Kortfattat om upplysningsidéerna

Lästid 3 minuter

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (åtminstone i delar av Europa) talade man (åtminstone de intellektuella) om ”människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet”, som filosofen Immanuel Kant uttryckte det. Bort med myter och mystik, in med framsteg och förnuft! Så löd fältropet från upplysningens huvudstad Paris, dit andra länders tänkare vallfärdade för att ta del av den nya läran...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

Ordet varför kan stå som sammanfattning för den period som kallas upplysningen. Nu skulle precis allt undersökas och ifrågasättas. Det var Frankrike som blev upplysningens centrum. Dess förespråkare kallades filosofer, precis som vetenskapsmännen i det antika Grekland...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Den 27 augusti 1789, bara sex veckor efter stormningen av Bastiljen, antogs Förklaringen av människans och medborgarens rättigheter av Frankrikes nationalförsamling. Man ville därmed skapa grunden till en skriftlig författning för den franska republiken...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå samhällsordningen som ett människoverk. Samhället var uppbyggt av människor och kunde därför förändras av människor...

+ Läs mer