Intriger om makten
Filip var gift med prinsessan Olympia från Epirus (ett grekiskt område i dagens Albanien, se karta). Men förhållandet mellan makarna blev kyligt efter att Filip förälskat sig i en flicka från Egypten. Olympia tvingades därefter att flytta till sin bror som var kung av Epirus.
För att stifta fred i familjen gifte Filip bort sin dotter till kungen av Epirus. Han var visserligen hennes morbror, men sånt brydde man sig inte om på den tiden.
Under bröllopsfesten mördades kung Filip. Numera anser en del historiker att det var Alexander och hans mor som låg bakom mordet.
Alexander ärvde en väldrillad armé
Efter Filips död utropades Alexander till kung. Han ärvde därmed en av dåtidens bäst tränade arméer.
Alexander startade nu ett krig mot stormakten och ärkefienden Persien som styrdes av kung Darius III.
Våren 334 f.Kr tog hans armé sig över Bosporen till den asiatiska sidan (se karta). Slaget stod vid en liten flod som hette Granicus och Alexander vann.
Perserna besegras
Nu samlade Darius ihop en jättearmé på omkring 100 000 man. Alexander förfogade över knappt 50 000 man. Vid Issos, norr om den syriska staden Aleppo, mötte han perserkungen Darius för första gången ansikte mot ansikte.
Alexanders strategi var ett stormanfall rätt mot persernas kungavagn. I det våldsamma slaget lyckades Darius såra Alexander i låret innan han själv tvingades fly. Efter sig lämnade han sin mamma, hustru och barn som hamnade i fångenskap men behandlades väl av Alexander.
Alexander drog sedan vidare till Egypten där han bland annat grundade staden Alexandria. Två år senare kom avgörandet. Vid slaget vid byn Gaugamela år 331 f.Kr slog han åter Darius efter en plan som var så genial att den kom att utnyttjas av Napoleon mer än två tusen år senare.
Alexander skapade ett enormt imperium
Nu ville Alexander erövra världen. Därför kommenderade han sin armé mot Indien. Men vid en av Indus bifloder ville trupperna inte fortsätta. De hade då marscherat med Alexander i 17 000 kilometer. Nu fick det räcka, soldaterna ville hem. Den nu svårt alkoholiserade Alexander tvingades därför ge order om återtåg (tillbakamarsch).
En kort tid därefter drabbades Alexander av en mystisk sjukdom - det kan ha varit malaria. Han dog i Babylon den 10 juni år 323 f.Kr, endast 32 år gammal.
Under de 13 år som Alexander den store hade makten sträckte hans välde från Donau till floden Indus i nuvarande Pakistan. Han härskade över Persien, Mesopotamien, Egypten och de grekiska stadsstaterna. Samtidigt var han kung över sitt hemland Makedonien.
Efter Alexanders död splittrades hans rike i flera mindre imperier som styrdes av greker. Den grekiska kulturen spreds därmed över stora delar av Främre Orienten (sydvästra Asien och nordöstra Afrika) där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.
Alexander och den gordiska knuten
Enligt en legend fanns i den grekiska staden Gordion ett tempel med en knut som satt på en oxkärra. Knuten var så komplicerad att ingen kunde lösa upp den.
En profetia (spådom) beskrev att om någon mot all förmodan skulle lyckas lösa knuten, skulle han/hon bli herre över Asien.
Alexander den store lockades att försöka, men misslyckades. Han blev då arg, drog upp sitt svärd och högg sönder knuten. I samma ögonblick insåg han att problemet var löst.
En sådan oväntad åtgärd för att lösa ett till synes omöjligt problem kallas därför ibland Alexanderhugg, ett uttryck som används om drastiska, oväntade och ovanliga lösningar på svåra problem.
|
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, del 1, Bokförlaget Bra Böcker, 1995
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare