Eftergiftspolitiken

Vid Münchenkonferensen gav Storbritannien och Frankrike efter för Hitlers krav att Sudetlandet skulle tillfalla Tyskland. Hitler gav i gengäld löfte om att inte ställa några fler territoriella krav om de andra stormakterna gick med på det, vilket de också gjorde. Den brittiske premiärministern Neville Chamberlain deklarerade vid hemkomsten till London att freden var räddad genom överenskommelsen. Inför ett stort pressuppbåd visade han avtalet med Hitlers namnteckning och deklarerade högtidligt att överenskommelsen i München skapat ”fred för vår tid” (”peace for our time”). Redan i mars 1939 bröt Hitler avtalet och invaderade resten av Tjeckoslovakien.

Många historiker menar att andra världskriget hade kunnat undvikits om Storbritannien och Frankrike redan från början hade agerat mer beslutsamt mot Hitler. Enligt detta resonemang skulle Storbritannien och Frankrike ha ingripit militärt mot Nazityskland redan då det blev uppenbart att landet bröt mot Versaillesfredens bestämmelser. Västmakternas passivitet och eftergiftspolitik under 1930-talet hade gjort Hitler allt mer övertygad om att de inte skulle ta till vapen, även om han skulle ställa territoriella krav på Polen (vilket var nästa steg i Hitlers uppbyggnad av "Stortyskland", Tredje riket). Hitler lät därför höja insatsen och krävde av Polen att fristaden Danzig (nuvarande Gdańsk) - som lytt under nazistiskt styre sedan 1933 - och dess tysktalande befolkning skulle förenas med Tyskland. Kraven som ställdes gällde även ett annat stort landområde som tillhörde Polen (den s.k. polska korridoren) och som åtskiljde Tyskland och Ostpreussen (se karta).

Hitlers krav mot Polen blev under våren 1939 allt mer hotfulla, men nu ingrep både Storbritannien och Frankrike och garanterade Polen sin självständighet gentemot Tyskland. Hitler var dock övertygad om att Storbritannien och Frankrike inte menade allvar med denna garanti och att de inte skulle riskera ett nytt världskrig för Polens skull.

När sedan tyska styrkor, den 1 september 1939 korsade den polska gränsen, var tärningen kastad för sista gången. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget hade börjat.

LÄS MER: Andra världskriget

LÄS MER: Andra världskriget (artikelserie)

LÄS MER: Drang nach Osten - Lebensraum

LÄS MER: Hitlers Östeuropapolitik

LÄS MER: Andra världskrigets orsaker

Litteratur:
Alf W Johansson, Den nazistiska utmaningen: aspekter på andra världskriget, Studentlitteratur, 2014.
Antony Beevor, Andra världskriget, del 1 och 2, Historisk media, 2013.
Christine Hatt, Andra världskriget 1939-1945, Liber, 2003.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här nedan hittar du material som kan relateras till