Kristna traditioner och högtider

Det finns många olika traditioner och högtider inom kristendomen och de flesta kretsar kring händelser i Jesu liv. I den här artikeln presenteras några av kristendomens viktigaste ritualer samt kyrkoårets mest betydelsefulla högtider.

Bild: Pixabay

Kristendomens viktigaste högtider är jul, påsk och pingst.

Viktiga händelser i livet

Inom alla kulturer finns något vi kallas för övergångsriter. De visar livets förändring under olika tider i livet. Här är några av dem som är särskilt viktiga inom kristendomen:

Dopet

Inom kristendomen finns både barndop och troendedop. De ortodoxa kyrkorna, katolska kyrkan, de reformerta (däribland anglikanska kyrkan) och de lutherska samfunden har barndop. Det är bara om man av någon anledning inte är barndöpt som det går att döpa sig i vuxen ålder.

Dopet ses som grunden för hela det kristna livet. Genom dopet befrias man från synd och tas upp som en medlem av den kristna kyrkan. Dopet kan bara utföras en gång och kan inte upphävas eller göras om.

Ordet dop kommer från grekiskans baptizein och betyder doppa eller sänka ner. Precis som Jesus dog och uppstod dör man från det gamla livet i synd och uppstår till ett nytt kristet liv under Guds beskydd. Läs mer >

Konfirmationen

Konfirmation betyder bekräftelse och är en bekräftelse på att man tagit emot dopet och den heliga andens gåva.

Tiden för konfirmationen och dess betydelse skiljer sig mellan kristna samfund. I ortodoxa kyrkor döps och konfirmeras man samtidigt. I katolska kyrkan och i många protestantiska samfund är det vanligt att man konfirmerar sig under tonåren.

Själva konfirmationen sker efter en period av undervisning. Tanken är att konfirmanden då i medveten ålder ska kunna säga ja till det dop som han eller hon tagit emot som barn. Läs mer >

Giftermål

Äktenskapet är i den kristna tron tänkt som ett förbund som ska vara hela livet. Att få barn inom äktenskapet är viktigt, men äktenskapet är också tänkt som en hjälp och stöd mellan kvinnan och mannen.

Majoriteten av de kristna kyrkorna ser äktenskapet som något som bara kan ingås av en man och en kvinna. Men det finns också kristna samfund där samkönade äktenskap är tillåtet. Däremot accepteras inte månggifte av något av de traditionella kristna samfunden.

Inom katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna betraktas äktenskapet som en helig handling. Det går därför bara att ingå ett kyrkligt äktenskap. Man kan alltså i regel bara gifta sig en enda gång och därför inte skilja sig och sedan gifta om sig. Detta går dock inom de protestantiska samfunden där äktenskapet inte anses vara heligt.

Läs mer om kristendomens riter >

Bild: Pixabay

Inom den katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna utgör äktenskapet en helig handling och får endast utföras en gång. Så är det inte inom de protestantiska kyrkorna som därför tillåter skilsmässa och omgifte.

Årets högtider

Inom kristendomen finns många högtider. Här ska vi ta upp några. Man brukar tala om kyrkoåret som innefattar alla de kristna högtider som brukar firas under ett år. De viktigaste högtiderna under kyrkoåret är påsk och jul.

Inom den västliga kristna traditionen börjar kyrkoåret den första söndagen i advent.

Advent

Advent är en tid av förberedelse inför julen. Den pågår under fyra veckor och avslutas med jul. Första söndagen i advent inleder kyrkoåret.

Ordet advent är latin och betyder ankomst. Advent är en förberedelsetid inför julen och Jesus (frälsarens) ankomst. Läs mer >

Lyssna på podden I FOKUS om advent >

Jul

Julen - egentligen juldagen - firas till minne av Jesu födelse. Det är den dagen då Gud blev människa för att visa oss kärlekens väg. I Lukasevangeliet 2:1-7 finner vi det så kallade Julevangeliet:

"Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galiléen upp till Judéen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.

Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt." (Luk 2:1-7)

Jul firas av majoriteten av alla kristna i december, men vissa samfund firar jul i januari. Läs mer om jul >

Lyssna på podden I FOKUS om jul >
Lyssna på podden I FOKUS om Jesus födelse >

Fastan

Fastan pågår 40 dagar (dock ej söndagar) före påskdagen och är en viktig del av den kristna traditionen. Under den här tiden är det tänkt att man ska fundera över livet och hur vi lever våra liv.

Under fastan kan den troende i de flesta samfund välja att avstå från något som annars känns viktigt. Det kan vara att äta kött, användning av alkohol eller tobak, men också t.ex. TV eller sociala medier. Under denna tid får man en möjlighet att fundera över livets viktiga saker.

Många kyrkor gör också insamlingar av pengar till andra människor som behöver dem bättre.

Inom de ortodoxa kyrkorna är fastan mer strikt reglerad än inom övriga samfund.

Påsken

Påskhögtiden har judiska rötter och firades ursprungligen till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten. I samband med påsken firades också det osyrade brödets högtid. Under åtta dagar fick man endast äta osyrat bröd.

På den tionde dagen i månaden Ahib, senare kallad Nisan, skulle varje husfader utse ett felfritt, årsgammalt lamm av hankön, som han skulle slakta vid solnedgången den fjortonde dagen. Därefter skulle han stryka blodet på husets båda dörrposter och på det övre dörrträet. Lammet skulle stekas samma natt och förtäras av familjens medlemmar tillsammans med osyrat bröd och bittra örter.

Påskens djupa innehåll har fått sin uppfyllelse i Jesus Kristus. Han är det nya förbundets påsklamm, som lammet i det gamla förbundet endast var en förebild till. Liksom blodet från ett felfritt lamm räddades israeliterna i Egypten, så menar de kristna att vi räddas genom Kristi blod.

Jesus samlade mycket folk runt omkring sig. Det skapade oro bland det judiska ledarskapet. De judiska ledarna, som hade stor respekt för den romerska ockupationsmakten, var rädda för att romarna skulle ta ifrån dem makten. Därför beslöt de att det var bäst att döda Jesus.

Jesus togs till fånga, det hölls rättegång och han dömdes till döden. Jesus korsfästes och dog. Kroppen begravdes i en grav i ett berg som stängdes med en stor sten. Enligt evangelierna uppstod Jesus på den tredje dagen - graven var tom.

Påskens viktigaste dagar är:

Palmsöndagen: Jesus rider in i Jerusalem på en åsna och hyllas av folkmassorna som strör palmkvistar framför åsnans hovar.

Skärtorsdagen: Under skärtorsdagen åt Jesus och hans lärjungar den judiska påskmåltiden som minne av uttåget ur Egypten. Jesus tog enligt Nya testamentet bröd och vin och delade med sina lärjungar. Detta ses som början till nattvarden som efter Jesu död och uppståndelse kom att bli det sakrament där kristna får ta emot Jesu kropp och blod och därigenom får ta del av både hans död (som är en försoning för världens synder) men också början till ett nytt liv fritt från synd.

Långfredagen: Den dag då Jesus korsfästes på Golgata. Det är en dag då de kristna brukar minnas Jesus död och att han offrade sig själv för mänskligheten.

Påskafton: Dagen då Jesus är död och ligger i graven. Inga gudsstjänster firas i regel under påskaftonen.

Påskdagen: Jesus befrias från döden och uppstår från de döda. Genom att uppstå från döden visar Gud att ondskan i världen är besegrad. Allt som tynger våra hjärtan och stänger ute livet, rullas bort. Det är en dag som handlar om tro, hopp och kärlek. Påskdagen är kyrkoårets viktigaste dag.

Annandag påsk: Jesus visar sig igen för sina lärjungar och stannar sedan kvar hos dem under en period.

Läs mer om påsk >
Läs mer om påskfirande >
Lyssna på podden I FOKUS om Jesus död och uppståndelse >
Lyssna på podden I FOKUS om påsk och påskfirande >

Kristi himmelsfärd

Kristi himmelsfärd firas 40 dagar efter påsk. I den kristna traditionen var det vid detta tillfälle som Jesus efter sin uppståndelse från de döda lämnade jorden och försvann upp till himmelen inför elva av sina lärjungar - de som senare blev apostlar och hans speciella sändebud.

Kristi himmelsfärd omtalas i Apostlagärningarna 1:6-11 och ägde alltså rum efter Jesu uppståndelse. De som hade samlats frågade Jesus: "Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta Israel som kungarike? Han svarade: Det är inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt. Men ni ska få kraft när den helige Ande kommer över er, och ni ska vittna om mig i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns. När han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder bredvid dem. Galiléer, sade de, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen ska komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen." (Apg 1:6-11)

Bild: Wikimedia Commons

Scen som föreställer händelsen som nämns i Apostlagärningarna vilken pingsten firar. Ur Nürnbergkrönikan .

Pingst

Från påskdagen till pingstdagen är det femtio dagar. Ordet pingst betyder femtio. Det var då den helige ande kom till apostlarna i Jerusalem (Apg 2:1–13, 37–39). I samband med pingsten började lärjungarna tala tungotal som ett tecken på att de uppfyllts av helig ande. I Nya testamentet står det att nästan 3 000 människor döptes den dagen och fick ta emot förlåtelse för sina synder.

Enligt den kristna traditionen var det just denna dagen som den kristna kyrkan började växa och spridas. Pingstdagen infaller tio dagar efter Kristi himmelsfärd.

Pingstdagen är en av de största kristna högtiderna. Då firar man andens utgjutande och församlingens bildande. Man kan alltså se pingstdagen som kyrkans födelsedag.

"När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem." (Apg 2:1-4)

Lyssna på podden I FOKUS om Kristi himmelsfärdsdagen och pingst >

Alla helgons dag

Som namnet antyder är alla helgons dag ett sätt att minnas alla de kristna förbilder som på olika sätt har kämpat för den kristna tron och det goda i livet. Läs mer om helgon >

Alla själars dag

Dagen efter alla helgons dag kommer alla själars dag. Det är en dag att minnas alla de döda, oavsett om de varit förbilder eller inte. Det är en dag för de kristna att minnas alla anhöriga som dött. Det är också en dag att fundera över sin egen död och hur man som kristen ska förhålla sig till den.

Ofta tänds ljus på gravar natten mellan alla helgons dag och alla själars dag. Det är ett sätt att hedra de döda men också ett sätt att för den troende att bearbeta sorg och saknad över nära och kära som gått bort. Det är också en påminnelse om att livet inte slutar med döden utan att det finns ett hopp om att återses i livet efter detta.

Lyssna på podden I FOKUS om alla helgons dag >

Användbara begrepp

Ritual: Speciell handling med religiös betydelse som ofta utförs i en speciell ordning, t.ex. bröllop, begravning, bön, ceremonier osv.

Övergångsritual: En uttrycksfull handling som innebär en symbolisk förändring för de människor som ritualen riktar sig till. Ritualen symboliserar en övergång från det gamla till början på någonting nytt. Ett tydligt exempel på detta är vigselritualen som symboliserar en förändring från ogift till gift. Övergångsritualer förekommer inom alla religioner.

Kyrka: Med ordet kyrka kan man mena många olika saker. Det kan vara en byggnad där människor samlas till gudstjänst. Men det kan också vara gemenskapen av kristna, lokalt, nationellt eller globalt. Ordet kyrka betyder egentligen något som tillhör Herren (Kristus). Kristendomens tre stora inriktningar är t.ex. de ortodoxa kyrkorna, den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna.

Treenigheten: Gud visar sig på tre olika sätt - som Fadern, Sonen och den heliga Anden. Fadern skapar världen. Jesus är Guds son. Anden är den kraft som Gud sänder för att hjälpa människor.

Messias: Betyder "den utvalde" och syftar på en av Gud utsedd kommande härskare som ska medföra en lyckotid för det judiska folket. Jesus anhängare - som var judar - ansåg att han var Messias.

Frälsning: Ordet frälsning betyder räddning. En kristen person anser att Jesus är frälsaren som Gud sände till världen. Enligt kristen tro finns ingen annan väg till frälsning. I Bibeln säger Jesus om sig själv: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är en övergångsritual? Ge några exempel.
Vilken betydelse har dopet inom kristendomen?
Varför konfirmeras man inom kristen tradition?
Hur skiljer sig den katolska kyrkans och de ortodoxa kyrkornas syn på äktenskapet jämfört med de protestantiska kyrkornas syn?
Varför inleder advent kyrkoåret?
Varför firas jul inom kristendomen?
Vad är meningen med fastan?
Varför tror du påsken anses vara kristendomens viktigaste högtid?
Varför firas Kristi himmelsfärd?
Varför är pingst en viktig högtid för kyrkan?
Vad är skillnaden mellan alla helgons dag och alla själars dag?

Litteratur:
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Christer Hedin, Kristendom: lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap; Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Uppdaterad: 28 mars 2019

Publicerad: 26 november 2018

Spara som favorit

Liknande filmer och poddradio