Neville Chamberlain, på hemmaplan efter Münchenkonferensen - "Peace for our time"...
Eftergiftspolitiken
Lästid 4 minuter
Efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland 1933 inleddes militariseringen av landet, först i liten skala och sedan på en mer omfattande nivå. Militariseringen skedde till en början stegvis och i det dolda för att västmakterna inte skulle uppfatta att Tyskland bröt mot bestämmelserna i Versaillesfreden.
Det var till stor del hämndlystnad för den orättvisa Versaillesfreden som låg bakom Adolf Hitlers aggressiva utrikespolitik under senare delen av 1930-talet. Denna erövringspolitik inleddes 1936 med inmarschen i Rhenlandet, följt 1938 av annekteringen av Österrike. Därefter krävde Hitler att det historiskt tysk-etniska (tyskspråkiga) området Sudetlandet i Tjeckoslovakien skulle tillfalla Tyskland. Detta krav ledde fram till Münchenkonferensen den 30 september 1938 där Hitler mötte Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain, den franske konseljpresidenten Édouard Daladier och Italiens ledare Benito Mussolini för att diskutera det politiska läget.
ANNONS
Vid Münchenkonferensen gav Storbritannien och Frankrike efter för Hitlers krav att Sudetlandet skulle tillfalla Tyskland. Hitler gav i gengäld löfte om att inte ställa några fler territoriella krav om de andra stormakterna gick med på det, vilket de också gjorde. Den brittiske premiärministern Neville Chamberlain deklarerade vid hemkomsten till London att freden var räddad genom överenskommelsen. Inför ett stort pressuppbåd visade han avtalet med Hitlers namnteckning och deklarerade högtidligt att överenskommelsen i München skapat ”fred för vår tid” (”peace for our time”). Redan i mars 1939 bröt Hitler avtalet och invaderade resten av Tjeckoslovakien.
Många historiker menar att andra världskriget hade kunnat undvikits om Storbritannien och Frankrike redan från början hade agerat mer beslutsamt mot Hitler. Enligt detta resonemang skulle Storbritannien och Frankrike ha ingripit militärt mot Nazityskland redan då det blev uppenbart att landet bröt mot Versaillesfredens bestämmelser. Västmakternas passivitet och eftergiftspolitik under 1930-talet hade gjort Hitler allt mer övertygad om att de inte skulle ta till vapen, även om han skulle ställa territoriella krav på Polen (vilket var nästa steg i Hitlers uppbyggnad av "Stortyskland", Tredje riket). Hitler lät därför höja insatsen och krävde av Polen att fristaden Danzig (nuvarande Gdańsk) - som lytt under nazistiskt styre sedan 1933 - och dess tysktalande befolkning skulle förenas med Tyskland. Kraven som ställdes gällde även ett annat stort landområde som tillhörde Polen (den s.k. polska korridoren) och som åtskiljde Tyskland och Ostpreussen (se karta nedan).
Bild: SO-rummet.se Den polska korridoren var 1919–1939 Polens enda förbindelse till havet. "Korridoren" var officiellt en av de utlösande orsakerna till andra världskriget. Hitlers krav på järnvägsförbindelse och en "exterritoriell motorväg" mellan Ostpreussen och de övriga delarna av det Tyska riket avslogs av Polen.
Hitlers krav mot Polen blev under våren 1939 allt mer hotfulla, men nu ingrep både Storbritannien och Frankrike och garanterade Polen sin självständighet gentemot Tyskland. Hitler var dock övertygad om att Storbritannien och Frankrike inte menade allvar med denna garanti och att de inte skulle riskera ett nytt världskrig för Polens skull.
När sedan tyska styrkor, den 1 september 1939 korsade den polska gränsen, var tärningen kastad för sista gången. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget hade börjat.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: A. J. P. Taylor, Andra världskrigets ursprung, Karneval förlag, 2020 Alf W Johansson, Den nazistiska utmaningen: aspekter på andra världskriget, Studentlitteratur, 2014 Pierre Gilly, Europa mot katastrofen: Förspelet till andra världskriget, Verbal Förlag, 2019 Svante Lindström, Orsakerna till andra världskrigets utbrott, S Lindström Bygg, Redovisning & Förlag, 2020
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Den 1 september 1939 anföll Hitlers Tyskland grannlandet Polen. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland, och andra världskriget var därmed ett faktum. Vi ska här belysa dessa inledande händelser, men även se närmare på det komplicerade politiska och diplomatiska spel som föregick krigsutbrottet...
I den här artikeln utforskas idéerna bakom och utförandet av "Drang nach Osten" och begreppet "Lebensraum" - tanken att Tyskland behövde mer utrymme för sin befolkning, områden som skulle erövras i öst. Idéerna sträckte sig från 1800-talets Tyskland till nazisternas politik, och hade en djupgående påverkan på folken i Östeuropa. Texten belyser även nazisternas syn på "undermänniskor" och deras behandling av folktyskarna, tyskar som levde utanför Tyskland. Det blir tydligt hur dessa teorier och begrepp fick fruktansvärda konsekvenser för miljontals människor...
Polens öde under andra världskriget var dramatiskt och fyllt av svek. Hitler ville inte bara ta delar av Polen, han ville ha allt. Polens folk drabbades hårt, inte minst den intellektuella och politiska eliten som systematiskt utplånades. Krigets spår blev djupa och kom att påverka flera efterföljande generationer av polacker...
Adolf Hitler såg Tysklands framtid genom erövringen av Östeuropa och använde begreppet "Drang nach Osten" för att beskriva detta. Med stöd av det tyska folket och sin politik om "Lebensraum", arbetade han strategiskt för att först ta Österrike och Tjeckoslovakien innan han riktade sin uppmärksamhet mot Polen och Sovjetunionen. Trots internationella varningar och försök att förhandla från andra länder, fortsatte Hitler sin aggressiva expansion, vilket till slut ledde till andra världskrigets utbrott...
Del 1 av 2 i en artikelserie om Storbritannien i början av andra världskriget. Till en början gjorde Storbritannien eftergifter åt Hitler i tron att han skulle låta nöja sig med några landområden. Winston Churchill varnade tidigt för Hitlers framfart och slutligen tvingades britterna inse att Hitler inte tänkte nöja sig och att han måste stoppas...
Genomgång (11:42 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om bakgrunden och andra världskrigets händelseförlopp. Denna genomgång innehåller händelser precis innan kriget bryter ut och ett urval händelser fram till 1941. Innehåller bla annekteringen av Österrike, Blixtkrig, Blitzen, Operation Barbarossa och Pearl Harbor.
Här kan du se en pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (11:43 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om mellankrigstidens senare del med fokus på Hitlers maktövertagande och Nazitysklands väg mot andra världskriget.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (35:57 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om vägen till andra världskriget. Här berörs världsordningen efter 1919, fascismen, den stora depressionen, Tysklands expansion, västmakternas roll (bl.a. eftergiftspolitiken), Sovjetunionens roll, m.m.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (18:53 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om andra världskriget ur västmakternas perspektiv. Här berörs vägen till andra världskriget (bl.a. eftergiftspolitiken), kriget, USA:s ingripande, D-dagen, bombkriget (terrorbombningar), atombomberna, Nürnbergrättegångarna, m.m.
