Minoerna bedrev omfattande handel i östra Medelhavet. Framför allt handlade man med Egypten, Mindre Asien och Mesopotamien. Till dessa länder exporterades bland annat timmer, olivolja och keramik. På hemvägen kunde fartygen vara lastade med textilier, metaller och annat.
Minoerna hade också utvecklat egna skriftsystem. Det mest kända kallas Linear A och användes bland annat för att hålla ordning på varor och andra delar av palatsens ekonomi. Forskare kan läsa tecknen, men språket bakom dem har ännu inte kunnat tydas. Därför finns det fortfarande mycket vi inte vet om människorna som levde på Kreta under den minoiska tiden.
Omkring år 2000 f.Kr byggdes de första kungapalatsen på Kreta. De låg i Knossos, Faistos och Malia.
Palatset i Knossos
Det mest kända palatset var det i Knossos. Palatset var enormt stort och upptog en yta på över 22 000 kvadratmeter. Det låg på en höjd och var delvis uppbyggt i terrassform med upp till åtta våningar. Genom århundradena genomgick palatset flera ombyggnader och fick även många tillbyggnader, sannolikt till följd av jordbävningar.
Palatset hade fyra ingångar och i mitten låg en stor rektangulär öppen gård. På denna gård utförde ibland unga män och kvinnor akrobatiska uppvisningar där levande tjurar användes som plint. Tillvägagångssättet – som säkert var livsfarligt – finns beskrivet i flera väggmålningar som bevarats. Det gällde att springa fram mot det framrusande djuret och alldeles inpå göra ett avstamp och greppa tag i tjurens horn. När den kastade sitt huvud bakåt gjorde de tävlande en volt över dess rygg och försökte landa på sina fötter bakom tjuren. Efter några timmars tävlande med volter över tjuren fördes den bort till ett altare för att slaktas med en dubbelyxa.
Palatset var residens för kungarna och deras hovfolk. Dessutom användes en del rum för religiösa ceremonier. Det fanns otaliga korridorer, trappor och pelargångar i palatset. Här fanns till och med toaletter med vatten och avlopp. Rinnande vatten från bergen leddes in i palatset via ett jättelikt vattenledningssystem. Spillvattnet från toaletterna sköljdes bort via ett rörsystem till en underjordisk avloppskanal.
Palatsets sista tid
Omkring 1450 f.Kr förstördes många av Kretas minoiska palats. Knossos överlevde längre och kom under starkt mykenskt inflytande. Omkring 1400 f.Kr förstördes stora delar av palatset i en brand. Exakt vad som orsakade den slutliga förstörelsen är fortfarande oklart.
Den minoiska kulturen försvann inte över en natt. Redan före Knossos förstörelse hade mykenerna från det grekiska fastlandet fått allt större inflytande på Kreta. Det märks bland annat genom att deras skriftsystem, Linear B, började användas i Knossos. Efterhand tog den mykenska kulturen över alltmer, och den minoiska civilisationen förlorade sin tidigare dominerande ställning i området.
Kan Knossos ha inspirerat till myten om labyrinten och Minotauren?Knossos förknippas med en av den grekiska mytologins mest kända berättelser. Enligt myten lät kung Minos bygga en väldig labyrint där Minotauren hölls fången – ett monster som var hälften människa och hälften tjur. Hjälten Theseus lyckades döda Minotauren och hitta ut ur labyrinten med hjälp av en tråd. Ingen vet om palatset i Knossos verkligen ligger bakom berättelsen. Men byggnaden hade mängder av rum, korridorer och trappor, samtidigt som tjurar hade en viktig plats i den minoiska kulturen. Arkeologen Arthur Evans, som grävde ut stora delar av Knossos från år 1900, ansåg att detta kunde ha bidragit till myten om labyrinten och Minotauren. Det var också Evans som började kalla kulturen ”minoisk” efter den mytiske kung Minos.
|
M LÄS MER: Den minoiska kulturen på Kreta
M LÄS MER: Från minoisk kultur till grekisk
M LÄS MER: Mykene
M LÄS MER: Antikens Grekland
S LÄS MER: Greklands historia
M LÄS MER: Handelsförbindelser över Medelhavet under forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna och fenicierna
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Bra Böckers Lexikon 2000, del 6 och 13, Bonniers, 1996 och 1997
Anna Michailidou, Knossos – A Complete Guide to the Palace of Minos, Ekdotike Athenon S.A., 2004
Richard Neer, Richard, Art and Archeology of the Greek World, A new History, c 2500 - c150 BCE, Thames & Hudson, 2012
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
