Feodalismen i Västeuropa under medeltiden

Även om periodiseringen av Sveriges historia har beteckningen medeltid gemensam med det övriga Europa, avviker det medeltida Sverige på många sätt från den "västeuropeiska normen". Högmedeltidens Europa (1000-1300) kännetecknades bland annat av påvemaktens starka ställning. Kyrkans ideologi genomsyrade lagstiftningen, och etnisk och social tillhörighet ansågs ofta mindre viktig än identiteten som kristen. För världen utanför framstod Västeuropa under denna epok som en enhet, vars överhuvud var påven i Rom. Ett annat framträdande drag i det dåtida Europa var feodalismen.
M

Kungen behövde hjälp av vasaller för att kunna kontrollera hela sitt rike.

Orsaken till feodalsamhällets uppkomst

Feodalismen var ett komplicerat system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar, som i praktiken gestaltade sig mycket olika i olika områden. Feodalismen hängde samman med att statsmakten under tidig medeltid (ca 500-1000) hade varit mycket svag, kommunikationerna långsamma och ekonomin baserad på naturahushållning. Det enda sättet för en europeisk monark att styra sitt rike var att lägga ut regerandet "på entreprenad" bland lokala stormän.

Det enda sättet att belöna dem som gjort kungen tjänster var att dela ut jord. Det var särskilt militära tjänster som de europeiska furstarna behövde, och i de pansrade riddarhärarnas tidsålder var det endast en mycket begränsad del av befolkningen som hade ekonomiska möjligheter att effektivt bidra med sådana. Därför kom furstarna undan för undan att avstå den direkta kontrollen över sina riken till en elit av beridna krigare.

ANNONS

ANNONS

Feodalismens grunder

Ett kontrakt ingicks mellan fursten som var länsherre (ägare av län som han delade ut) och hans underlydande, vasallen, enligt vilket den senare mottog ett landområde som förläning. I utbyte mot militära prestationer befriades vasallen från skatt och fick även den juridiska överhögheten över de människor som bodde i hans län.

Ganska snart blev förläningarna ärftliga, och inom sitt län kunde vasallen även skifta ut ytterligare förläningar till olika undervasaller.

Relationen mellan länsherre och vasall skulle vara ömsesidig. I utbyte mot vasallens trohet skulle länsherren beskydda och bistå honom. Kopplingen mellan skyldigheter och rättigheter i relationen mellan länsherre och vasall förblev dock det rådande idealet och var dessutom mönsterbildande för relationer mellan andra människor i samhället. Livegna bönder på ett gods betraktades t.ex. som en sorts vasaller i förhållande till sin godsherre. De var skyldiga att lyda honom och arbeta på hans gods, men han var också skyldig att försörja dem när skörden slog fel.

Livegna
Bild: Okänd
Adeln hade i regel stor makt över bönderna som bodde på deras mark. På många ställen i Europa var de som bodde på adelns mark livegna. Med "livegen" menas vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna på medeltiden och i senare tiders feodala Europa. Det hela kan liknas  vid en form av slaveri. Livegenskap förekom dock inte i Norden.

Feodalismen etablerades sent i Sverige

I Sverige etablerades det feodala systemet förhållandevis sent, först mot slutet av 1200-talet, när de pansrade riddarhärarna redan höll på att förlora sin militära betydelse på kontinenten. Det var också endast delvis som de feodala institutionerna fick fäste. De svenska förläningarna blev aldrig ärftliga, och de medförde aldrig någon makt över rättskipningen i länet. De bönder som brukade adelns jord blev aldrig livegna, och de flesta bönderna förblev dessutom självägande. De slott som uppfördes i sten i Sverige under medeltiden byggdes av kronan, inte av privata adelsfamiljer.

LÄS MER: Feodalismen

LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

LÄS MER: Riddare och riddarordnar

LÄS MER: Adel och aristokrati

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick styra länen åt honom. Dessa vasaller kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna "undervasaller". Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller storvasallen). Under medeltidens gång blev länen ärftliga (dock ej i Sverige). Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism.

Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium (företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar). Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där. Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var den främsta orsaken till att feodalismens uppkomst?
     
  2. Vad gick feodalismen ut på (dess grunder)?
     
  3. Berätta kortfattat om feodalismens tillkomst i Sverige.
     
  4. Vad skilde det svenska feodalsystemet från det västeuropeiska feodalsystemet?

 

Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

 

Senast uppdaterad: 8 september 2020
Publicerad: 8 januari 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Sveriges medeltid

Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet...

M

Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst

Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och...

M

Karl den store och den karolingiska renässansen

Genom en skicklig erövringspolitik skapade Karl den store ett rike som innefattade stora delar av...

M

Tempelherreordens fall

Kvällen den 18 mars år 1314 fördes tempelherrarnas siste stormästare Jacques av Molay och hans...

ANNONS

Ämneskategorier

Feodalismen

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Relaterade taggar

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...