz.

Också i vårt land blossade över hundra hungeruppror upp. Sverige var aldrig så nära en revolution som då – mycket på grund av bristen på basvaran potatis. Potatisen var för stadsborna en grundpelare i möjligheten att överleva, men en del bönder var inte alltid solidariska med stadsbefolkningen. Det hände att de undanhöll potatis för att se om de kunde sälja potatisen med god förtjänst. I Tranås och i Karlshamnstrakten stormade arbetare potatiståg, i Norrköping tågade husmödrar ut till Himmelstalunds gård och krävde gratisutdelning av potatis.

Under båda världskrigen odlades mark upp i de krigsdrabbade länderna, både i de som förde krig och de som drabbades indirekt, och vad man odlade var framför allt potatis. En räkneoperation av brittiska näringsexperter under andra världskriget visade, att man kunde mätta nästan fyrahundra gånger mer munnar med potatis än att använda samma areal till köttproduktion. Moskva var under krigets somrar bokstavligen inbäddat i grön potatisblast för att livsnära de svältande invånarna.

Potatislov-höstlov-läslov

Idag finns det gamla potatislovet inte längre, istället har vi ett höstlov. Men 2016 beslutade regeringen att på ett initiativ av Läsrörelsen döpa om höstlovet till läslov. Detta för att motverka barnens allt mindre läsning av böcker och genom olika åtgärder stimulera dem till att göra det. För lärare betyder lovet en andningspaus för vidare pedagogiska förberedelser och för äldre elever, att de i god tid före jullovet läser i kapp kursmoment där de ligger efter. På det sättet har man så att säga räddat ett höstlov som tappat sin funktion. Dessutom kan man säga att det fortsätter att vara ett lov som inte är ett riktigt lov.

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkade potatisen folks livsvillkor under 1800-talet?
     
  2. Hur användes potatisen innan man kom på att den var god att äta efter att man kokat den?
     
  3. Varför kallades höstlovet tidigare för "potatislovet"?
     
  4. Ge några exempel som visar hur viktig potatisen var som basföda under de båda världskrigen.
     
  5. Vad förväntas du som elev numera göra under läslovet?

 

LÄS MER: Folke Schimanski, Mat - en krigisk historia, Leopard förlag, 2019
 

Folke Schimanski
Folke Schimanski

Text: Folke Schimanski, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.leopardforlag.se/forfattare/folke-schimanski/

Folke Schimanski är fil.mag. i historia, ekonomisk historia, statsvetenskap, nationalekonomi och teoretisk filosofi. Han är född i Berlin 1936.  Han har gett ut ett flertal böcker, däribland antologin Kvinnan och revolutionen, handboken Media för alla, Dröm och verklighet i DDR, Historien om Weimar, Berlin - en stads historia, De bortglömda (om andra världskriget i tredje världen) och nyligen Mat – en krigisk historia.

Han har arbetat som producent vid Sveriges Radio och skapade där bland annat demokratiprojektet Bandverkstan och ledde programmet Historia att minnas. Han har varit kulturredaktör på Computer Sweden. Hans stora intresse är nu hållbarhetsfrågor.

 

Senast uppdaterad: 13 november 2019
Publicerad: 27 oktober 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget

Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En...

M

Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under...

SO-rummet bok
M

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg...

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och...

ANNONS

Ämneskategorier

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Historia om mat och matvanor

Mathistoria som handlar om maträtter, kryddor och folks matvanor genom historien.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Mat och dryck

Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.