Eftersom de olympiska spelen går av stapeln så sällan och dessutom är den största idrottstävlingen i världen, så anser många att en OS-medalj (helst guld) är det största och finaste man kan vinna under en idrottskarriär.
Från antiken till moderna OS
Det sägs att de allra första olympiska spelen ägde rum år 776 f.Kr vid Olympia som var en helig ort på halvön Peloponnesos i södra Grekland. Även då skedde spelen med fyra års mellanrum, men det var bara greker som deltog i dem. Antikens Grekland var inte ett enat land. Landet bestod istället av många små självstyrande stadsstater och kolonier. Men gemensamt för dem alla var deras språk, religion och kultur. Under olympiska spelen sammanfördes grekerna – notera, de grekiska männen – i en kulturell gemenskap.
De olympiska spelen pågick under hela antiken, i över tusen års tid. Därefter fick tävlingarna ett abrupt slut 393 e.Kr, då den romerske kejsaren Theodosius förbjöd dem. Han ansåg att de olympiska spelen stred mot den kristna läran.
Det gjordes vid flera tillfällen entusiastiska försök att dra igång de olympiska spelen igen. Men det var inte förrän 1896 som sommar-OS, såsom vi känner det idag, infördes. Passande nog hölls dessa första olympiska spel i modern tid på en arena i Aten, Grekland. Det dröjde till 1924 innan vinter-OS började hållas vart fjärde år.
Till en början ingick bara några få grenar i de olympiska spelen och långt ifrån alla världens länder deltog i tävlingen. Vid sommar-OS i Stockholm 1912 deltog 28 nationer med 2 547 idrottare. Detta kan jämföras med sommar-OS i Paris 2024, då 10 813 idrottare deltog i 32 sporter och 329 grenar. Till sommar-OS i Los Angeles 2028 utökas programmet med fem extra sporter: baseball/softball, cricket, flaggfotboll, lacrosse och squash. De nya sporterna gör att upp till 700 fler idrottare kan delta, utöver de 10 500 platser som finns i det ordinarie programmet.
Kvinnor i de olympiska spelen
År 1900 fick kvinnor börja tävla i olympiska spelen för första gången, men bara i några få sporter och grenar. Kvinnor vann olympiska tävlingar redan samma år. Brittiskan Charlotte Cooper blev den första kvinnan att vinna en olympisk tävling. Sedan dess har kvinnors deltagande i sommar-OS och vinter-OS stärkts, och idag jobbar Internationella olympiska kommittén (IOK) för att kvinnor och män ska kunna delta på lika villkor.
Fler och fler grenar öppnas för kvinnors deltagande. Som exempel kan kvinnliga boxare från och med 2012 delta i tävlingen. Statistik från den internationella olympiska kommittén visar att 47 procent av deltagarna under vinter-OS i Milano Cortina 2026 var kvinnor, vilket var den högsta andelen hittills i ett vinter-OS. Under vinterungdoms-OS i Gangwon 2024 var 48,9 procent av deltagarna kvinnor.
OS som politisk arena
Liksom många andra idrottstävlingar är de olympiska spelen också en arena för politik – i detta fall världspolitik. Beroende på hur läget i världen ser ut kan vissa nationer uteslutas från eller själva välja att inte delta i sommar-OS och/eller vinter-OS. Under eller efter tider av krig har det hänt att nationer vägrats delta, såsom vid de olympiska spelen 1948, efter andra världskriget, då varken Tyskland eller Japan fick vara med. Men även under kalla kriget föll ibland viktiga länder bort, som när USA bojkottade sommar-OS i Moskva 1980, vilket senare följdes av att Sovjetunionen i sin tur vägrade delta i sommar-OS i Los Angeles 1984. Att antingen välja att inte delta eller att inte få delta i de olympiska spelen kan vara en kraftfull och tydlig politisk markering mot värdlandet eller landet som uteslutits från tävlingarna.
Guldmedaljen är inte av rent guldEn olympisk guldmedalj är inte gjord av massivt guld. Vid vinter-OS i Milano Cortina 2026 bestod en guldmedalj av 500 gram silver och 6 gram guld. Även vid andra moderna olympiska spel har guldmedaljerna främst bestått av silver med ett lager guld utanpå. Det betyder att den mest eftertraktade medaljen i idrottsvärlden faktiskt till största delen är av silver.
|
L LÄS MER: De olympiska spelen i antikens Grekland
M LÄS MER: De olympiska spelens utveckling och politiska historia i modern tid (artikelserie)
M LÄS MER: Idrottshistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
K Arne Blom och Jan Lindroth, Idrottens historia – från antika arenor till modern massrörelse, SISU Idrottsböcker, 1995
Ove Karlsson Vestman och Sune Sylvén, OS – Historia och statistik, Norstedts, 2008
Stewart Ross och Hugh Bowden, Antikens Grekland – En historia om de olympiska spelen och kampen om ära, Wahlströms, 2004
https://www.olympics.com/ioc
FÖRFATTARE
Text: Sandra Jönsson, kulturskribent
