Tagg om slaget vid Thermopyle
Bild från filmen "300" (2007) som handlar om slaget vid Thermopyle 480 f.Kr under perserkrigen.

Slaget vid Thermopyle

Under antiken låg bergspasset Thermopyle i norra Grekland närmare kusten än vad det gör idag. För alla som anlände till Grekland längs med havet norrifrån var detta bergspass själva porten till det grekiska fastlandet. På grund av det strategiska läget utspelade sig flera slag vid bergspasset. Det mest kända av dessa har blivit känt som slaget vid Thermopyle (se karta). Det ägde rum i början av augusti 480 f.Kr och stod mellan grekerna och perserna. Slaget räknas som en del av de s.k. perserkrigen (490-479 f.Kr) och betraktas som ett av de mest kända i Europas krigshistoria.

Fastän grekerna befann sig i ett stort numerärt underläge, lyckades de under ledning av den spartanske kungen Leonidas hålla Thermopyle i två dygn. Därefter trängde perserna fram. Leonidas och hans 300 spartaner, som stred och dog, har skrivit in sig i den västerländska historien som hjältar. Det finns otaliga moderna skildringar av händelserna kring slaget vid Thermopyle, såsom den något fantasifulla filmen 300, i regi av Zack Snyder (2007).

Bakgrund och händelseförlopp
Hotet från en nära stundande invasion från det mäktiga perserriket hängde återigen över Grekland. Det hade gått bara tio år sedan sist (480 f.Kr), då stadsstaten Aten i stort sett ensam hade lyckats besegra en stor persisk invasionsstyrka vid Marathon, bara några mil från Aten. Därigenom hade man den gången lyckats avvärja hotet av en persisk invasion. Nu, tio år senare, var det återigen dags för en konfrontation mellan de grekiska stadsstaterna och den persiska supermakten. Den här gången kom perserna (enligt den grekiske historikern Herododos) via en enorm pontonbro som byggts över Helesponten, det smala sundet mellan Asien och Europa där nuvarande Istanbul ligger.

Några av de grekiska stadsstaterna hade först tänkt möta perserna med en styrka på 10 000 man i närheten av den heliga platsen Olympos. De ändrade dock planen efter att ha fått kännedom om den enorma storleken på den persiska armén, som troligtvis bestod av omkring 150 000 - 200 000 soldater varav tiotusentals var kavalleri (siffrorna som moderna militärhistoriker uppger varierar kraftigt, men mellan 150 000 - 200 000 är ett vanligt återgivet antal).

Grekerna fattade beslut om att skicka en styrka på knappt 7 000 man från olika stadsstater till Thermopyle. Strategin var att kunna fördröja persernas framryckning något så att de övriga grekiska stadsstaterna skulle hinna mobilisera (rusta och samla ihop) sina styrkor. Kung Leonidas av stadsstaten Sparta skulle leda en styrka bestående av 300 spartanska och 7 000 allierade krigare.

Men hur kom det sig att grekerna skickade så få mannar till Thermopyle, när perserna var så många? Historiker ser ett par möjliga skäl. Många grekiska stadsstater ville ogärna skicka soldater till norra Grekland, långt från deras hemtrakter. Eller så berodde det på att de firade religiösa festivaler och spel, såsom de olympiska spelen vid Olympia. Det var förbjudet att kriga medan religiösa festivaler och spel pågick.

Även om grekerna hade få soldater jämfört med den jättelika persiska invasionsarmén, så var platsen vid Thermopyle ett högst strategiskt val. För att kunna ta sig förbi bergspasset, som var omgärdat av både sluttande berg och hav, måste perserna gå genom ett smalt pass med träskliknande terräng. Bergspasset hade dessutom sedan gammalt förstärkts med murar som grekerna gjorde sitt bästa för att reparera och täta innan slaget utbröt. Ett gap på kanske 15 meter, med berg på ena sidan och hav på andra sidan, var skådeplatsen för slaget vid Thermopyle. Ute till havs fanns därtill en stor grekisk flotta som skulle bistå landtrupperna och hindra perserna från att komma förbi den vägen.

