M

Kategori

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat.

Media och påverkan

Lästid 10 minuter

I det här avsnittet ska vi titta lite närmare på medias uppgift, ansvar och påverkan.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Många menar att en demokrati inte kan fungera utan fria medier. Medierna garanterar dels en möjlighet för människor att komma till tals, men också en möjlighet att hålla sig informerad om vad som händer i världen. Yttrandefriheten och rätten till att fritt få publicera utgör en viktig grund i alla demokratier.

Samtidigt har media stor påverkan på våra liv och på samhället i stort. Media är en maktfaktor och de som kan påverka och styra media har därför ett stort inflytande på våra liv.

I det här avsnittet ska vi titta lite närmare på medias uppgift, ansvar och påverkan.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Många menar att en demokrati inte kan fungera utan fria medier. Medierna garanterar dels en möjlighet för människor att komma till tals, men också en möjlighet att hålla sig informerad om vad som händer i världen. Yttrandefriheten och rätten till att fritt få publicera utgör en viktig grund i alla demokratier.

Samtidigt har media stor påverkan på våra liv och på samhället i stort. Media är en maktfaktor och de som kan påverka och styra media har därför ett stort inflytande på våra liv.

ANNONS

Medias uppgift

Medias viktigaste roll är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut. Det är därför viktigt att det finns ett avstånd mellan medierna och politikerna. Om politiker börjar ha synpunkter på eller kontrollera medias innehåll begränsas demokratin i samhället.

Ibland kallas media för den tredje statsmakten då den har som uppgift att granska den första (riksdagen) och den andra (regeringen) statsmakten. När media granskar dessa innebär det också att media har makt att påverka politiken och det finns många exempel på politiker som tvingats avgå efter att media granskat beslut de fattat eller andra saker som de har gjort. En del av detta arbete innebär också att vi i Sverige vill att så mycket som möjligt av politikers beslut ska vara offentliga, för att medierna ska kunna ha tillgång till dem. Det kallas för offentlighetsprincipen.

Media ska också erbjuda en arena för vanliga människor att komma till tals. Oftast görs det genom olika insändarsidor eller liknande, men också genom att vanliga människor intervjuas i anslutning till större händelser eller politiska beslut.

Vem styr över medierna?

Den som kontrollerar media har stor makt. Därför är det väsentligt vem som faktiskt gör det. De allra flesta medier i Sverige är privatägda. Oftast innebär detta att de ägs av ett större mediaföretag som i sin tur äger många olika tidningar eller andra medier. Några exempel på dessa är Bonnier och Schibsted. Bonnierkoncernen äger idag till exempel både Dagens nyheter, Expressen och TV4 och kontrollerar på så sätt stora delar av våra nyhetsmedier, medan Schibsted äger både Aftonbladet och Svenska dagbladet. Tillsammans äger och kontrollerar de en stor del av de svenska nyhetsmedierna. Dessa medier finansieras i första hand av försäljning och reklamintäkter.

Det finns alltid en risk att ett alltför koncentrerat ägande gör att det bara publiceras nyheter som passar ägarna. Det är därför viktigt att det finns många medier med olika ägare som har olika intressen i samhället.

Fram till i början av 1990-talet erbjöd till exempel den svenska arbetarrörelsen ett alternativ till de stora mediekoncernerna. Det som kallades A-pressen (en socialdemokratisk tidningskoncern) gick i konkurs 1992 och idag lever ett antal av dess tidningar kvar som alternativ.

För att små tidningar ska ha möjlighet att existera har vi i Sverige något som kallas presstöd. Detta existerar för att mindre tidningar, framförallt i småstäder, ska kunna bedriva sin verksamhet. På så vis kan lokala nyheter förmedlas även till de som lever utanför de större städerna. Ursprungligen var tanken med presstödet att det skulle finnas minst två olika tidningar på varje ort, för att garantera mångfald, men så är det sällan idag.

