1800-talet och nationalismen i Sverige, del 8: Uppfinnare och vetenskapsmän
Alfred Nobels uppfinningar banade ny väg på flera områden. Hans testamente har gjort Sverige berömt i hela världen.
Här kan vi lära känna några av de nationella "hjältar" som lyftes fram i Sverige under 1800-talet:
Christopher Polhem (1661-1751)
Christopher Polhem kallas ofta "den svenska mekanikens fader". Han föddes på Gotland. Egentligen hette han Polhammar, men han adlades så småningom och ändrade då sitt efternamn. Han studerade i Uppsala och reste sedan runt i Europa för att lära sig tekniska nyheter. När han kom hem grundade han den första tekniska undervisningen i Sverige. 1699 startade han Stjärnsunds bruk i Dalarna. Här drev han tillverkning av maskiner och redskap av olika slag, även pendelur tillverkades. För eftervärlden är han kanske mest känd för sina lås och för slussbyggnaden vid Trollhättan.
ANNONS
ANNONS
Jonas Alströmer (1685-1761)
Jonas Alströmer flyttade vid unga år till England. Där bedrev han framgångsrik handel och blev förmögen. Med sina pengar flyttade han hem till Sverige igen och byggde upp en textilindustri, Alingsås manufakturverk. Hans grundidé var att varor skulle tillverkas i Sverige. Då skulle också pengarna stanna i landet.
Alströmer hade även andra intressen förutom textiltillverkning. Han födde upp får, han odlade tobak och potatis! I Sverige var potatis ett okänt födoämne vid början av 1700-talet. Alströmer har fått äran av att vara den som infört potatisen i vårt land. Han deltog även i stiftandet av Vetenskapsakademien.
Carl von Linné (1707-1778)
Carl von Linné föddes i Stenbrohult i Småland. Då hette han egentligen Carl Linnaeus. Sitt efternamn ändrade han när han adlades 1762. Linné kom att bli Sveriges kanske mest kände vetenskapsperson. Medicin och botanik blev hans stora ämnesområden. Sina studier bedrev han inte bara i Sverige utan också i Holland, där han blev medicine doktor.
Alla vet idag att Linné ordnade växterna systematiskt i familjer. Han upprättade ett sexualsystem för växtriket. Linné blev professor i medicin vid Uppsala universitet. Ett stort antal vetenskapliga verk har skrivits av hans hand. Han genomförde också flera resor i olika delar av Sverige. Under dessa expeditioner samlade han växter förstås. Men inget undgick hans blick. I sina reseskildringar har han noggrant beskrivit inte bara naturen utan även folklivet, klädedräkter, redskap och mycket annat.
Som 25-åring gör han sin första resa och den går till Lappland. Senare gör han resor bland annat till Öland och Gotland och till Skåne.
Carl von Linné dog 1778, men hans minne och hans verk har levt kvar. Den som vill se hur han bodde och arbetade, kan göra ett besök på hans Hammarby strax utanför Uppsala. Där finns husen kvar, hans arbetsrum och hans örtträdgård.
Nils Ericson (1802-1870)
Nils Ericson föds i Värmland. Ett år senare föds hans bror John. Familjen flyttar till efter några år till Västergötland. Här kommer bröderna Nils och John så småningom i lära hos Baltzar von Platen (han som ansvarade för Göta kanal), som snabbt upptäcker deras tekniska begåvningar. Nils hjälper till med byggandet av Göta kanal och han konstruerar slussar och akvedukter. Den under 1800-talet berömda akvedukten i Håverud är Nils Ericsons verk. Medan brodern John försvinner utomlands och blir världsberömd, stannar Nils kvar i Sverige. Hans vän Adolf Eugène von Rosen talar varmt om järnvägar, men Nils anser att kanaler är vad Sverige behöver. Till slut låter han sig dock övertygas och han börjar bygga järnvägar och konstruera järnvägsbroar.
