En särställning under kyrkoåret har mårtensfirandet den 11 november. Dagen firas som dödsdag och festdag för den helige Martin av Tours, som dog mot 300-talets slut. I den svenska almanackan kom dagen att tillägnas Mårten biskop (Martin av Tours).
Legenden berättar att den helige Martin ville slippa bli biskop och därför gömde sig i ett gåshus. Men gässen började kackla och röjde på så sätt hans gömställe.I Sverige kom Mårten biskops festdag att nära sammanfalla med den naturliga tiden för höstens gåsslakt. Det blev då också naturligt att kombinera gåsslakten med mårtenslegenden. Resultatet har blivit det numera ganska traditionella mårtensgillet med sin gåsmiddag, med brännvinsbord och ost, svartsoppa med krås och gåsleverkorv och stekt eller sprängd gås med rödkål m.m. Allt för att Martin av Tours försökte undfly Guds kallelse till biskop!
M Mårtensgås - sydsvenska gastronomers skyddshelgonDen 10 november på mårtensafton samlas det lite varstans - vanligen på en restaurang - sällskap vilkas deltagare kommer från Sveriges sydligaste landskap, Skåne. Det är inte för helgonets (Martin av Tours) skull, utan för hans kännetecken sedan tusen år - gåsen. Sambandet mellan dem har ekonomisk bakgrund - i början av november är gässen som fetast, och därför är det rätta tidpunkten att slakta. I Frankrike, den helige Martins hemland, var det också dags att prova årets vin. Dessutom behövdes festmat till hans helg. Trion gås, vin och Martin etablerades i Frankrike, spred sig först till Tyskland och därifrån på 1500-talet till Sverige. Gäss har funnits här sedan stenåldern, men förknippningen med Martin är tidigast känd från Stockholmstrakten år 1567. Seden med mårtensgås upprätthölls sedan inom överklassen till slutet av 1700-talet, då gässen försvann från större delen av Sverige på grund av att deras ekologiska nisch, trädorna (obrukad åkermark), försvann när man började utnyttja marken effektivare. I början av 1800-talet hade gässen blivit sällsynta utom i Skåne, där de kunde leva vidare tack vare de betesmarker som omgav byarna, och skåningarna kunde ensamma fortsätta att äta gås i Martinshelgen. Därför tror mången att seden är av skånskt ursprung. Menyn inleds av en starkt kryddad, sötsyrlig soppa, svartsoppa, lagad av gås- eller svinblod, vilket för svenskar är så kontroversiellt att man brukar erbjuda ett alternativ, t.ex. buljong. Som huvudrätt serveras den helstekta gåsen, och som dessert en äppelkaka eller en märklig, meterhög "spettkaka" av idel äggulor och socker, bakad på spett vid öppen eld. Den åts förr på många håll men äts idag bara i Skåne och Pyrenéerna. Denna treenighet är för skåningarna en landskapssymbol av hög lokalpatriotisk kvalitet, men det tråkiga för dem som känner det så är att den uppfanns på en krog i Stockholm på 1850-talet. Men alla dess inslag är minnen från renässansens konstfärdiga matlagning. |
LÄS MER: Kyrkoåret
LÄS MER: Helgon
LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap. Faktarutan är skriven av Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare.
Här nedan hittar du material som kan relateras till mårtensgås (Mårten gås)
Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...
På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Du kanske redan känner till bakgrunden till den skånska högtiden Mårten gås? I den här artikeln i tidningen Populär Historia får du hur som helst lära dig mer om det hela. Här berättas om bakgrunden till högtiden där den helgonförklarade helige Martin har en central roll. I den galliska småstaden Candes vid Loire gav den 8 november år 397 biskop Martin av Tours upp sin anda. Därmed ändades en märklig levnadsbana...
Länksida i Wikipedia där du hittar artiklar om svenska högtider och traditioner. Här kan du läsa om påsk, Valborgsmässoafton, 1:a maj, midsommar, Mårtensdagen, Lucia, jul, nyårsafton, Sveriges nationaldag, FN-dagen, internationella kvinnodagen, mors dag m.m.
Nordiska museets faktasida om våra svenska högtider och traditioner. Välj bara en årstid och någon av dess högtider. Webbplatsen är omfångsrik och innehåller information om alla av våra svenska högtider och traditioner. Här berättas givetvis också om deras ursprung och historia.
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...
Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...
Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.
I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....
