Källorna till kunskap om kolonialväldena

klocka
Lästid 2 minuter
Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid västerlänningar som skriver reseskildringar och romaner om livet i fjärran kolonier. Reportagen från kolonierna publiceras där det finns dagspress och periodisk press – det vill säga i kolonialmakternas större städer.
M
Artikel

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. En person som skapar historia måste göra ett urval bland tillgängliga källor och bestämma själv vad som är viktigt att återberätta.

Kolonisatörernas berättelser har dominerat historieskrivningen

Det var när kolonialmakterna startade skolor och universitet i sina kolonier för att utbilda infödda tjänstemän som dessa kunde börja dokumentera fakta och åsikter. Säkerligen har missionärernas insatser för utbildning här bidragit starkt.

Först under 1900-talet hör vi mängder av röster från koloniernas infödda. Det kan vara Gandhi, Nehru och andra tidiga indiska politiker, eller författare som nobelpristagaren Tagore. Det kan vara ledande afrikanska motståndsmän och frihetshjältar efter andra världskriget som Julius Nyerere. I Kina tog Mao Zedong tidigt till pennan för att skildra förödmjukelsens 1800-tal och 1900-talets inbördeskrig – och framföra sina åsikter i ”Maos lilla röda”. Och han har följts av fler kända kinesiska författare – både regimtrogna och oppositionella.

ANNONS

ANNONS

Översiktsarbeten och samlingsverk som ”Kolonialismens svarta bok”, (svensk översättning Leopard förlag, 2005), Henk Wesselings ”Imperiernas tid” (svensk utgåva Historiska Media, 2009) eller Runo Nesséns ”Vinden från väst” bygger på stora mängder främst västerländsk litteratur från 1500-talet och framåt och tidningsartiklar från 1800-talet och framåt.

Vill vi hitta dokumenten i arkiven och muséerna får vi söka i de mer avgränsat inriktade historiska verkens källförteckningar. Ett stort arbete som Dick Harrisons ”Slaveri. En världshistoria om ofrihet”, (pocketupplaga Historiska media, 2010) redovisar för område efter område, tidsperiod efter tidsperiod, dels källor – mest tryckta sådana – dels litteratur, med avgränsad inriktning.

Ord och begrepp:

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism. Läs mer >
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem/Vilka har skrivit koloniernas historia? Varför har det blivit så?
     
  2. Hur ska vi kunna finna källor till denna historieskrivning hos de infödda?
     
  3. Vilka följder kan en sådan här sned fördelning av källor och litteratur kring kolonierna leda till?
     


M  LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

M  LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

M  LÄS MER: Kolonisation - bara avigsidor?

M  LÄS MER: Kolonierna - en god affär?

S  LÄS MER: Viktorianska England och brittiska imperiet  (artikelserie)

L  LÄS MER: Historia och historiska källor

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9
 
 

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025
Publicerad: 24 mars 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Historia och historiska källor

L
Kvinnlig historiker som skriver på en laptop i sitt arbetsrum.
av: Robert de Vries
2025-07-24
klocka Lästid 8 minuter

När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...

+ Läs mer

Källor och spår efter vikingatiden

SO-rummet bok
L
Runsten och vägskyltar med ortnamn som härrör från vikingatiden.
av: Robert de Vries
2025-07-21
klocka Lästid 9 minuter

Vikingarna var inte bara plundrare. De var också handelsmän, upptäcktsresande och bosättare. De byggde samhällen, grundade riken och spred sina traditioner och sin kultur till andra delar av världen. De seglade längre än många andra folk på sin tid och knöt samman Norden med andra delar av världen. I den här sista artikeln i serien om vikingarna och deras värld kan du läsa om vilka spår som finns kvar idag av vikingatiden och hur vikingarna beskrivs i film, serier, tv-spel, böcker och tidningar...

+ Läs mer

Qingdynastin (1644-1912)

SO-rummet bok
S
Qingdynastin
av: Tore Persson
2024-09-03
klocka Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Kolonierna - en god affär?

S
av: Jan-Olof Fallström
2022-10-17
klocka Lästid 9 minuter

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?

+ Läs mer

Propagandans historia

M
av: Kaj Hildingson
2022-04-29
klocka Lästid 24 minuter

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

Robin Hood - myt eller verklighet?

M
av: Jan-Olof Fallström
2022-02-12
klocka Lästid 8 minuter

Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-talet, adlad och förädlad på 1600-talet, bortglömd på 1700-talet, romantiserad på 1800-talet, för att till sist bli en film- och barnbokshjälte på 1900-talet och 2000-talet. Det är kanske inte så märkligt att böcker och filmer om honom och hans vänner i Sherwood länge haft en stor dragningskraft på den breda publiken. Han och hans fredlösa skara lever ett muntert liv i skogarna. Varje dag verkar vara sommardag i Sherwoodskogen. Robin och hans män ser till att fattigt folk får rättvisa. De rättar till vad felaktiga lagar eller skurkaktiga sheriffer ställt till med. Nu är Robin som bekant inte den ende som kämpat för sådant genom seklerna, men det har alltid varit något visst med just honom...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Män från olika länder i Europa som sitter vid ett långt bord med en stor Afrikakarta i bakgunden och diskuterarar Afrikas uppdelning.

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Hi

Historiebruk

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Historisk källkritik

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till första världskriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-27

Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.

+ Lyssna