Nationell isolering - något bra, enligt Kjellén
Sydafrikahistorikern Allister Spark säger att boernas isolering frös tiden, fick deras fantasi att ligga i träda och deras intellekt att bli trögt. Det födde hos dem en seg ihärdighet, en kraft av tyst uthållighet och en stark självrespekt. Främst av allt födde det en stark individualism.
Rudolf Kjellén blir nästan lyrisk när han talar om hur boerna lämnade åt sig själva ute i ödebygden kände sin samhörighetskänsla växa med belägenhetens allvar. De utvecklar efterhand, under de ständiga striderna, en egen nationalitet vars utmärkande egenskaper är den sega ihärdigheten, det djupt rotade familjesinnet, en gammaldags gudsfruktan och konservatism, en stark utpräglad misstro mot alla främmande påfund och en glödande frihetskänsla. Kjellén talar om farmaren, som sitter stilla på gården med pipan i munnen och disputerar med grannen om svåra bibelställen, eller jagar på de rika jaktmarkerna med sin säkert träffande flintbössa, allt medan slavarna sköter jorden och boskapen.
För Kjellén är det alltså viktigt att bevara de nationella särdragen. Mot dessa utgör internationalismen en dödlig fara. Kjellén är full av beundran över boernas förmåga att bevara sina särdrag. Boernas sinnen kom att formas av isoleringen i Afrikas vildmarker. Kjellén skriver om ett folk som missade utvecklingen och det moderna samhällets framväxt i Europa. I stället levde de i avskildhet och blev därigenom kvar i det 1600-talseuropa, som deras fäder lämnat.
Rudolf Kjellén och Harald Hjärne
Kjelléns främste motståndare i den svenska sydafrikadebatten var historieprofessorn Harald Hjärne. Denne engagerade sig mer i de svartas problematik och skriver:
"De trohjärtade mästerskyttarne [boerna], som hälst ströfva omkring till häst hvar för sig på sina vidsträckta utägor 'med sin bibel och sin bössa' […] lifnära sig ändå rikligen i sitt förlofvade land förmedelst en åtta gånger så talrik kafferbefolknings svett och möda."
Kjellén ser för sig en romantisk bild av boern som farmare. Hjärne däremot ser boern som parasiterande på den svarta befolkningens arbete.
Kjellén om boerna och den svenske bonden
Kjellén sätter in boerna i ett svenskt nationellt sammanhang. När han talar om Sydafrika är det ofta företeelser i Sverige han polemiserar mot eller vill ge exempel på. Kjellén uppfattar boerna som nationella förebilder och menar att Sverige kan hämta lärdomar från dem. Framförallt är det den svenske bonden som förknippas med boerna. Ett boersamhälle, uppburet av en konservativ bondekultur och med motvilja att ta emot utländska impulser, tecknas. Boerna anses ha bevarat sina nationella särdrag bättre än andra folk. Kjellén ser i detta ett manande föredöme för Sverige.
LÄS MER: Boerna och Sydafrikas historia (artikelserie)
LÄS MER: Sydafrikas historia
LÄS MER: Nationalismens historia
LÄS MER: Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion
LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914