1800-talet och nationalismen i Sverige, del 3: Naturromantik och hembygdsromantik
Naturromantik, agrarromantik, hembygdsromantik
Långt hemifrån idealiserar man gärna hembygden: "Just detta avstånd gav bilden av hembygden en särskild, svårmodig glans." Så skriver litteraturvetaren Staffan Björck 1946 om sekelskiftets hembygdsromantik. Hembygden - ofta i starkt idealiserad form, spelar en stor roll i konst, litteratur och samhällsdebatt mot slutet av 1800-talet. Björck ser urbaniseringen och emigrationen som de viktigaste orsakerna till detta hembygdsintresse.
ANNONS
ANNONS
Urbaniseringen och centraliseringen fortgick i allt snabbare tempo under senare delen av förra seklet. Den nationella tanken växte sig allt starkare. Men samtidigt stärktes känslan för hembygden, naturen och bondelivet. Hur kan man förklara detta? Finns det inte en motsättning mellan nationalism och hembygd?
Både ja och nej. Visst är hembygds- och agrarromantiken en reaktion mot stordriften, industrialismen, städerna, fabrikerna. Men man kan också påstå att nationalismen förstärks av dessa strömningar.
"Ladugården", målning gjord 1887 av Hanna Pauli (1864-1940), Göteborgs konstmuseum.
Maurice Barrès, fransk konservativ författare runt förra sekelskiftet, säger att sann nationalism bygger på lokalkänslan. Den som har intresse för och är känslomässigt bunden till hembygden, har samtidigt den rätta förståelsen för hela nationen, menar han. Den svenske konstnären Carl Larsson säger samma sak: "för att kunna älska det hela måste man att börja med älska delen". Kanske hade han tagit intryck av Barrès. Björck däremot, hävdar att den provinsiella hembygdsrörelsen runt sekelskiftet ofta innebar en oreflekterad kärlek till torvan och stod ganska främmande för nationell gemenskapskänsla. Carl Larsson å sin sida kallar fäderneslandet "den stora gemensamma torvan".
Klart är ändå att parallellt med en stark nationalism fanns en stark känsla för hembygd och natur. Nationella och provinsiella tankar förekommer hela tiden jämsides. Sverige är en enad nation, men med stora lokala variationer, vilka utgör en nationalrikedom. Vi har författare som Ola Hansson, Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam och Gustaf Fröding, som ger uttryck för regionala tankar.
ANNONS
ANNONS
Men vi har också August Strindberg som även här står som en motpol. I inledningen till Svenska Folket argumenterar han mot myterna om vårt urgamla svenska kulturarv. Folkdräkten och folkvisan brukar framställas som våra mest ursvenska nationalegendomar. Men folkdräkten i sitt nuvarande skick är inte speciellt gammal, hävdar han. Folkvisan är varken särskilt folklig eller ens alltid svensk. Visorna är skrivna av "herremän" - inte sällan av utländsk härkomst - och inte som vi vill tro under arbetet ute på åkern. Likaså är Dalarna - "det ursvenskas vagga och härd" - senare bebyggt än både Götaland och södra Svealand. Man frestas tro, skriver Strindberg, att "svenska folket icke är en nation utan en hel mängd små stammar vilka leva i en evig fejd med varandra och därför hindra uppkomsten och fortvaron av något nationellt".
Moderna forskare som Sverker Sörlin säger att regionalismen fungerade som en motvikt till förändringsprocesser, till industriell kapitalism och till modernitet. Regionen hade stor betydelse för människors identitet och blev härigenom för många ett ideal, en positiv motsats till det moderna samhällets kulturupplösning. När allt förändrades och omvärderades framstod regionen med sin trygga lantlighet och sin ursprungliga folkkultur som ett alternativ.
Natur och hembygd i litteraturen
Hembygdsromantiken var stark mot slutet av 1800-talet. De stora befolkningsomflyttningarna inom landet och speciellt inflyttningen till städerna har väsentligt bidragit till detta. En annan viktig orsak till hembygdsromantiken var emigrationen till Amerika.
Hembygdsromantiken är kanske ytterst en längtan tillbaka till det alltmer hotade agrarsamhället. Idealiseringen av naturen, bonden och "torpet där man föddes" bygger på samma värderingsgrund, det vill säga framhävandet av det enkla, ursprungliga och trygga i kontrast till ett bullrigt, hetsigt och ständigt föränderligt samhälle. Där finns dels den rena naturromantiken, dels den agrara romantiken som framhåller sädesfälten, arbetet på åkern eller fliten och gemenskapen i bondstugan.