ANNONS
ANNONS
För sina stora insatser för fosterlandet adlas Nils och han tar då bort ett "s" ur sitt efternamn. Brodern John borta i Amerika kan aldrig förlåta Nils detta "svek".
Den som besöker Stockholm kan se en staty av Nils Ericson framför centralstationen. I Göteborg är bussterminalen vid Centralstationen uppkallad efter honom.
John Ericsson (1803-1889)
John Ericsson föds i Värmland. Sverige blir snart för litet för Johns tekniska geni. Medan brodern Nils stannar kvar hemma och bygger järnvägar, så flyttar John till England. Han konstruerar propellrar, ånglok och mycket mer. Efter några år räcker inte ens England till för honom. Han flyttar vidare till Amerika. Amerika är den nya världen, de stora möjligheternas land.
John Ericsson är mest känd som en av uppfinnarna till propellern och som konstruktör av krigsskeppet USS Monitor som tjänstgjorde i nordstaternas flotta i det amerikanska inbördeskriget. Monitors konstruktion kom att revolutionera krigföringen till sjöss.
Här får John tillfälle att utveckla alla sina stora tekniska idéer. Men ofta måste han kämpa hårt för dem. Han är så långt före sin tid att folk inte tror på honom. Hans idéer är alltför fantastiska. Men John är envis och han lyckas för det mesta. Han blir ett stort namn både i Amerika och Europa. Något han inte lyckas med innan han dör, är att utvinna kraft ur solenergi. Men han är helt övertygad om att det ska gå!
Trots sitt världsrykte lever John Ericsson hela sitt liv under mycket enkla förhållanden. De pengar han får in investerar han genast i nya uppfinningar. Han bor hela tiden i en liten mörk lägenhet i ett av New Yorks ruffiga områden. Familj skaffar han aldrig. Men han har en son i Sverige! Dock ska sonen Hjalmar bli 52 år och John själv 75 innan de någonsin träffas. Det sker då sonen gör en resa till USA. Innan John lämnade Sverige hade han en flickvän, Carolina. Hennes föräldrar ansåg emellertid att John var för "dålig" för deras dotter. Alla brev som John och Carolina skickade till varandra beslagtogs av fadern. Båda undrade varför den andra aldrig besvarade breven. John visste inte att Carolina var gravid då han for till England. Hon skickades hemifrån för att föda barnet på annan ort. Barnet lämnades bort direkt. Så småningom fick Johns mor veta att hon hade en sonson och hon tog då hand om honom. John tog själv aldrig kontakt med sin son, utan det är sonen som i vuxen ålder kontaktar sin far.
ANNONS
ANNONS
John arbetar all sin vakna tid, ända fram till sina sista timmar. Man kan gott säga att han är en arbetsnarkoman. Han deltar inte i umgängeslivet mer än absolut nödvändigt för att marknadsföra sina uppfinningar eller tigga pengar till nya projekt. Inte heller besöker han någonsin Sverige. Men han håller brevkontakt med släkt och några vänner i sitt hemland.
Hemma i Sverige betraktas John Ericsson alltid som svensk. Man betonar hans patriotism och hans arbete för fosterlandet. Det har John även själv sagt. Amerika är bara hans arbetsplats. Hans hjärta är och förblir i Sverige. Det är för Sveriges skull han arbetar. Och det är i Sverige han vill bli begravd.
I Sverige nämner man alltid John Ericssons namn med stolthet. Se här vilket snille Sverige förmått föda! Hela världen känner till John Ericsson och hela världen vet att han är svensk!
En av Johns stora bedrifter är hans minikrigsfartyg - Monitorn. Under amerikanska inbördeskriget 1861-1865 besegrade de små monitorerna sydstaternas stora pansarskepp Merrimac. Sverige får sedan ett antal monitorer till sitt sjöförsvar.
Efter John Ericssons död förs hans kropp under stora hedersbetygelser med ett amerikanskt militärfartyg över till Stockholm. Därifrån förs hans kista på järnväg upp till Värmland. Överallt utefter järnvägen står människor för att hedra hans minne. Man skriver hyllningsdikter. Sveriges son har återvänt till fosterjorden.