ANNONS

Public service

För att alla medborgare ska få ta del av medierna har det i många länder skapats statliga medieföretag som syftar till att ge såväl nyheter som underhållning och kultur inom ramen för ett statligt uppdrag. Konceptet kallas på många ställen för public service. Dessa statliga mediaföretag har ofta varit starkt dominerande, inte minst i Sverige. Det var till exempel endast Sveriges television (statligt ägt) som sände program i det rikstäckande markbundna tv-nätet i Sverige fram till början av 1990-talet. Först därefter lanserades några privatägda tv-kanaler.

Public service-företagen kan finansieras på olika sätt, men har gemensamt att det är via staten som pengarna kommer in. Innehållet styrs i viss utsträckning via det som ibland kallas programpolitik. Däremot är det ovanligt att man i demokratiska länder har politiker som i detalj lägger sig i vad som sänds.

Public service är också en del av en idé om att medierna har ett samhällsansvar. Genom att staten garanterar att det i alla fall finns ett medium som tar detta ansvar garanterar man att olika former av kultur och nöje, samt objektiv nyhetsförmedling, blir tillgängligt för alla.

Mediernas ansvar

Oavsett om det är privata eller offentliga aktörer som det handlar om så har medierna ett stor ansvar i sin rapportering. Media har mycket makt och kan påverka och är ofta vår viktigaste kanal för förmedling av information. En viktig del av detta ansvar är att försöka ge en så saklig, sann och objektiv bild av omvärlden som det är möjligt. Oavsett för vilken uppdragsgivare en journalist arbetar så är detta en viktig del av deras arbete.

Samtidigt är många medier beroende av att sälja tidningar eller annonser. Då finns det en risk att de väljer den typ av nyheter som säljer flest tidningar, eller vinklar en nyhet för att det ska vara ekonomiskt lönsamt för tidningen. På nyhetsredaktionerna förs ofta diskussioner kring vad och hur det ska rapporteras om en stor händelse, om namn ska publiceras, bilder publiceras och liknande.

Vinklade eller osanna nyheter

Medierna har till uppgift att förmedla information. Oftast fungerar detta väl, men även väletablerade medier har varierande kvalitet i sin rapportering. Ibland gör journalisterna ett dåligt arbete, ibland är det tidspress och ibland har de fått felaktig information som gör nyhetsrapporteringen felaktig. Det är dock stor skillnad på dålig rapportering och rapportering som är osann.

Osanna nyheter kan ibland kallas propaganda. Det förekommer i en del medier, framförallt i det som idag kallas för alternativa medier där det finns ett tydligt syfte med mediernas existens. Därför bör man också vara mer skeptisk mot dessa.

Det finns många exempel på dåliga nyheter som inte är direkt osanna men kan vara vinklade eller bara berätta en sida av en historia. Detta är särskilt vanligt vid omvälvande händelser då det gäller att få ut nyheter snabbt och man därför inte hinner undersöka ordentligt. Det är då inte helt ovanligt att tidningar anmäls till pressens opinionsnämnd och tvingas rätta till sina misstag i efterhand.

Opinionsbildning

Opinionsbildning innebär att åsikter formas hos individer och grupper. Opinionen är möjlig genom att människor kommunicerar och därmed byter tankar och åsikter. Våra åsikter påverkas av följande faktorer:

Omgivningen: Vem vi kommunicerar med, vilken miljö vi befinner oss i och vilken kultur vi har.
Intresse: Ju viktigare frågan är för oss desto starkare åsikter är vi benägna att ha.
Kompetens: Om vi har stora kunskaper i ämnet så har vi vanligtvis också egna åsikter i frågan.
Opinionsledare: Personer som påverkar opinionen. När en känd person uttalar sig i en fråga bildas ofta en opinion av människor som tycker likadant. Några exempel på opinionsledare är kungen, drottningen, riksdagspolitiker, politiska partier, makthavare i samhällets toppskikt och kändisar.
Opinionsförmedlare: Personer som befinner sig närmare den enskilda människan. Dessa personer påverkar därför folk på ett mer personligt plan. Budskapet kommer ofta från en opinionsledare. Några exempel på opinionsförmedlare är någon bekant, en lokal politiker och din chef.

Fördjupning

Två teorier kring opinionsbildning

Tvåstegshypotesen

Hur formas en opinion rent praktiskt? Det finns många forskare som försökt hitta teorier som förklarar det, och det går att hitta vissa mönster. En teori är tvåstegshypotesen enligt vilken medierna inte påverkar så många direkt, utan indirekt i två steg. I det första steget ges ett budskap till massmedia som för ut det till allmänheten. Åsikten tas därefter emot av de läsare/tittare/lyssnare som tycker likadant och är engagerade i ämnet. I steg två för dessa personer i sin tur budskapet vidare till andra i sin omgivning.

När en opinion bildas sker detta oftast först via masskommunikation i form av insändare, debattartiklar, avslöjande reportage, bloggande, sociala medier, reklam och så vidare (steg 1). Men enligt tvåstegshypotesen är personlig påverkan viktigare än den massmediala. Om någon du känner säger att en viss åsikt är bra så påverkar det dig ofta mer än om du läser det på internet, i en tidning eller hör det på radio eller TV (steg 2).

Tystnadsspiralen

Den andra modellen som visar hur opinionsbildning går till kallas tystnadsspiralen. Den utgår från att människor som regel är rädda för att bli isolerade från de sociala grupperingar de tillhör. Därför aktar de sig för att framhäva sådana åsikter som inte är förenliga med vad andra i gruppen tycker. Detta blir till slut en ond cirkel då vi hellre lyssnar till vad gruppen tycker och inrättar oss efter det. I många fall förs åsikter ut via massmedia som om de vore en opinion och en allmän åsikt. En tidning kan till exempel gå ut med ett budskap eller värdering av fakta och göra sken av att många tycker så. Med hjälp av tystnadsspiralen kan de sedan påverka människor i en viss åsiktsriktning.

Å andra sidan gäller på motsvarande sätt att ju mer engagerade och kunniga vi är i ett ämne, desto mer självständiga är vi i våra tankar och åsikter!

Sociala medier och demokratisering

Framväxten av nya sociala medier har i hög grad påverkat möjligheten för vanliga medborgare att ta del av information och sprida egna uppgifter och tankar kring vad som händer både i privatlivet och i samhället som helhet.

Sociala medier har gjort att människor inte längre behöver vara professionella utövare för att publicera sig på internet. Tekniken har förenklats och numera finns gratis verktyg att ladda ner som de flesta klarar av att använda med lite träning. Texter, bilder och inte minst filmer förmedlas snabbt när något händer.

Ur en demokratisk synvinkel har de nya medierna spelat störst roll för länder med ett stort demokratiskt underskott. Medierna har bidragit till att information i vissa lägen kunnat spridas trots stark repression från de styrande. Det har i vissa fall även bidragit till att göra människor i rika länder mer medvetna om utvecklingen i diktaturer. Men många diktatoriska regimer försöker också att kontrollera de sociala medierna exempelvis genom att blockera vissa sidor.
Referat från: Palmecenter.se

LÄS MER: Medier och kommunikation

LÄS MER: Mediernas uppbyggnad och funktion

LÄS MER: Media och samhället

LÄS MER: Nyhetsvärdering

LÄS MER: Mediernas makt och ansvar

LÄS MER: Vad är en nyhet?

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historiebruk

PODCAST: Massmedia och nyhetsrapportering

PODCAST: Historiesyn - olika perspektiv på historia

PODCAST: Historiebruk

ANNONS

Ord och begrepp

Alternativa medier: Medier som ger annan information än traditionella medier. Alternativa medier syftar ofta till att utmana makthavare och representera marginaliserade grupper samt att främja samarbete mellan intressenter med liknande syfte.

Masskommunikation: När ett budskap skickas ut till många människor samtidigt, till exempel genom webben, tv, radio eller tidningar.