Den persiske kungen Xerxes I (regerade 486-465 f.Kr) hade förväntat sig att grekerna skulle retirera när de fick syn på den enorma persiska armén. Han gav dem därefter upprepade chanser att dra sig ur striden. Men grekerna var där för att strida och stannade.

För den persiska armén blev det tvärstopp vid Thermopyle. Grekerna försvarade sig effektivt och efter ett dygn av hårda strider låg det stora högar med fallna fiender framför de grekiska barrikaderna. Men så hände något oväntat, perserna fick hjälp av en grekisk överlöpare att komma runt bergspasset. Striden för de grekiska försvararna var dämed förlorad. Leonidas och hans 300 spartanska krigare samt hundratals andra greker valde att stanna och strida till siste man för att på så sätt täcka reträtten för de tusentals andra grekerna (se karta).

Om grekerna inte hade förråtts av en av sina egna hade de möjligen kunnat hålla Thermopyle ännu längre, nu kunde de stå emot den persiska armén i ett par dygn.

Efterspel
Efter slaget vid Thermopyle erövrade perserna bland annat Aten som brändes. Därefter ägde flera drabbningar rum mellan grekerna och perserna. De avgörande vanns av grekerna. Med stadsstaten Aten i spetsen samlade grekerna sina krafter i en stark flotta och besegrade den persiska flottan vid Salamis 480 f.Kr.

Året därefter (479 f.Kr) lyckades en grekisk armé under ledning av Sparta besegra en överlägsen persisk armé vid Plataiai. Perserkrigen var därmed slut.

Text: Sandra Jönsson, kulturskribent och Robert de Vries (red)

Relaterade taggar:

Här nedan hittar du material med anknytning till slaget vid Thermopyle.

Publicerad: 
05 februari 2018

Annons

Länkar om Slaget vid Thermopyle

Sortera efter:
          

Genomgång (5:42 min) där SO-Sture berättar förenklat och lättförståeligt om perserkrigen. Här berörs slaget vid Marathon, slaget vid Thermopyle och slaget vid Salamis.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (27:54 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om stadsstaten Sparta. En ganska djupgående genomgång om hur livet kunde se ut för de spartanska männen som tillhörde samhällsklassen spartiater, dvs de som ingick i den spartanska armén. Även de andra samhällsklasserna diskuteras, men fokus ligger på männen som ingick i armén.

Spara som favorit
          

Artikel av Kent Eklind där du ges en alternativ bild av några av de händelser som sägs utgöra grunden för Europas historia. Hur antikens grekiska bosättningar spreds runt Svarta havet, Medelhavet och Egeiska havet beskrev Homeros i Iliaden. Det har vi alla kunnat inhämta på olika sätt. Mindre uppmärksammade är de folkvandringar som medförde en persisk dynastibildning, Akemeniderna. Där lades grunden för ett avgörande organisatoriskt framsteg - en centraliserad maktsfär...

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 25 min) ur Vetenskapsradion Historia som bl.a. handlar om det avgörande slaget vid Thermoplye där en liten grekisk truppstyrka bestående av 300 spartaner och några tusen greker lyckades stoppa en enormt överlägsen persisk armé. Under det andra perserkriget, tio år efter slaget vid Marathon, kämpade grekerna vid Thermoplyae, Salamis och Plataea för sin frihet - en kamp som hade kunnat gå helt annorlunda, och i så fall omskapat Europas historia. Antikvetaren Allan Klynne och programledaren Tobias Svanelid guidar runt på de antika slagfälten. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om de grekisk-persiska krigen som var en serie konflikter mellan den grekiska världen och det persiska riket som påbörjades omkring 490 f.Kr. och varade till 449 f.Kr. Begreppet syftar vanligtvis på de två persiska invasionerna av det grekiska fastlandet år 490 f.Kr. och 480-479 f.Kr. Vid båda tillfällena lyckades de allierade grekerna besegra perserna...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Thermopyle 480 f.Kr. Slaget ägde rum tio år efter den grekiska segern i slaget vid Marathon, vid Thermopylepasset 15 mil nordväst om Aten. Det stod mellan det deliska förbundet under ledning av spartanerna och deras kung Leonidas, som stred mot det Persiska riket under ledning av storkonungen Xerxes I...

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om krig och slag i antikens Grekland. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

Spara som favorit

Relaterade taggar