Karl den store och den karolingiska renässansen

Genom en skicklig erövringspolitik skapade Karl den store ett rike som innefattade stora delar av dagens västra Europa. I detta väldiga frankiska rike fungerade den kristna kulturen som ett sammanhållande kitt. Karl den store lät därför gynna kyrkan och genomförde flera stora kulturella reformer.
M

Karl den store kröns av påve Leo III år 800.

Frankerriket utvidgas

Karolingerna (av namnet Karl) var en frankisk ätt som tog makten i frankerriket kring mitten av 700-talet och härskade fram till slutet av 900-talet.

Karl den store av karolingersläkten kröntes till frankisk kung år 768. Han förde en skicklig erövringspolitik. I söder slöt han förbund med påven mot en annan germansk stam, langobarderna, som hotade att lägga under sig hela Italien. Efter att ha besegrat langobarderna lät han utropa sig till langobardisk kung och lade på så sätt grunden för det tyska styret där som varade större delen av medeltiden. Han besegrade efter långvariga strider saxarna i Tyskland som till slut underkastade sig och lät kristna sig. Vidare besegrades bajuvarerna i dagens Bayern och avarerna i det som senare kom att heta Ungern. I Spanien fördes framgångsrika strider mot araberna.

ANNONS

ANNONS

Feodalväsendet

Från början delades jordområden, län (län = feodum) ut av kungamakten på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav stormannasläkterna en mycket starkare ställning.

Feodalväsendet utvidgades också så att stormän i sin tur kunde ge förläningar till krigare eller riddare som de kallades (av det tyska ordet ritter = ryttare). Dessa blev då undervasaller i den nu uppkommande feodala hierarkin. Alla i detta världsliga krigarstånd kom så småningom att kallas för adel.

Feodalväsendet anses ha uppkommit i frankerriket under 700-talet.

Frankerriket utvidgades ständigt under Charlemagne, som han benämns på franska. Till slut omfattade det frankiska väldet praktiskt taget hela det kristna västerlandet (se karta över frankerriket).

Genom förbundet med påven framstod Karl den store också symboliskt som överhuvud för den kristna världen, en ställning som befästes genom hans kröning till kejsare av påven Leo III, på juldagen år 800. Detta ägde förstås rum i Rom.

Den karolingiska renässansen

Till Karl den stores och hans fars (Pippin den lille) och farfars (Karl Martell) riksbygge hörde ett nydaningsarbete (nyskapande) inom kyrkan och utbildningsväsendet. Hela detta reformarbete stöddes av påven.

I Aachen samlade Karl den store lärda män runt sitt hov och inkallade hantverkare och mästare för att bygga ett imponerande palats. En del därav bestod av ett mycket vackert slottskapell som invigdes år 805, enligt legenden av påven Leo III, och står kvar fortfarande idag som en del av Aachens vackra katedral. Det byggdes under inflytande av såväl romersk och bysantinsk som germansk arkitektur även om det romerska dominerar. Karl den stores levnadstecknare, Einhard, skrev: "Den heliga moderns kyrka i Aachen byggdes med underbar skicklighet. Det är tydligt att den frankiske kejsaren ville se sin huvudstad som det andra Rom."

Med begreppet "den karolingiska renässansen" syftar man på det kulturella uppsving som ägde rum under Karl den stores tid. Det var en blomstringstid för konst och arkitektur. Med renässans åsyftas pånyttfödelsen av den fornkristna kulturen och det klassiska arvet. Som exempel kan nämnas förmågan att återuppföra stora byggnader i sten, vilket i stort sett hade upphört vid tiden för Karl den stores tronbestigning. Andra uttryck för det kulturella uppsvinget var bokmåleriet samt skapandet av en ny skrift, den karolingiska minuskeln, som lade grunden för en gemensam latinspråkig kultur i större delen av det katolskt kristna Europa. Den som fick i uppdrag att reformera skriften och latinet var den lärde anglosaxiske skolmannen Alkuin. I hans uppdrag låg också att förbättra den elementära skolundervisningen.

Aachens domkyrka är den äldsta katedralen i Tyskland. Karl den store ligger själv begravd i slottskyrkan i ett storslaget gyllene skrin. Detta plus det faktum att inte mindre än 39 tyska kejsare krönts där gjorde att Aachens katedral utövade en oöverträffbar dragningskraft för pilgrimer och andra besökare under hela medeltiden. Till detta bidrog också en ofantlig rikedom av reliker.

Den karolingiska renässansen var främst en kyrkligt präglad rörelse som utgick från kloster och lärda män vid hovet. Det var också under denna tid som kyrkans rätt till tionde infördes ("tionde" var en extra skatt som bönder och borgare måste betala till kyrkan).

Under den karolingiska tiden började på allvar byggandet av kyrkor på landsbygden. Nu kom kyrkobyggnaden med sina reliker och målningar. Inga andra av tidens religiösa nymodigheter kan ha berört folk mer än detta.

Frankerriket splittras

Karl den store dog år 814. Frankerriket var då som störst (se karta). Han hade planerat att riket skulle delas mellan hans tre söner men vid hans död levde endast en av dem, Ludvig den fromme.

ANNONS

ANNONS

Från mitten av 800-talet försvagades kungamakten i takt med att feodalismen växte sig starkare. Feodaladeln, som nu börjat betrakta sina förläningar som ärftliga, styrde i praktiken allt mer självständigt på sina gods. Samtidigt delades nu riket. Genom fördraget i Verdun skapades tre riken: ett västfrankiskt (Frankrike), ett östfrankiskt (Tyskland) och ett mittrike (från nuvarande Nederländerna till mellersta Italien). Det är alltså först vid denna tid som man kan börja tala om Frankrike och Tyskland. (se karta)

Under de närmaste århundradena fortsatte den feodala uppsplittringen, framför allt i den östra delen av det gamla frankiska riket, d.v.s. Frankrike. Man krönte fortfarande både kungar och kejsare men dessa hade allt mer bara en rent symbolisk funktion, de utövade ingen stark centralmakt längre. Feodaladeln styrde självständigt på sina gods.

Rikena splittrades ytterligare och andra släkter tog med tiden över kungavärdigheten. I det östfrankiska riket, Tyskland, förlorade karolingerna tronen 911. I Frankrike tog Capetingerna år 987 slutgiltigt över tronen från karolingerna.

I den östra delen, Tyskland, utvecklades dock under 900-talets andra hälft ett nytt kejsardöme. Otto av Sachsen, senare kallad Otto den store, utropade år 962 det tyska kejsardömet, eller som det typiskt nog hette: Det romerska riket av tysk nation. Den klassiskt romerska tanken om ett enat Europa levde därmed i allra högsta grad kvar (karta över det tysk-romerska riket år 1034).

LÄS MER: Karl den store

LÄS MER: Karl den store och frankerrikets storhetstid

LÄS MER: Frankrikes historia

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka var karolingerna?
     
  2. Nämn några exempel på hur Karl den store samarbetade med påven och kyrkan.
     
  3. Nämn några viktiga reformer (förändringar) som tillkom under den karolingiska renässansen.

 

Litteratur
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Dick Harrison, Europa i världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
Bra Böckers Lexikon 2000, band 13, Bra Böcker AB, 1997
 

Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén

Senast uppdaterad: 21 maj 2019
Publicerad: 14 maj 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Magnus Eriksson - Folkungaättens siste regent

Kring midsommar 1319 lyftes den treårige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp på Mora...

M

Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst

Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och...

S

Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon

Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon....

L

Djingis khan - mongolernas härskare och Guds piska

Mongolhärskaren Djingis khan har ofta kallats världshistoriens största erövrare, för han lämnade...

ANNONS

Ämneskategorier

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Feodalismen

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Kända personer på medeltiden

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Karl den store

Karl I (ca 742-814), mera känd som Karl den store, var från år 768 kung över frankerna och kröntes...