Dödskulten går som en huvudlinje i mänsklighetens historia. Vi möter den framförallt i våra begravningsseder. I stadsmiljön har de börjat försvinna. På landet är de fortfarande starkare. Lite varstans möter vi fortfarande bruk som likvakan, detta att skåla med liket, läsa ut liket, strö granris kring huset och detta med ett rejält gravöl (numera: begravningsmiddag).
Under det sedan kyrkoåret är de dödas helg allhelgona. Själva allhelgonadagen faller av tradition in den 1 november. Numera firas dagen på lördagen i anslutning till första söndagen i november.
I det katolska Sverige (medeltiden fram till reformationen) var det också brukligt att fira alla själars dag den 2 november, dagen efter allhelgona. Det var den dagen som hade starkast förankring bland folket: den firades till minne av alla döda. Allhelgonadagen med sin inriktning på dem som firades som helgon hade en mer kyrklig inriktning. Det var egentligen en "uppsamlingsfest" för alla de helgon som av utrymmesskäl inte fick plats i den vanliga helgonkalendern (= almanackan).
Idag har väl de båda dagarna i folks medvetande flutit samman. Det är på alla helgons dag som vi i våra kyrkor firar minnet av våra döda, särskilt dem som har dött sedan ett år tillbaka.
Det är också vid allhelgona som gravsmyckningen äger rum: en av våra nya folkseder. Gravsmyckningen med levande ljus hörde tidigare till julen, men flyttades under 1900-talet mer och mer över till allhelgona.
Men även om traditionen är ny, har den rötter i urtida företeelser som kalasen vid de dödas gravar. Eller i kult och blot på gravfälten.
Fortfarande smyckar folk sina gravar också på lördagen, inför den kommande helgen. Det är också en sed som i första hand hör till landsbygden.
Nya dödsriter har dessutom börjat framträda i anslutning till de minneslundar som numera har anlagts lite varstans. Dödskulten är evig och tidlös. Men formerna varierar, från sekel till sekel och mellan stad och land.
LÄS MER: Helgon
LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
LÄS MER: Halloween
LÄS MER: Halloween - en fest i höstmörkret
PODCAST: Alla helgons dag och halloween
Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.
Här nere hittar du material som kan relateras till allhelgona (alla helgons dag).
Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...
Det finns många olika traditioner och högtider inom kristendomen och de flesta kretsar kring händelser i Jesus liv. I den här artikeln presenteras några av kristendomens viktigaste ritualer samt kyrkoårets mest betydelsefulla högtider...
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an alla helgons dag, halloween och alla själars dag. Varför firas dessa i början av november? Hur firar vi halloween och allhelgona i Sverige?
Genomgång (18:27 min) där SO-läraren Mattias Axelsson berättar om halloween och alla helgons dag.
Artikel i tidningen Populär Historia där Katarina Harrison Lindbergh berättar om vårt firande av alla helgons dag. Första gången allhelgonadagen syns i källorna är år 1198. Därefter har högtiden haft en krokig väg till dagens almanacka.
På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Länksida i Wikipedia där du hittar artiklar om svenska högtider och traditioner. Här kan du läsa om påsk, Valborgsmässoafton, 1:a maj, midsommar, Mårtensdagen, Lucia, jul, nyårsafton, Sveriges nationaldag, FN-dagen, internationella kvinnodagen, mors dag m.m.
Artikel i tidningen Populär Historia där det resoneras kring människans behov av helgon. Hur den kristna helgonkulten uppstått är oklart. Seden fanns inte inom judendomen och Jesus och hans lärjungar talade inte om helgon. Vissa skribenter menar att kulten inspirerats av den antika hedniska religionens apoteos, som innebar att en människa gjordes till gud…
Nordiska museets faktasida om våra svenska högtider och traditioner. Välj bara en årstid och någon av dess högtider. Webbplatsen är omfångsrik och innehåller information om alla av våra svenska högtider och traditioner. Här berättas givetvis också om deras ursprung och historia.
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...
Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...
Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.
Synen på döden Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...
Halloween är en högtid som numera firas i Sverige på allhelgonaafton som infaller i slutet av...