Mediekoncentration: När få företag äger många medier, vilket kan göra att samma åsikter dominerar i nyhetsrapporteringen.

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.

Opinionsledare: Kända personer som påverkar vad andra tycker, till exempel politiker eller kändisar.

Opinionsförmedlare: Personer i ens närhet som påverkar åsikter, till exempel en vän, kollega eller lokal ledare.

Pressens opinionsnämnd (PON): Den beslutande instansen som avgör om en tidning har brutit mot de pressetiska reglerna eller inte.

Presstöd: Målet med presstödet är att värna om mångfalden på dagstidningsmarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet.

Propaganda: En form av information som är vinklad eller falsk och som syftar till att påverka vad människor tycker.

Public service: Program i radio och tv som produceras på uppdrag av staten. Utbudet ska ge saklig information, vara rikstäckande, spegla hela samhället och vara politiskt och kommersiellt oberoende.

Sociala medier: Plattformar på internet där människor delar bilder, texter, videos och pratar med varandra, t.ex. Facebook, YouTube och Instagram. I motsats till traditionella medier så bygger sociala medier på användargenererat innehåll.

Statlig repression: När en regering försöker kontrollera eller begränsa människors rättigheter, t.ex. yttrandefrihet.

Tredje statsmakten: Ett "smeknamn" på media, eftersom de har i uppdrag att granska och påverka de styrande i samhället.

Tystnadsspiralen: En teori som förklarar varför människor ibland inte vågar säga vad de tycker, av rädsla att bli utanför.

Tvåstegshypotesen: En teori som säger att media påverkar oss i två steg – först genom en opinionsledare, och sen via människor vi litar på.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför är fria medier så viktigt i en fungerande demokrati?
Vad menas med offentlighetsprincipen?
Vilka är Sveriges två mest inflytelserika mediebolag?
Vad menas med presstöd och varför är det viktigt?
Vad är public service och vad är dess främsta uppgift?
Vilket ansvar har media när det gäller kvalitén på nyhetsrapportering?
Ge exempel på när nyhetsrapportering inte fungerar så bra - när medier bryter mot sitt ansvar.
Vad menas med opinionsbildning?

Ta reda på:

Hur finansieras public service i Sverige?
När fick Sverige sin första icke statliga tv-kanal (vid sidan av Svt1 och Svt2) och vad heter kanalen?

Fundera på:

Lek med tanken att du helt plötsligt skulle vara utan digitala medier under en månad. Vilka positiva effekter skulle det få på dig? Vad skulle du göra istället under all den tiden du annars tillbringar framför en skärm?

Diskutera:

Ska vi ha public service i Sverige? Motivera.
Vilka medier tycker du är mest pålitliga respektive opålitliga när det gäller nyhetsrapportering? Motivera.

Litteratur:
Stig Hadenius m.fl. Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, Ekerlids, 2011
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 20 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Media och påverkan

Mediekompass - nyheter i undervisningen

av: Mediekompass / Tidningsutgivarna

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Mediekompass hjälper lärare med undervisning i medier och journalistik. I vårt lektionsmaterial får lärare tips på hur man kan lägga upp lektionerna och använda dagsaktuella händelser från våra nyhetsmedier.

+ Läs mer

Källkritik, reklam och media

av: Sveriges Annonsörer

Mellanstadiet, Högstadiet

Barn och unga möts av en ström av budskap i allt fler kanaler. Media Smart är läromedlet för källkritik, reklam och media.

+ Läs mer

Livet på internet - Surfa säkert och hitta rätt

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Förförståelse, reflektion, bildanalys, skrivuppgift, kommunikation, söka information och träna källkritik.

+ Läs mer

Lektionsbanken

av: Konsumentverket

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionsbanken är ett kostnadsfritt verktyg från Konsumentverket som riktar sig till lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder

av: Polismyndigheten

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.

