Ingår i en artikelserie

Kristian II och Sten Sture den yngre

Lästid 4 minuter

Kristian II av Danmark hade stora planer för Norden. I Danmark ville han skydda bönderna och allmogen från stormännens övergrepp. Tyska Hansans handelsövervälde skulle brytas. Sverige skulle tvingas tillbaka in i unionen.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Kristian II (1481-1559) och Sten Sture den yngre (1492-1520).

Svårigheter att kontrollera Sverige

Kristian var bildad och intelligent, men ytterst misstänksam och ofta rent brutal. Påvens utsände beskrev honom som en "uoma terribile", en fruktansvärd människa. Kristians närmaste förtrogna var en holländsk värdshusvärdinna i Bergen, Sigbrit Willums. Han tog djupt intryck av hennes åsikter om ekonomi och politik. Han förälskade sig också i hennes dotter Dyveka, den lilla duvan.

Kristian kunde räkna med hjälp av de svenska unionsvännerna. Ärkebiskopen Gustav Trolle var den mäktigaste bland dem. Han innehade borgen Stäket inte långt från Stockholm. Riksföreståndare i Sverige blev 1512 den unge kraftfulle unionsmotståndaren Sten Sture den yngre. Han lyckades inta och bränna ärkebiskopens borg.

ANNONS

Sten Sture förmådde också riksdagen att förklara ärkebiskopen avsatt. Det var en vågad handling eftersom bara påven fick avsätta biskopar och påven var oerhört mäktig under denna tid. De som misshagade den katolska kyrkan kunde bannlysas och förklaras som kättare. Mot sådana behövde ingen sann kristen hålla några löften. Inte bara en person utan ett helt land kunde på detta sätt bannlysas. Kristian II lyckades förmå påven att bannlysa Sverige därför att riksdagen avsatt Gustav Trolle från hans ärkebiskopsvärdighet.

Bild: SO-rummet.se

Sten Sture den yngres död på Mälarens is. Målning gjord av Carl Gustaf Hellqvist (1851–1890).

Kristian II tar i med hårdhandskarna

På vintern 1520 bröt Kristians soldater in i Västergötland. Sten Sture mötte den danska hären på Åsundens is, utanför nuvarande Ulricehamn. Ganska omgående sårades Sten Sture. Han fördes i en släde upp mot Stockholm, men dog av sina skador på Mälarens is. På Nationalmuseum kan man se Carl Gustaf Hellqvists berömda målning över Sten Stures död.

Stockholms blodbad

Snart hade Kristian erövrat hela Sverige utom Stockholm. Huvudstaden försvarades av Sten Stures änka Kristina Gyllenstierna. Men i början av hösten kapitulerade även Stockholm. Kristian hade då givit löfte om att allt skulle vara glömt och förlåtet.

Men löften givna till kättare behövde ingen hålla. Kristian ville stärka Kalmarunionen genom att en gång för alla krossa unionsmotståndarna i Sturepartiet. Närmare 100 personer avrättades på Stortorget i Stockholm. Händelserna på Stortorget kom att kallas Stockholms blodbad. Kristian har därefter i svensk historieskrivning kallats "Kristian Tyrann".

ANNONS

Kyrkan och bönderna

I svenska 1800-talstexter framträder ofta en negativ bild av den katolska kyrkan. Detta gäller också när man behandlar Sturarnas kamp för ett självständigt Sverige. Anders Fryxell (historiker, verksam på 1800-talet) skriver att kyrkan och prästerna sög ut allmogen med sina tionden. Bakom Sten Stures angrepp mot ärkebiskopen (se ovan) låg det samlade hat, som särskilt från lantbefolkningens sida, riktades inte bara mot Trolle utan mot prästerna och kyrkan överhuvudtaget.

Fryxell säger vidare om denna tids biskopar och högre prästerskap att prakten och rikedomen hos dem övergick vad man kan föreställa sig. På sina stora, välbefästa borgar höll de vräkiga hov. Deras främsta intresse var att på alla sätt - lagliga som olagliga - föröka sina inkomster och förmögenheter.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var Kristian II:s mål för Norden och hur ville han förändra Danmark?
Beskriv Kristian II:s personlighet?
Vem var Sten Sture den yngre och hur agerade han mot ärkebiskopen Gustav Trolle?
Vad hände med Sten Sture den yngre och hur påverkade det Sveriges kamp mot Kristian II?
Vad ledde till Stockholms blodbad och varför kallas Kristian II "Kristian Tyrann" i svensk historieskrivning?

Ta reda på:

Vilken inverkan hade Stockholms blodbad på relationerna mellan Sverige och Danmark inom Kalmarunionen de följande åren?

S LÄS MER: Sturarna

S LÄS MER: Sten Sture den äldre

S LÄS MER: Sten Sture den yngre

M LÄS MER: Stockholms blodbad

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, Del 2, Norstedt, 1900
Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden, Del 1, Norstedt, 1913
Verner von Heidenstam, Svenskarna och deras hövdingar, Bonnier, 1917
Hans Hildebrand, Sveriges historia, Del 2, Linnström, 1877
Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Kristina Gyllenstierna, Fritzes, 1912
Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken, Hedemora: Gidlund, 1976 (originalet utgivet i Rom 1555)
Georg Starbäck, Berättelser ur svenska historien, Band 2, Beijer, 1901
Sture-krönikorna. I: Svenska fornskriftssällskapets samlingar, 1867, 17:3
Frederik Troels-Lund, Dagligt liv i Norden på 1500-talet, II, Bonnier, 1945
Gunnar T Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige, Natur och Kultur, 1971
Greta Wieselgren, Sten Sture d.y. och Gustav Trolle, Gleerup, 1949

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Sturarna och bakgrunden till Stockholms blodbad

1 Sten Sture den äldre

2 Sten Sture den yngre

3 Kristian II och Sten Sture den yngre

4 Stockholms blodbad 1520

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 8 februari 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Brott och straff på medeltiden

Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-27

Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries

2025-09-24

Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries

2025-09-21

Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer