De tidiga upptäckarna 1: Elden låter människan erövra världen

Det krävdes flera värdefulla framsteg och uppfinningar innan människan kunde göra sig till härskare över jorden. En avgörande händelse var att människan lärde sig tämja elden, att mata den. Att värma sig vid eld förstår djuren - se på katten! Men inget djur kan hantera eld – inte tända den eller ta in den i sina grottor. Elden gav människan skydd mot de stora rovdjuren. Elden gav värme och möjlighet att laga varm mat.
M

Handel och upptäcktsresande har under årtusenden gått hand i hand. De är två sidor av samma mynt.

Enligt dagens forskare uppstod den mänskliga ras som vi tillhör, Homo sapiens, i Afrika. Därifrån spred människan sig under årtusendena till alla kontinenter utom Antarktis. Men utan elden hade människan än idag levt som en liten stam begränsad till jordens varmaste trakter. Långt senare gav elden människan möjlighet att bränna lera till keramik och att smälta malm till metall.

Kniven, nålen och tråden

Avgörande för att människan skulle kunna sprida sig över jorden var också kniv, nål och tråd. Utan verktyg kan människan inte ge sig på de stora rovdjuren. Vi har varken klor eller långa tänder. En människa kan inte döda en älg utan vapen och sedan enbart med tänder och händer få av skinnet och stycka köttet. Upptäckten att en sten kan användas som skärverktyg förändrade människans tillvaro. Stenen kunde användas till att bearbeta andra material som trä och ben. De vassa stenarna som förbättrades till flintknivar är förutsättningen för nålen, tråden, spjutet, bågen, grävkäppen och båten.

ANNONS

Data och fakta

6000 f.Kr: Sumerer slår sig ned i Mesopotamien.

3000 f.Kr: Bevis för att sumerer har rest till avlägsna länder.

Ca 2300 f.Kr: Egyptiern Harkhuf sänds till landet Yam.

1493-1492 f.Kr: Drottning Hatshepsuts expedition till landet Punt.

Med nål och tråd kan människan skaffa sig ett skyddande skal för sin kropp, som var och är anpassad för ett liv på den afrikanska savannen. I en norrländsk vinter med 20 minusgrader skulle de flesta människor inte leva mer än några timmar utan kläder.

Jakt på föda drev de första upptäckarna

Drivkraften bakom de första upptäckarnas vandringar och båtfärder över jordklotet var främst jakten på föda. När det blev för många människor på ett ställe för att maten skulle räcka, gav sig somliga iväg eller beordrades bort. Då fick en grupp unga män och kvinnor ge sig av för att starta ett nytt samhälle längre bort. Och med eldens och knivens hjälp kunde människan anpassa sig till olika klimat och sprida sig över hela jorden. Inuiterna överlever i polarvinterns bitande kyla och Sydafrikas bushmän i till synes vattenlösa öknar.
Det är dessa - de första människorna på varje plats - som är de egentliga upptäckarna. Allt annat är återupptäckter.

De ursprungliga upptäckarna slog sig inte bara ner på stora kontinenter. Många små öar, tiotals, ibland hundratals mil från närmaste granne, var befolkade, när de återupptäcktes av olika resenärer. Påskön i Stilla havet ligger över 50 mil från närmaste grannö. Grannön undantaget är det omkring 150 mil till närmaste ögrupp och över 300 mil till fastlandet. Men när européerna kom till Påskön första gången år 1722, var den bebodd sedan länge.

Hur många liv som gått till spillo innan sådana öar upptäcktes är det ingen som vet. När öarna i Söderhavet blev överbefolkade, sändes expeditioner ut över havet för finna nytt land. I bästa fall lyckades de, i annat fall väntade döden på oceanen. Att återvända var inte att tänka på. Det var svårt att finna de små öarna i oceanerna; även om de européer som först nådde öarna berättade om sin upptäckt, kunde det ibland dröja årtionden innan någon fann dem på nytt.

När vi talar om upptäcktsresor, är det alltså från vårt eget perspektiv. Urbefolkningarna i Amerika och Australien hade redan upptäckt sina kontinenter när de ljushyade främlingarna många tusen år senare kom seglande. Urbefolkningen i Australien hade bott där omkring 65 000 år när de första européerna anlände i början av 1600-talet.

Handeln - upptäckternas motor

Efterhand lärde sig människan att bygga hus och odla. Därmed behövde människorna inte längre ströva omkring för att skaffa mat; den kunde odlas på åkrarna. Människan blev bofast. Det betydde naturligtvis inte att allt som behövdes fanns just där det växte bra på fälten. Viktiga varor måste hämtas i främmande områden, och därmed dyker en ny typ av upptäckare upp i historien: handelsmannen. Handel och upptäcktsresande har under årtusenden gått hand i hand. De är två sidor av samma mynt.

ANNONS

Lockelsen att bli rik på lönande affärer och behovet att få hem vissa varor har fått miljoner människor att satsa sina liv och sina pengar på färder till okända trakter. I många fall har både liv och pengar gått förlorade. Härskare har genom tiderna sänt ut otaliga expeditioner med uppgift att föra hem rikedomar eller att kartlägga och erövra lönande handelsvägar.

Sumerernas handelsfärder

Omkring 6000 år f.Kr slog sig sumererna ner i södra Mesopotamien. Efterhand växte stora städer fram i området. Omkring år 3000 f.Kr gav sig sumerer ut på färder till avlägsna länder. Deras skepp följde Persiska viken österut och fortsatte troligen till floden Indus. Viktiga varor att ta hem var metaller, tyg och timmer.

