Jultraditioner förr och nu

Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara julbudskapet om att Jesus har kommit till jorden utan också de otaliga seder och traditioner som omger helgen.
M

Vår tids "importerade" jultomte är något helt annat än den äldre svenska folktrons småtomtar som bland annat förekommer i Viktor Rydbergs berömda tomtedikt och på många av Jenny Nyströms julkort. Den modern jultomten kan härledas till Sankt Nikolaus, en kristen biskop på 300-talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin givmildhet.

Många jultraditioner hänger direkt samman med det kristna julbudskapet. Dit hör kyrkobesöken: julbönen, julottan och den midnattsgudstjänst som numera blir alltmer omtyckt. Kristet innehåll har också julkrubban, konserterna med kristna julsånger och den läsning av julevangeliet som förekommer i många hem.

Den svenska jultomtens historia

Andra gudastyrda jultraditioner har mera blandad bakgrund. Jultomten är i en mening kristen, eftersom Tomte-Nisse går tillbaka till helgonet Nikolaus (Nils, Klas). Han var biskop i Myra i Mindre Asien (regionen kring det som idag utgörs av Turkiet). Sjöfararnas patron (skyddshelgon) blev han när han räddade ett fartyg från undergång. Enligt legenderna var Nikolaus ytterst givmild, särskilt mot barn - en orsak till att just tomten delar ut julklapparna. Hans festdag är egentligen 6 december, och i många länder delas julgåvorna ut just den dagen.

ANNONS

ANNONS

Julfriden

Före den gamla julmarknadsdagen den 21 december skulle julförberedelserna vara avslutade. I bl.a. Norge lystes en gång i tiden den berömda julfriden ut just den dagen. De svenska medeltidslagarna uppger i regel att julfriden ska lysas ut på julafton.

Julfriden är en rest av den fridlysning som ägde rum vi alla marknader, tingssammankomster osv. Den innebar lite förenklat att allt och alla skulle vara fredade i samband med marknaden (eller högtiden). Brott i samband med fridlysning bestraffades särskilt hårt.

I städerna lystes länge julfriden ut under särskilt högtidliga former. Den "julfrid" som vi så vagt svänger oss med var alltså en gång en akt av stor rättslig och religiös betydelse och omgavs med stor högtidlighet.

Samtidigt förknippas jultomten med de märkliga tomteväsen som sedan århundraden lever kvar i folktron. Många tomtebilder - som på Jenny Nyströms julbonad och julkort - bygger på en kombination mellan den importerade jultomten med luva och päls och de små tomteväsen som hör till skogen, gården och markerna. Påverkan från folktrons tomtar framgår redan av de nyströmska tomtarnas småvuxenhet - skillnaden mot utlandets Sankte Klas är väldigt stor.

Viktor Rydbergs berömda tomtedikt bygger just på de gamla inomsvenska tomtarna som vaktade hus och gård. Rydbergs tomte är alltså av ett annat slag än senare tiders jultomtar. Han hör hemma bland det svenska bondesamhällets småfolk och har inte mycket med Sankt Nikolaus att göra.

Julförberedelserna förr och idag

Julförberedelserna hör och har hört till de verkligt viktiga traditionerna. Det gäller i gamla tider julslakten, saltandet och rökandet av skinkan. Det gäller pepparkaksbaket och det stora julbaket när de runda kakorna placerades på stänger i taket. I julförberedelserna låg det mesta av vad som senare togs över av julhandeln.

Julhandeln är alltså en rest från vad man tidigare själv producerade på bondgårdarna och från äldre tiders julmarknad - marknaden på Sankt Thomas dag 21 december, som på sina håll kallades för "lilljul".

Julen har i alla tider kopplats samman med kalas och fest. Det knusslades varken med öl eller mat, den gödda grisen slaktades, delar saltades och andra röktes. Ölet bryggdes och det stora julbaket gick av stapeln i omgångar.

De överflödande julsmörgåsborden hade en glansperiod vid förra sekelskiftet. På samma sätt som forna tiders julförberedelser har ersatts av varuhusens julkommers, har de stora julkalasen övergått i restaurangernas julbord. Men de gamla sederna lever ännu kvar i jultraditionerna där hemma och i julbordet på julafton.