+ Läs mer

Politisk propaganda då och nu

av: Stockholmskällan

Högstadiet

Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

+ Läs mer

Artiklar om Media och påverkan

M

Desinformation

av: Kaj Hildingson

2023-11-08

Lästid 14 minuter

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...

+ Läs mer

M

Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

av: Lars Hildingson

2022-10-07

Lästid 13 minuter

När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...

+ Läs mer

L

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson

2022-04-29

Lästid 19 minuter

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

M

Mediernas makt och ansvar

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries

2019-02-19

Lästid 6 minuter

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...

+ Läs mer

Podcast om Media och påverkan

S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson

2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Läs mer

M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

Länkar om Media och påverkan

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

Mediekunskap

Mediekompass är en webbplats där du kan lära dig mer om dagstidningar, tryck- och yttrandefrihet, offentlighetsprincipen, pressetik, pressfrihet, upphovsrätt och mycket annat. Mediekompass är en icke-kommersiell, politiskt- och religiöst obunden verksamhet som drivs av Tidningsutgivarna (TU).

Kategorier:

Mediernas uppbyggnad och funktion

Media och samhället

Nyhetsvärdering

Media och påverkan

Taggar:

Kommunikation och information

Källvärdering och källkritik

Censur och yttrandefrihet

Spara som favorit

11:51

Lobbyism förklarad

Avsnitt (11:51 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om lobbyism. Lobbyism innebär att påverka beslutsfattare i en viss riktning, och bara i EU finns det drygt 30 000 lobbyister. Men lobbying är omtalat, kritiker menar att man genom lobbyism kan köpa sig mer inflytande medan andra ser det som en förutsättning för demokratin. I det här avsnittet förklarar vi vad lobbyism egentligen är, hur det skiljer att arbeta med lobbying i EU och i Sverige och vad som är lobbyismens demokratiska dilemma.

Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.

Kategorier:

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Media och påverkan

Taggar:

Dokumentär och film

EU

Spara som favorit

Statistik : Pressfrihet i världen

På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt pressfriheten i olika länder. En fri press är oberoende och väljer själv vilka saker de vill sätta i fokus och rapportera utan inblandning från andra aktörer. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.

Kategorier:

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Media och samhället

Media och påverkan

Taggar:

Samhällsstatistik

Censur och yttrandefrihet

Diktatur

Spara som favorit

ANNONS

Vill ni lära er mer om reklam och media?

Media Smart är ett kostnadsfritt läromedel som riktar sig till barn i grundskolan och gymnasiet. Syftet är att ge barn och unga ett verktyg för att utveckla förmågan att förstå och tolka reklam och information på ett effektivt sätt. Detta för att skapa konstruktivt kritiskt granskande konsumenter.

Vi beräknas ägna sex timmar per dag åt olika medier, det gäller även barnen. Därför är det viktigt att de tidigt får förmågan att skapa sin egen uppfattning. Reklam och media är en stor del av vårt dagliga liv och borde behandlas därefter även i skolan.

Kategorier:

Mediernas uppbyggnad och funktion

Media och samhället

Nyhetsvärdering

Media och påverkan

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Dokumentär och film

Spara som favorit

11:06

Vad är propaganda?

Genomgång (11:06 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om propaganda med fokus på Nazityskland.

Kategorier:

Media och påverkan

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Censur och yttrandefrihet

Spara som favorit

18:14

Kulturell globalisering

Genomgång (18:14 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad kulturell globalisering är. Här berörs bland annat global socialisering, mångkulturella influenser, dominerande kulturer, likriktad kultur och värdering av kultur.

Kategorier:

Taggar:

Kommunikation och information

Spara som favorit

15:01

Vad är reklam?

Genomgång (15:01 min) där gymnasieläraren Joni Stam berättar om reklam ur olika perspektiv. Här berörs bl.a. vad är reklam, olika typer av reklam, analys av reklam.

Kategorier:

Media och påverkan

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

Dröm om demokrati

Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.

Serien Dröm om demokrati

Lärarhandledning

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Demokratins historia

Demokratins grunder

Sveriges politiska system

Politiska partier i Sveriges riksdag

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Demokratiska system och olika statsskick

Rättssystemet och domstolarna

Media och påverkan

Mänskliga rättigheter

Taggar:

Dokumentär och film

Censur och yttrandefrihet

Propaganda

Sveriges demokratisering

Allmänna val och valrörelser

Spara som favorit

Demokrati helt enkelt

Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Det finns olika sätt att påverka i en demokrati. I serien möter vi unga människor i Sverige som använt sig av demokratiska verktyg för att göra sin röst hörd. Vi får fakta och konkreta tips på hur det går till att påverka genom att bland annat bilda en förening, skriva ett medborgarförslag och starta en namninsamling. Vi får också veta vad som kan vara bra att tänka på när du vill protestera, demonstrera och argumentera för en sak som du brinner för!

Serien Demokrati helt enkelt

Lärarhandledning

Kategorier:

Demokratins grunder

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Media och påverkan

Taggar:

Dokumentär och film

Censur och yttrandefrihet

Spara som favorit

8:52

Vilka medier kan jag lita på?

Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?

Kategorier:

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Propaganda

Censur och yttrandefrihet

Diktatur

Spara som favorit

8:27

Desinformation - vad är det?

Avsnitt (8:27 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om desinformation. Båda sidor i en konflikt vill att just deras budskap och verklighetsbeskrivning ska nå ut. Hur avslöjar man desinformation? Hur ska man tänka och göra för att bli källkritisk i praktiken? Vi går bakåt i tiden och visar hur desinformation använts genom historien. Men vad utmärker informationsflödet i just den här konflikten? Och finns det desinformation som är riktad mot Sverige? Vi får konkreta exempel på vilseledande och falska nyheter, och handfasta tips på hur man kan bemöta dem.

Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.

Kategorier:

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Censur och yttrandefrihet

Spara som favorit

7:22

Informationskrig - algoritmer och sociala medier

Avsnitt (7:22 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om betydelsen av sociala medier i krig. Sociala medier fyller en viktig funktion i krig, men källorna är ofta osäkra. Här kan vad som helst delas, rykten spridas och information förvanskas. Men det är inte bara människor som har makt över vad vi får se på TikTok, Facebook eller Instagram. Även algoritmer spelar en stor roll. Hur kan de sprida desinformation och se till att följarna blir fler? Och vad är trollfabriker och bottar? Det är en stor utmaning att vara källkritisk i dessa lägen, vi försöker svara på hur man kan hantera informationen i sociala medier.

Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.

Kategorier:

Media och påverkan

Sveriges beredskap

Taggar:

Dokumentär och film

Källvärdering och källkritik

Propaganda

Spara som favorit

Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder

Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.

Polisen har tillsammans med Polismuseet tagit fram ett utbildningsmaterial för skolor i syfte att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn på nätet. Med det här materialet får eleverna möjlighet att reflektera och resonera kring hur man agerar ansvarsfullt på nätet och utveckla sina kunskaper om svensk lag och brott i samband med att man tar, har och delar nakenbilder. Eleverna får insikt om konsekvenserna av att dela och sprida bilder.

Kategorier:

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Regler och lagar

Media och påverkan

Taggar:

Sex, samtycke och relationer

Mobbning och kränkningar

Genus och genusperspektiv

Dokumentär och film

Spara som favorit

10:19

Tidningarnas politiska ställning i Sverige

Genomgång (10:19 min) där SO-läraren Marcus Henriksson berättar om vilken politisk ställning svenska dagstidningar och kvällstidningar har.

Kategorier:

Taggar:

Kommunikation och information

Spara som favorit

Bokbål - en symbolisk makthandling

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om bokbål som censur. Bokbål har genom historien såväl varit en effektiv litterär censur, som en symbolisk handling för att visa sin makt.

Kategorier:

Media och påverkan

Taggar:

Censur och yttrandefrihet

Kommunikation och information

Spara som favorit

Loading content ...