Drömmen om Troja

Lästid 5 minuter

Paris var yngste son till Trojas kung Priamos. Paris fick i uppdrag att avgöra vem av de tre gudinnorna Hera, Athena och Afrodite som var vackrast. Till den vackraste av dem skulle han ge ett gyllene äpple. Det var ett mycket svårt val och alla de tre gudinnorna ville vinna tävlingen. Hera lovade att göra Paris till Asiens härskare om hon fick äpplet, Athena lovade att göra honom till jordens störste hjälte och Afrodite lovade att han skulle få jordens vackraste kvinna, den sköna Helena, om han valde henne. Paris föll för frestelsen och gav det gyllene äpplet till Afrodite. Med Afrodites hjälp rövade Paris bort den sköna Helena från Sparta i Grekland. Han förde henne till sin stad Troja i nuvarande Turkiet där kung Priamos härskade. Men Helena hade redan en make - kung Menelaos av Sparta. Kungen blev rasande och begärde hjälp från andra grekiska kungar. Tillsammans samlade de en armé som belägrade Troja under tio år.

Artikel

Bild: Wikimedia Commons

Den trojanska hästen har blivit ett bekant begrepp. Så här tänkte sig den italienska konstnären Tiepolo att det såg ut när trojanerna släpade in den häst som skulle bli Trojas undergång. På natten smyger de grekiska krigarna ut ur hästen, dödar vakterna och öppnar Trojas portar. In strömmar den grekiska hären. Det blir slutet for Troja och för det trojanska kriget.

Så inleds historien om det trojanska kriget, en av de stora sagorna från det antika Grekland. Kriget ska ha utkämpats för mer än tre tusen år sedan. Det slutar med att Troja förstörs.

Iliaden, en historia om det trojanska kriget, är den första stora berättelsen i Europa. Den sägs vara skriven av skalden Homeros ungefär sju hundra år före vår tideräkning. Iliaden utspelar sig under sex veckor av de tio år som belägringen av Troja varade.

Trojas gåta

Ungefär tre tusen år senare föddes Heinrich Schilemann i norra Tyskland. Som barn fick han höra berättelserna om kriget, om Trojas förstörelse och om kung Priamos skatt. Men var Troja låg var det inte längre någon som visste.

Redan som sjuåring bestämde sig Schliemann för att en gång leta rätt på den försvunna staden. Det såg länge ut som om drömmen om Troja skulle förbli en dröm. Schliemann fick sluta skolan tidigt. Han blev handelsbodsbiträde, sjöman och därefter kontorist i Amsterdam.

ANNONS

Schliemann var ett språkgeni. Han började lära sig språk med stor framgång: engelska, franska, holländska, spanska, portugisiska, italienska och ryska. Senare lärde han sig också svenska, polska och grekiska. Äntligen kunde han läsa Homeros på det rätta språket.

Bild: Wikimedia Commons

Schliemann smugglade ut skatten från Turkiet och skänkte den till tyska staten. När den sovjetiska armén intog Berlin i slutet av andra världskriget, tog de ryska soldaterna med sig skatten till Moskva. År 1993 avslöjade en tidning att skatten låg gömd i en museikällare i Moskva, men först 1998 erkände Ryssland att skatten fanns i landet.

Schliemann lyckades också i affärer. Han skapade en stor förmögenhet och blev direktör för den kejserliga statsbanken i Sankt Petersburg i Ryssland. Den tidigare handelsbodsbetjänten blev miljonär och hade råd att förverkliga sin dröm.

Grävningar i Hisarlik

År 1868 reste Schliemann till Grekland för att börja gräva. Troja väntade. Överallt tyckte han sig se Homeros landskap och människor. Schliemann studerade Homeros skrifter och kom fram till att ruinerna av Troja borde ligga inne i en kulle som hette Hisarlik i nuvarande Turkiet.

År 1869 gifte sig Heinrich Schliemann med en ung vacker grekiska. Hon motsvarade helt hans bild av den sköna Helena i Iliaden. Hustrun blev snart lika gripen av arkeologi som sin man.

Året därpå började Schliemann gräva med hjälp av hundra arbetare. Och i kullen Hisarlik fann han Troja. Där fanns, lagrade på varandra, spåren efter nio städer. I det andra och tredje skiktet räknat nerifrån, fann Schliemann spår efter stora bränder. Han ansåg att det måste vara Troja som ju hade förstörts av eld. Där fanns också murar som måste höra till kung Priamos palats.

Kung Priamos skatt?

Det mest dramatiska hände dagen innan grävningarna skulle avslutas: Schliemann upptäckte vad han trodde var kung Priamos skatt. Innan någon fått syn på guldet, lyckades Schliemann få bort arbetarna genom att förklara att det var hans födelsedag. De fick ledigt resten av dagen.

Tydligen hade någon i Priamos familj packat ner skatterna i lådor och burit bort dem, utan att ge sig tid att ta nycklarna ur låsen. På fästningsmuren dödades sedan denna person av en fiende, eller också träffades han av ett kastvapen. Skatten blev liggande och begravdes sedan under ett fyra eller fem meter djupt lager av aska och Sten från det närbelägna kungliga palatset.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilket diktverk berättar om det trojanska kriget?
Vilken var orsaken till kriget, enligt sagan?
Hur slutade kriget?
Varför var Schliemann säker på att han hittat Troja?

L LÄS MER: Odysseus irrfärder

M LÄS MER: Trojanska kriget - en saga?

M LÄS MER: Iliaden

M LÄS MER: Antikens Grekland

M LÄS MER: Grekiska gudar och hjältar

M LÄS MER: Grekisk mytologi och religion

M LÄS MER: Grekisk religion och mytologi (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Chester G. Starr, A history of the ancient World, Oxford University press, 1978
Robert Payne, Guldet från Troja, Natur och kultur, 1960
Paul G Bahn (red.), Arkeologin berättar, Historiska Media, 2003
Erik J. Holmberg, Antiken och äldre medeltiden, Almqvist & Wiksell, 1961

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson (f.d. historielärare och läromedelsförfattare) och Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare)

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 25 oktober 2022

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Den goda staten, enligt Platon

av: Lars Hildingson

2026-03-16

Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

En eftermiddag på gymnasiet - om idrott och bad i antikens Grekland

Tre nakna män med hjälp och sköld som springer ett lopp.

av: Göran Wadner och Jan-Olof Fallström

2026-03-03

Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Slaveri i antikens Aten

En slav och hans herre på väg till marknaden i Aten.

av: Göran Wadner och Lars Hildingson

2026-03-02

Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Hur man bodde i antikens Aten

Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.

av: Göran Wadner

2026-03-01

Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Födelse och död i antikens Grekland

En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.

av: Göran Wadner

2026-02-28

Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.

av: Göran Wadner

2026-02-27

Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio