Armén och flottan under stormaktstiden

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön.
S

Svenska officerare ur den karolinska armén på värvningsuppdrag.

Armén

Den svenska armén omorganiserades under Gustav II Adolf till att bli Europas effektivaste krigsmaskin. Efter nederländsk förebild introducerades en ny och rörligare slagordning, där artilleri och kavalleri gavs en ökad roll. Senare skulle även den offensiva karolinska stridstaktiken med blanka vapen fira triumfer på Europas slagfält.

Det ständiga problemet var dock manskapsförsörjningen, som främst vilade på utskrivning (se faktaruta nedan). Enligt Gustav II Adolfs härordningsreformer 1617-1626 skulle sex landsregementsområden på detta sätt mobilisera tre fältregementen var om 1 200 man. När Sverige ingrep i trettioåriga kriget visade sig systemet otillräckligt. Under fälttåget i Preussen 1626 hade Gustav II Adolfs armé räknat 13 000 man, i Tyskland 1632  omfattade den drygt 175 000. Huvuddelen av denna styrka måste värvas i utlandet eftersom den svenska befolkningen inte räckte till trots att man gick så långt att till och med 15-åringar skrevs ut till krigen.

ANNONS

ANNONS

I slagen vid Breitenfeld och Lützen kom endast omkring 15 procent av den svenska armén från det egentliga Sverige och Finland. Ett viktigt rekryteringsområde för utländska knektar var Skottland.

Med utskrivningar och värvningar kunde man med knapp nöd få fram tillräckligt med soldater under trettioåriga kriget, men under Karl X Gustavs krig och skånska kriget var systemet nära att haverera.

 På slagfältet var den svenska armén lätt utrustad vilket gjorde den till en effektiv, snabb och rörlig krigsmaskin.

Lösningen blev indelningsverket, som till en låg kostnad försåg Sverige med en välövad och snabbmobiliserad styrka. Vid krigsutbrottet år 1700 kunde Sverige ställa upp 76 000 man, vilket i förhållande till folkmängden var mer än dubbelt så många soldater som något annat europeiskt land. Ändå förblev drygt hälften av soldaterna - i gardesförbanden, artilleriet och vid gränserna i Baltikum och Tyskland - värvat folk. Inte heller indelningsverket kunde kompensera bristen på soldatmaterial inom riket.

Flottan

Utgifterna för flottan femdubblades åren 1616-1632. Ytterligare utbyggnad skedde efter 1660 när sjömakterna utanför Östersjöområdet börjat ingripa i regionen. År 1710 hade Sverige och Danmark omkring 60 000 ton under segel, vilket i förhållande till ländernas storlek var ojämförligt mest i Europa. Sveriges flottrustningar underlättades av att vårt land var självförsörjande på strategiska varor som timmer, tjära, hampa och kanoner.

Flottans främsta insats under stormaktstiden bestod i att skydda förbindelserna till Östersjöprovinserna och att störa fiendens handel. Förutom segern över danskarna vid Femern 1644 vann man dock inga avgörande sjöslag. Det var ont om kompetenta svenska befäl. I striden mot holländarna i Öresund 1658 var en fjärdedel av de svenska fartygscheferna själva holländare, och under det för flottan olyckliga skånska kriget visade sig baseringen i Stockholms skärgård vara synnerligen olämplig. Därför anlades Karlskrona 1680 i Blekinge som ett alternativ i södra Östersjön.Bristen på lätta roddfartyg gjorde det slutligen svårt att förhindra den ryska erövringen av Finland och Östersjöprovinserna under stora nordiska kriget. När ryssarna härjade i Stockholms skärgård sommaren 1719 förblev fartygen liggande i Karlskrona, på vakt mot Danmark.

ANNONS

ANNONS

Krigsfinansiering

Krigens finansiering är det allt överskuggande problemet för ett imperium på bondefötter. Statens tillgångar kunde främst mätas i naturaskatter och kronojord, men för att betala legoknektarna krävdes klingande mynt. Den totala statsbudgeten 1648 har beräknats till 9-10 miljoner riksdaler. Ett års fälttåg i Tyskland kostade 20-30 miljoner. Därför var det först när den tyske kejsaren gått med på att betala Sverige 5 miljoner riksdaler till truppernas löner som westfaliska freden kunde undertecknas.

Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd. Bild från filmen Slaget vid Poltava (2007).

Liksom under Vasasönerna sökte man avlöna förtjänta fältherrar genom godsdonationer. Detta skedde i stor omfattning, särskilt under Kristina. Mot kontanter utarrenderades även tull-, handels- och gruvrättigheter till män som Louis de Geer. En annan möjlighet var att ta emot utländska subsidier (penningstöd). I traktaten (mellanstatliga avtal) i Bärwalde 1632 lovade Frankrike att betala 400 000 riksdaler per år om Sverige höll en armé på 36 000 man i Tyskland (under trettioåriga kriget). Sådana avtal var visserligen viktiga för kronan att kunna hänvisa till när den försökte låna pengar, men de utgjorde ett obetydligt bidrag till de faktiska krigskostnaderna.

Hoppet stod i stället till tullar och skatter från Östersjöhandeln; mot avgift fick fiendens handel fortsätta även under den svenska blockaden. Första gången systemet prövades var under polska kriget 1627. Denna finansieringsform orsakade emellertid spänningar med de i Östersjön handlande holländarna, vilket Karl X Gustav fick erfara 1656-1660.

