Olympiska spelen

De olympiska spelen (OS) är idag det största internationella idrottsarrangemanget, och tävlingarna har en lång historia bakom sig.
Olympiska spelen består av många olika sporter och grenar – från fotboll till konståkning. Vart fjärde år flockas idrottare, sportintresserade och medierepresentanter för att tävla och heja på idrottsutövarna, som nästan har en hjältestatus.
Det finns både sommar-OS och vinter-OS. Tävlingarna sker med två års förskjutning. Detta innebär till exempel att sommar-OS hålls 2020 och vinter-OS 2022.
Eftersom de olympiska spelen går av stapeln så sällan och dessutom är den största idrottstävlingen i världen, så anser många att en OS-medalj (helst guld) är det största och finaste man kan vinna under en idrottskarriär.
ANNONS
ANNONS
Det sägs att de allra första olympiska spelen ägde rum år 776 f.Kr vid Olympia som var en helig ort på halvön Peloponnesos i södra Grekland. Även då skedde spelen med fyra års mellanrum, men det var bara greker som deltog i dem. Antikens Grekland var inte ett enat land. Landet bestod istället av många små självstyrande stadsstater och kolonier. Men gemensamt för dem alla var deras språk, religion och kultur. Under olympiska spelen sammanfördes grekerna – notera, de grekiska männen – i en kulturell gemenskap.
De olympiska spelen pågick under hela antiken, i över tusen års tid. Därefter fick tävlingarna ett abrupt slut 393 e.Kr, då den romerske kejsaren Theodosius förbjöd dem. Han ansåg att de olympiska spelen stred mot den kristna läran.
Det gjordes vid flera tillfällen entusiastiska försök att dra igång de olympiska spelen igen. Men det var inte förrän 1896 som sommar-OS, såsom vi känner det idag, infördes. Passande nog hölls dessa första olympiska spel i modern tid på en arena i Aten, Grekland. Det dröjde till 1924 innan vinter-OS började hållas vart fjärde år.
Till en början ingick bara några få grenar i de olympiska spelen och långt ifrån alla världens länder deltog i tävlingen. Vid sommar-OS i Stockholm 1912 deltog 27 nationer med 2 547 idrottare. Detta kan jämföras med deltagandet i sommar-OS i London 2012, då 204 nationer med 10 500 tävlare deltog. År 2002 beslutade man att olympiska spelen som mest ska bestå av 28 sporter, 300 grenar och 10 500 tävlande (NE 2018).
År 1900 fick kvinnor börja tävla i olympiska spelen för första gången, men bara i några få sporter och grenar. Från och med 1904 kunde de få medaljer för sina insatser. Sedan dess har kvinnors deltagande i sommar-OS och vinter-OS stärkts, och idag jobbar tävlingskommittén för att kvinnor och män ska kunna delta på lika villkor. Fler och fler grenar öppnas för kvinnors deltagande. Som exempel kan kvinnliga boxare från och med 2012 delta i tävlingen. Statistik från den internationella olympiska kommittén visar att 40 procent av deltagarna under vinter-OS 2014 var kvinnor. Under olympiska spelen för ungdomar samma år uppmättes det kvinnliga deltagandet till 49 procent (Olympic Games 2018).
Liksom många andra idrottstävlingar är de olympiska spelen också en arena för politik - i detta fall världspolitik. Beroende på hur läget i världen ser ut kan vissa nationer uteslutas från eller själva välja att inte delta i sommar-OS och/eller vinter-OS. Under eller efter tider av krig har det hänt att nationer vägrats delta, såsom vid de olympiska spelen 1948, efter andra världskriget, då varken Tyskland eller Japan fick vara med. Men även under kalla kriget föll ibland viktiga länder bort, som när USA bojkottade sommar-OS i Moskva 1980, vilket senare följdes av att Sovjetunionen i sin tur vägrade delta i sommar-OS i Los Angeles 1984. Att antingen välja att inte delta eller att inte få delta i de olympiska spelen kan vara en kraftfull och tydlig politisk markering mot värdlandet eller landet som uteslutits från tävlingarna.
LÄS MER: De olympiska spelen i antikens Grekland
LÄS MER: Idrottshistoria
Text: Sandra Jönsson, kulturskribent
Här hittar du material med anknytning till de olympiska spelens historia.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Olympiska spelen
De olympiska spelen i antikens Grekland
De olympiska spelen är idag det absolut största internationella idrottsarrangemanget och får därmed högst mediebevakning av all världens idrott. Men tävlingarna har en lång historia och tradition bakom sig som sällan uppmärksammas...
Podcast om Olympiska spelen
Olympiska spelens historia
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare) om de olympiska spelens (OS) historia.
Länkar om Olympiska spelen
Berlin 1936
På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en bokrecension om Oliver Hilmes bok Berlin 1936: Sexton dagar i augusti. James ”Jesse” Cleveland Owens var den mörkhyade amerikanen som krossade och förnedrade Hitlers ”ariska” löpare under olympiska spelen i Berlin 1936. Han tog guld på 100 meter, 200 meter, i längdhopp och 4 x 100 meter stafett. Adolf Hitler gratulerade honom inte personligen för segern...
Kvinnornas väg till OS
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om kvinnornas väg till OS. Idrottande kvinnor har länge betraktats med skepsis. Särskilt oroliga har motståndarna varit för att kvinnokroppen, i synnerhet dess reproduktionsförmåga, ska ta skada. Motståndet har varit extra långlivat i OS-sammanhang. Inte förrän 2014 öppnades den sista OS-sporten för kvinnor...
Nazityskland 1933-1939
Avsnitt på Forum för levande historia där du kan läsa kortfattat om olika ämnen som kan relateras till Nazityskland 1933-1939. Här berättas om hur Hitler blir rikskansler, riksdagsbranden, diktaturen, Gestapo, Hitler blir Führer, OS i Berlin 1936, o.s.v.
ANNONS
ANNONS
Antikens Grekland - översikt
Läxhjälpsfilm (13:32 min) där det berättas om antikens Grekland ur olika perspektiv.
OS i Stockholm 1912
I det här avsnittet på Stockholmskällans hemsida berättas om OS i Stockholm 1912. Det mest påtagliga spåret av de olympiska spelen i Stockholm idag är Stadion, som byggdes som huvudarena för tävlingarna 1910-12. Inne på Stadion hölls tävlingar i till exempel kulstötning, dragkamp, spjut, gång. Andra grenar avgjordes, av naturliga skäl, på andra platser...
Stockholmsolympiaden 1912 – värmebölja, hejaramsor och medaljrekord
I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om olympiaden i Stockholms 1912. Den har gått till historien som Solskensolympiaden, och faktum är att juli månad 1912 var rekordvarm i Stockholm. Men allt under Stockholms-OS 1912 var inte sol och lycka...
OS 1936 - nazisternas vinterspel
I den här artikeln i tidningen Populär Historia tas du med till Nazityskland och vinter-OS 1936. Sommarspelen 1936 var betydligt mer omfattande än vinterspelen tidigare samma år (4 069 respektive 756 deltagare). Ändå var tävlingarna i Garmisch-Partenkirchen viktiga som ett test på hur den tyska regimen klarade av att sköta arrangemangen...
De olympiska symbolernas historia
Visste du att det var nazisterna som gjorde den olympiska facklan till en OS-symbol i samband med OS 1936? I det här programmet ur Historiska klubben (ca 20 min) berättas det om de olympiska symbolernas historia. Hur blev de olympiska symbolerna så starka att de används vid politiska manifestationer? Hur har de använts genom historien? Hur tänkte man när den olympiska elden blev symbol? Programmet är från 2008.
Rekordjaktens sekel - om synen på idrottsprestationer och rekord genom historien
Inom den moderna tävlingsidrotten har resultat och rekord alltid haft en central plats. Men så har det inte alltid varit. Under t.ex. antiken var det idrottaren och antalet segrar som var mest intressant. I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om synen på idrottsprestationer och rekord genom historien.
Radioprogram om OS – världens största idrottstävling
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om de olympiska spelens historia. De moderna olympiska spelen startade i Aten 1896 och arrangeras vart fjärde år. Sverige har deltagit i samtliga spel, utom i St. Louis 1904. Här berättas om många av dessa olympiader bl.a. om invigningen av OS i Berlin 1936. Du kan också lyssna på ett avsnitt om de olympiska spelen i antikens Grekland.
Idrottspublikens historia - från antiken till idag
Artikel i nättidningen Alba där Mats Hellspong berättar om idrottspublikens historia. Här kan du läsa kortfattat om de olympiska spelen i antikens Grekland, gladiatorspel och hästkapplöpningar i antikens Rom, medeltida tornerspel och bågskyttetävlingar, och andra publikvänliga idrotter därefter fram tills idag.
Svensk olympisk historia
Sveriges olympiska kommittés webbplats där du finner historik och fakta kring det svenska deltagandet i olika olympiska spel och om svenska olympier.
Kvinnliga idrottare kämpade länge i motvind
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om kvinnoidrott ur ett historiskt perspektiv. Kvinnoidrott har blivit en självklarhet, men det var inte så länge sedan som männen med näbbar och klor försökte hålla kvinnorna utanför den internationella idrottsscenen…
Kortfattad fakta om olympiska spelen i antikens Grekland
Kort artikel på Lunds universitets webbplats där det berättas om de olympiska spelen i antikens Grekland.