Akilles vrede
Iliaden handlar om hur akajernas främste kämpe, Akilles, blir rasande och vägrar att strida mer. Hans vrede beror på att Agamemnon tagit över hans älskarinna. Utan Akilles går det sämre för akajerna. Trojanernas bäste kämpe, Hektor, dödar Akilles nära vän Patroklos. Först då börjar Akilles delta i striderna på nytt och dödar Hektor. Iliaden slutar med Hektors begravning.
Liten del av lång historia
Krigets mest kända symbol, den trojanska hästen, nämns inte alls i Iliaden. Att hästen inte nämns beror på att Iliaden bara är en liten del av en lång serie berättelser. De utspelar sig både före och efter kriget. Flera av personerna i Iliaden, exempelvis Odysseus och Agamemnon finns med även i många av dessa historier.
En jämförelse från vår egen tid är den första Star Wars filmen. Den har växt till ett eget universum med föregångare och uppföljare till den första filmen, liksom serietidningar, böcker, tv-serier och dataspel där olika karaktärer återkommer.
Det var länge oklart om Troja alls hade funnits. Men 1870 fann den tyske arkeologen Heinrich Schliemann ruiner i Turkiet som han ansåg måste vara Troja.
Forskare har också diskuterat om greken Homeros, som står som författare av Iliaden och Odysséen, verkligen har funnits. Iliaden skrevs ner ungefär 700 f.Kr men trojanska kriget utspelade sig minst 500 år tidigare, kanske ännu längre tillbaka. Långt innan Iliaden skrevs ned framförde sångare dess texter vid olika fester. Iliaden är skriven på versmåttet hexameter som har en speciell rytm. Den rytmen gör det lättare för den som läser eller sjunger en dikt att
komma ihåg texten. Det är också lättare att lära sig en vers utantill än en vanlig skriven text.
Gudar med mänskliga drag
Grekerna tänkte sig att deras gudar, exempelvis Zeus, Athena och Apollon, var ungefär som människor fast mäktigare. Det märks i Iliaden. Gudarna äter, dricker, sjunger, älskar och är otrogna precis som människorna. Några gudar stöder trojanerna, andra de angripande akajerna. Gudarna hjälper sina favoriter, bland annat genom att avvärja pilar eller spjut som annars skulle ha dödat eller orsakat svåra skador. Det händer till och med att gudarna slåss och sårar varandra på slagfältet. Men hur mäktiga gudarna än var kunde de inte ändra på ödet. Det var Trojas öde att falla, ett fall som beskrivs i Odysséen.
Iliaden och Odysséen läses än idag fast de är över 2 000 år gamla. Litteraturforskare menar att det beror på att de tar upp frågor som fortfarande är aktuella. Kärlek, hämnd och vrede driver berättelserna framåt. Det är känslor som vi brottas med än idag och som även är drivande i många filmer och tv-serier. Lägg märke till att ordet vrede nämns redan i den allra första av Iliadens 16 000 diktrader.
LÄS MER: Odysséen
LÄS MER: Odysseus irrfärder
LÄS MER: Drömmen om Troja
LÄS MER: Trojanska kriget - en saga?
LÄS MER: Grekisk mytologi och religion
LÄS MER: Grekisk religion och mytologi (artikelserie)
LÄS MER: Grekiska gudar och hjältar
LÄS MER: Antikens Grekland