ANNONS

ANNONS

Julbocken, julkärven, julhalmen, hämtandet av julgranen och mycket annat räknades också till julförberedelserna. Numera tolkas julhalmen ofta som en hågkomst av Betlehemskrubbans halm där Jesus lades, men den ursprungliga innebörden kan vara en annan.

Julbocken hör sedan gammalt hemma i juletid. Ursprunget till den svenska julbocken kan diskuteras. Vi vet att fängslade djävlar i bockgestalt förekom vid Nikolausriterna på kontinenten. Men ursprunget kan också sökas i de former av djurmaskering och djurdanser som har förekommit i alla kulturer, också i Norden.

Idag intar julhandeln och julkortsskrivandet en dominerande plats i julförberedelserna. Men också uppladdningen inför julmåltiden hör dit - liksom köpet och klädandet av julgranen.

Julgranen är en ganska sen företeelse. Seden är importerad från Tyskland. De första beläggen i Sverige finns från mitten av 1700-talet, i Stockholm ett århundrade senare.

Från och med den 21 december, på Thomasdagen, tog det direkta julfirandet sin början, förberedelsetiden var över.

Många kristna inslag lever kvar i julfirandet

Ordet jul användes långt före kristendomens införande som beteckning på den gamla midvinterfesten. Till sådana urtida traditioner har alltså efterhand kristna bruk kommit att läggas: julgudstjänsterna, de kristna julsångerna, julkrubban osv. Hela julhelgen är en blandning av förkristna, kristna och efterkristna (sekulära) inslag. Utöver de mera kända julsederna finns andra, många provinsiella och lokala.Julriterna är heller inte statiska. De har vandrat både ut och in, försvunnit och kommit till. Märkligt nog har det kristna inslaget i julfirandet snarare ökat än minskat under de senaste decennierna. Exempelvis har julbönen och julottan på många håll blivit stora folkfester - och på senare år har julnattsmässan börjat bli detsamma.

Från nyår till tjugondag Knut

Nyårsfirandet visar hur profant ("världsligt") och sakralt (heligt) förenas, ännu i vår egen tid. Fortfarande gör man på sina håll nyårsvisit hos både landshövding och biskop.

Nyårsdagen är det borgerliga årets början - och en av kyrkoårets högtidsdagar.

I det profana nyårsfirandet ingår den festliga Sylvestersupén (nyårsafton är 300-talspåven Sylvesters festdag).

De folkliga nyårssederna gick en gång framförallt ut på att försöka ta reda på och/eller påverka det kommande årets händelser. Som året började, skulle det fortsätta. Våra nyårsfester, nyårsfyrverkerier och klockringningen vid midnatt har gammal magisk-religiös bakgrund.

Trettondedagen den 6 januari, med de vise männen (stjärngossarna, astrologerna), går tillbaka på den österländska Epifaniafesten. I ortodoxa och orientaliska kyrkor handlar Epifania om Kristi födelse - i väster flyttades denna fest till julen. Där kom Epifania istället att kretsa kring de vise männens vandring till Betlehem. Traditionerna med stjärnan och stjärngossarna (de vise männen) känner vi igen från luciafirandet. Moment från de båda festerna har överlappat varandra.

Tjugondag Knut den 13 januari har sitt namn efter den danske hertigen Knud Lavard. Han mördades 1134 av medtävlare om danska kungatronen. 13 januari räknas som julhelgens sista dag: "tjugondedag Knut kör julen ut!"

Tjugondag Knut är och har varit en stor festdag för bl.a. de sydsvenska Knutsgillena. Mängder av folkliga traditioner, riter och upptåg är förknippade med tjugondag Knut.

LÄS MER: Jul

LÄS MER: Julens och det svenska julfirandets historia

LÄS MER: Kyrkoåret

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

PODCAST: Varför firar vi jul?

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.
 

Senast uppdaterad: 15 juli 2020
Publicerad: 13 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var...

M

Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning....

S

Advent och luciafirandet

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar...

M

Kyrkoåret

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever...

ANNONS

Ämneskategorier

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Kristendomens riter

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.

Relaterade taggar

Jul

Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesu födelse. Julfirandet är...

Jesus

Jesus är kristendomens centralgestalt och upphovsman (grundare). Kristendomen som religion uppstod...

Jenny Nyström

Jenny Nyström (1854-1946) var illustratören som grundlade den syn på jultomten vi har idag. Hon...