Hans grav, ett mausoleum, finns i Filipstad.
Adolf Erik Nordenskiöld (1832-1901)
Adolf Erik Nordenskiöld föds i Helsingfors. Han lämnar så småningom Finland och bosätter sig i Stockholm. Han är adelsman, vetenskapsman och forskningsresande. I Stockholm blir han professor vid Riksmuseet och han undervisar vid Teknologiska institutet (dagens Tekniska högskola).
Nordenskiöld gör ett antal expeditioner till Spetsbergen och till Grönland. Allra mest känd har han dock blivit för sin upptäckt av Nordostpassagen, det vill säga sjöförbindelsen mellan Nordpolen och Sibirien. Den expeditionen genomför han med fartyget Vega 1878-1880.
Tidningarna har ofta Nordenskiölds namn i sina spalter. Han är Sveriges stolthet sedan länge. Men med Vega har han, och därmed Sverige, lyckats med en expedition som rika, sjöfarande nationer som Holland och England ansett omöjlig.
ANNONS
ANNONS
Alfred Nobel (1833-1896)
Alfred Nobels namn är starkt knutet till Sverige, men själv förde han en internationell tillvaro. Han föddes i Stockholm, växte upp i S:t Petersburg och återkom som vuxen till Stockholm för att senare bosätta sig i Paris. Vi vet alla att han uppfann dynamiten och han startade fabriker i många olika länder.
Han testamenterade också pengar att årligen delas ut till vetenskapspersoner som gjort epokgörande upptäckter, samt till personer som gjort de största insatserna för världsfreden. Det är därför som Sverige och Stockholm är i vetenskapsvärldens fokus en dag varje år, den 10 december, då nobelpriset delas ut. Det är en svensk nationell manifestation.
Eftersom Sverige och Norge var i union när Nobel skrev sitt testamente så delas fredspriset ut i Oslo.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad betydde "hjältar" inom industri och vetenskap för Sveriges nationalism under 1800-talet?
- Hur bidrog Alfred Nobels uppfinningar och testamente till Sveriges rykte i världen?
- På vilket sätt påverkade Christopher Polhems arbete och uppfinningar den tekniska utbildningen och industrin i Sverige?
- Vilken roll spelade Jonas Alströmer i introduktionen av nya jordbruksprodukter och industrier i Sverige under 1700-talet?
- Beskriv Carl von Linnés bidrag till vetenskapen.
- Hur skiljer sig bröderna Nils och John Ericsons karriärer åt, och vad är de mest kända för?
Fundera på:
- Hur tror du att samhällets syn på vetenskap och uppfinningar har förändrats från 1800-talet till idag? Ge exempel på hur vi idag uppmärksammar vetenskapliga framsteg jämfört med hur det gjordes på 1800-talet.
M LÄS MER: Sverige under 1800-talet
S LÄS MER: Nationalismens historia
S LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige (artikelserie)
S LÄS MER: Svensk identitet och nationalism i ett historiskt perspektiv
M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914
S LÄS MER: Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion
M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
M PODCAST: Stater och nationer
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Staffan Björck, Heidenstam och sekelskiftets Sverige, Stockholm, 1946
Stefan Bohman, Historia, museer och nationalism, 1996
Alf W. Johansson, Vad är Sverige? Röster om svensk nationell identitet, Prisma, 2001
Göran Hägg, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, 2003
Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen, Daidalos, 1996
Ernest Gellner, Nations and nationalism, Blackwell, 1983
Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900, 1996
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Läs mer om
- Nationalromantiken
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 1: Göticismen, skandinavismen och historieromantiken
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 2: Svensk-norska unionen
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 3: Naturromantik och hembygdsromantik
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 4: Carl Larsson
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 5: Skansen i Stockholm
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering
- Vägen till Tysklands enande, del 1: Den tyska nationalromantiken
Artikelserie om 1800-talet och nationalismen i Sverige