ANNONS
ANNONS
Tidigare hade man sett det som något naturligt, inget man behövde speciellt lyfta fram. Men nu när industrialismen på allvar hotar jordbrukssamhället upptäcker man värdet av vad som är på väg att förloras och börjar idealisera dessa värden.
"Hemkänslan, liksom religionen är mystisk. De trådar, som binda oss vid hemmets jord, äro af ogripbart stoff; kanhända är det därför de äro så svåra att slita." Så skriver författaren Hjalmar Söderberg 1895. Den som ändå försöker slita sina rötter ångrar sig. Lugnet inställer sig först när man åter trampar barndomens mark. Här har vi goda exempel i Heidenstams dikt "För mig finns ingen väg från hemmets dörr" och de välkända raderna i hans "Ensamhetens tankar": "Jag längtar hem sen åtta långa år. [...] Jag längtar marken, jag längtar stenarna där barn jag lekt". Just dessa Heidenstams strofer sätter Ellen Key, kultur- och samhällsdebattör runt sekelskiftet, främst i den patriotiska diktningen. Hon väljer den "jordbundna, skogsdoftande hembygdskänslan" framför de storordiga fosterlandsdikterna.
Man hyllar arbetet och jorden. Att själv få skörda vad man sått blir ett ideal i industrialismens tid. En kontrast till arbetet vid en bullrig och smutsig maskin som bestämmer arbetstakten. En kontrast till att bara sen en liten del av sitt arbete men kanske aldrig den färdiga produkten. Någon annan tar hem vinsten på ens jobb och betalar ut en minimal lön. Lantmannen bestämmer över sig själv i alla lägen. Fliten och arbetsgemenskapen i bondstugan på vinterkvällen besjungs eller de gamla jultraditionerna i prästgården.
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Nationalismens historia
LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige (artikelserie)
LÄS MER: Svensk identitet och nationalism i ett historiskt perspektiv
LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914
LÄS MER: Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion
PODCAST: Stater och nationer
ANNONS
Dalarna i svensk kultur
Där finns en dalarörelse i svensk kultur runt sekelskiftet. Det var också i Dalarna som Carl Larsson kom i förbindelse med "ursvenskhetens ådra". Konstnärerna flyttade hem från Paris för att studera svensk natur och svenskt folkliv. Det är det typiskt svenska i naturen man vill fånga: de djupa skogarna, böljande sädesfält, ljusa björkbackar, snötyngda fjäll.
Författarna använder sig ofta också av dalamotiv. I Svenskarna och deras hövdingar berättar Heidenstam om "de ärliga och goda dalamännen" som hade brått till kyrkbacken, för att "innan julens fridstid gick in" betala skatt till präst och fogde.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Hur påverkade industrialiseringen och urbaniseringen människors syn på hembygden under 1800-talet?
- Hur förklaras sambandet mellan nationalism och hembygdsromantik i texten?
- Beskriv hur natur och hembygd framställs i konst och litteratur baserat på exempel av Carl Larsson och Selma Lagerlöf.
Fundera på:
- Kan du tänka dig att den starka känslan för hembygd och natur som fanns på 1800-talet även finns kvar i dagens samhälle? Fundera på hur det kan se ut idag.
- Varför tror du att vissa konstnärer och författare på 1800-talet valde att idealisera det enkla lantlivet istället för att omfamna det moderna stads- och industrilivet.
- Finns det några hembygdsromantiska ideal i dagens svenska samhälle, exempelvis i kultur, festligheter eller i hur vi värderar olika landskap och platser?
Litteratur
Arne Biörnstad, Skansen under hundra år, 1991
Staffan Björck, Heidenstam och sekelskiftets Sverige, Stockholm, 1946
Stefan Bohman, Historia, museer och nationalism, 1996
Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900, 1996
Lena Rydin, Carl Larsson-gården, 1994
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Läs mer om
- Sverige under 1800-talet
- Nationalromantiken
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 1: Göticismen, skandinavismen och historieromantiken
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 2: Svensk-norska unionen
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 4: Carl Larsson
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 5: Skansen i Stockholm
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 8: Uppfinnare och vetenskapsmän
- Vägen till Tysklands enande, del 1: Den tyska nationalromantiken
- Nationalismens historia
Artikelserie om 1800-talet och nationalismen i Sverige
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 1: Göticismen, skandinavismen och historieromantiken
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 2: Svensk-norska unionen
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 3: Naturromantik och hembygdsromantik
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 4: Carl Larsson
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 5: Skansen i Stockholm
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering
- 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 8: Uppfinnare och vetenskapsmän
- Nationalromantiken