Sumererna skrev med spetsiga trästavar i våta lertavlor, som sedan fick soltorka. En del lertavlor brändes hårda vid eldsvådor och har bevarats till vår tid. De berättar för oss om sumerernas upptäcktsfärder. Med sumerernas färder kom också kartorna. En av de äldsta bevarade kartorna, är just en bränd lertavla från staden Babylon. Kartan är från 500 f.Kr och visar förutom Babylon floden Eufrat och området Armenien.

Den förste kände upptäckaren

Den förste upptäckare vars namn vi känner hette Harkhuf och levde i Egypten. Omkring 2300 f.Kr sändes han av sin härskare ut för att utforska vägen till riket Yam. Första gången kom han tillbaka med "alla möjliga gåvor". Så står det i den inskription som Harkhuf lät hugga in i sin grav för att eftervärlden skulle få veta vad han uträttat.

Tredje gången, står det, återvände han med 300 åsnor lastade med rökelse, elfenben, träslaget ebenholts och andra dyrbarheter. Sista gången kom han tillbaka med en dansande dvärg. Kungen var så ivrig att få se dvärgen att Harkhuf själv fick resa de 80 milen till huvudstaden Memfis för att visa upp den kortvuxna människan.

Färderna till Punt

I Harkhufs gravskrift nämns landet Punt. Dit kom egyptiska expeditioner under århundraden för att få tag på ebenholts, silver, guld samt myrra och rökelse - båda väldoftande substanser som brändes i templen.

I sitt nionde regeringsår sände drottning Hatshepsut en stor expedition till Punt. Berättelsen om den finns bevarad i form av reliefer, huggna i sten, i ett tempel som hon lät bygga. Där syns än idag de egyptiska sändebuden lämna gåvor till kungen av Punt och hans hustru. På andra bilder ser vi myrraträd i krukor bäras ombord på de egyptiska skeppen. Sedan visar bilderna hur flottan avseglar. Dessa bilder är den äldsta skildringen av en stor handels- och upptäcktsfärd. Färden ägde rum mellan 1493 och 1492 f.Kr - ett märkligt sammanträffande. Samma årtal e.Kr skulle ännu en stor upptäcktsfärd äga rum – Christofer Columbus resa till Amerika. Var Punt låg vet vi inte, men mycket pekar på Afrikas östkust söder om Sahara.

ANNONS

Kreta - ett handelscentrum

Egyptierna handlade inte bara med Punt. Några dagars seglats norrut låg ön Kreta i Medelhavet. Därifrån hade handelsmän kommit sedan 3500 år f.Kr. Den minoiska kulturen på Kreta dominerade länge Medelhavet, och handelsfartygen gick ända bort till Spanien och Frankrike. Omkring 1400 f.Kr gick riket hastigt under. Troligen förstörde ett jordskalv stora delar av huvudstaden och sedan kom plundrare och satte eld på resterna.

LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern

LÄS MER: Sumererna

LÄS MER: Forntidens Egypten

LÄS MER: Den minoiska kulturen på Kreta

LÄS MER: Urfolk och minoriteter

LÄS MER: De tidiga upptäckarna 2: Fenicierna - de hemlighetsfulla handelsmännen

LÄS MER: Forntidens och antikens huvudlinjer

LÄS MER: Floderna och de första stora civilisationerna

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var det som drev de första upptäckarna ut över jorden?
     
  2. Vilka framsteg gjorde att människorna kunde sprida sig över världen?
     
  3. Vilken upptäckt gjorde att människan kunde bli bofast?
     
  4. Nämn några av de varor som sumererna handlade med.
     
  5. Varifrån kom den förste upptäckare vars namn har bevarats?
     

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 3 juni 2024
Publicerad: 16 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S
Cheyennekrigare

Little Wolfs krigare i elden - Cheyennefolkets marsch genom historien

Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas urfolk. Han...

M
Ritual med rökelse

Myrra och rökelse var värdefulla varor under antiken

Myrra och rökelse, hartser (kåda) från balsamväxter, var mycket värdefulla varor under antiken. Den...

SO-rummet bok
M
Egyptiskt par

Kärlek vid Nilen

Dikten "Jag vill till henne" skrevs för över 3 000 år sedan i det forntida Egypten. Denna...

M
Vikingaskepp

Vem upptäckte Amerika?

Egentligen är det dumt att ställa frågan vem som upptäckte Amerika. Det har bott människor i...

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

SO-rummet bok
L
Majs

Majsens historia

De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Människans förhistoria och stenåldern

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...

Hi

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Hi

De mesopotamiska kulturerna

De mesopotamiska kulturerna (3000-500 f.Kr) utgör civilisationens vagga. Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och...

Hi

Forntidens Egypten

Det egyptiska riket längs med Nilen varade i flera tusen år. Invånarna i forntidens Egypten styrdes av en farao som...

Hi

Aboriginernas historia

De australiska urinvånarna kallas för aboriginer. Här hittar du fakta om aboriginernas historia.

Hi

Nordamerikas urbefolkning

Nordamerikas urbefolkning har levt i de områden som idag utgör USA och Kanada i tusentals år. Urfolken har med tiden...

Relaterade taggar

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Grottmålningar

Jägarstenålder

Jägarstenåldern innefattar den äldsta och större delen av stenåldern (i Europa ca 40 000 - 10 000 f...

Hi
Vetefält

Bondestenålder

Bondestenåldern (yngre stenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern...

Hi
Egyptier med oxar

Flodkulturer

En flodkultur är en högkultur - en tidig civilisation - som uppstått kring ett flodsystem vars...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...