I realiteten kom krigen därför att finansieras genom ständigt nya lån, innehållna löner, rekvisitioner (utkrävningar) och plundringar på krigsskådeplatser och en del obetalda räkningar. Viktiga var de summor som städerna i Tyskland avkrävdes av de framdragande arméerna för att slippa plundring. Är 1632 fick exempelvis München betala 300 000 riksdaler till svenskarna för att undgå förstörelse. Så länge Sverige krigade i det rika Tyskland kunde operationerna hållas i gång. I det karga Polen körde svenskarna däremot fast 1655-1657.

LÄS MER: Stormaktstiden

LÄS MER: Krig och försvar 1500-1776

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Varför och hur blev Sverige en stormakt?

LÄS MER: Armén och flottan under Vasatiden

LÄS MER: Sveriges första spionnät

ANNONS

ANNONS

Utskrivningar

Utskrivningar var ett sätt att förse krigsmakten med fotfolk under början av stormaktstiden. Systemet, som egentligen var avsett för hemortens försvar, hade dock använts även för krig utomlands redan under de tidiga Vasakungarna. Det blev institutionaliserat genom Gustav II Adolfs krigsfolksordning 1619, som stadgade att var tionde man skulle uttas till krigstjänst vid regelbundna roteringar.

Sockenstyrelsen hade stor möjlighet att påverka vilka som togs ut. Husbönder och ensamma arvtagare sparades framför drängar och yngre söner. Varken lokalsamhället eller kronan hade något intresse av att antalet familjeförsörjare och skattebetalare minskade. Många av de utskrivna rymde till skogs, men man kunde också leja en ersättare som man betalade för.

Mänskligt sett var utskrivningens effekter förfärande. Under perioden 1621-1632 beräknas 50 000 unga män från Sverige och Finland ha försvunnit i krigen (80-90 procent av dem dog i sjukdomar). Detta skulle i dag motsvara en befolkningsförlust på omkring 400 000 man. Historikern Jan Lindegren har visat att av 255 knektar som skrevs ut från Bygdeå socken i Västerbotten (med drygt 250 gårdar) åren 1620-1640 var bara 40 i livet vid periodens slut.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur gjorde Gustav II Adolf armén effektivare i början av 1600-talet?
     
  2. Varifrån kom manskraften i den svenska armén och varför var det ett problem?
     
  3. Vad var indelningsverket och hur påverkade det den svenska armén?
     
  4. Vilken roll spelade flottan under stormaktstiden?
     
  5. Ge exempel på några strategiska varor som Sverige var självförsörjande på och förklara varför de var viktiga för flottan.
     
  6. Hur finansierades krigen och vilka problem uppstod med finansieringen?
     
  7. Vad menas med utskrivningar och hur användes detta system?

Ta reda på:

  1. Vilka var Sveriges fiender under stormaktstiden och hur påverkade det landets militära strategi?
     
  2. Hur skiljer sig militära strategier och finansiering av krig idag jämfört med stormaktstiden i Sverige?

Diskutera:

  1. Sverige var en stormakt men hade problem med att finansiera sina krig. Var det värt priset att vara en stormakt? Förklara din åsikt.
       

 

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Senast uppdaterad: 28 november 2023
Publicerad: 9 januari 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan...

M

Snapphanarna och kampen mellan Danmark och Sverige om Skånelandskapen

För flera hundra år sedan var gränstrakterna i nordöstra Skåne en scen för obarmhärtiga strider om...

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av...

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra...

M

Portugal härskade på Indiska oceanen under 1500-talet

När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Hi

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Relaterade taggar

Hi
Karoliner på marsch.

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

Hi
Svenska trupper

Slaget vid Breitenfeld

Breitenfeld är en plats i Sachsen i Tyskland, där Gustav II Adolf (23 000 man och 50 kanoner) den 7...

Hi
strid

Slaget vid Lützen

Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var en stor drabbning under det trettioåriga kriget (Lützen...

Hi
soldater

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...

Hi
Karl XII vid Narva.

Slaget vid Narva

Fästningen vid staden Narva i Estland (se karta) var det svenska stormaktsväldets utpost i sydöst,...

Hi
Skadad Karl XII

Slaget vid Poltava

Slaget vid Poltava (i Ukraina) 1709 avgjorde det stora nordiska kriget. Under slaget besegrades...

Hi
soldater

Stora nordiska kriget

Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...

Hi
Strid

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund ägde rum den 4 december 1676 och var en del av det skånska kriget. Striden stod...

Hi
Slaget vid Lund

Skånska kriget

Det skånska kriget (1675-1679) utkämpades mellan Danmark (med stöd från Nederländerna och...

Hi
Karl X Gustav

Tåget över Bält

Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X...

Hi
Porträtt

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf (1594-1632) var son till Karl IX och Kristina av Holstein. Han var Sveriges kung i...

Hi
Porträtt

Karl X Gustav

Karl X Gustav (1622-1660) blev kung av Sverige 1654 efter att drottning Kristina hade abdikerat....

Hi
Porträtt

Karl XI

Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...

Hi
Porträtt

Karl XIII

Karl XIII (1748-1818) var Sveriges kung 1809-1818, Norges 1814-1818, son till Adolf Fredrik och...

Hi
Kronan exploderar

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) var ett svenskt örlogsfartyg som kantrade, exploderade och sjönk...

Hi
Vasaskeppet

Regalskeppet Vasa

Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur...

Hi
symboler

Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)

Under perioden 1555-1660 utkämpades fem stycken krig mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden var...

Hi
Fartyg

Sveriges krig mot Danmark (1611-1660)

Under åren 1611-1660 utkämpade Sverige fyra krig mot Danmark. Vid periodens början behärskade...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna